Demokratistegen för folkhögskolor
Välkommen till demokratistegen
En kort introduktion till vad demokratistegen är och hur det funkar.

Lär dig mer om vad demokratistegen är
Demokratistegen är en modell för att steg för steg planera och genomföra demokratiarbete i utbildningsverksamheter, som till exempel skola och folkhögskola. Målet är en demokratisk skola som förbereder och uppmuntrar ett aktivt deltagande i vår demokrati.
Utgångspunkten för arbetet är de utmaningar ni tillsammans hittar i er verksamhet, både när det gäller undervisningen och skolklimatet.
All personal är på olika sätt delaktiga i en process i flera steg som ger kompetensutveckling och ramar för skolans demokratiarbete, men det är rektor och de som ingår i Demokratigruppen (personal och deltagare) som driver arbetet. Gruppen vägleds genom arbetets olika steg.
Frågor och svar
Övergripande frågor
Demokratistegen är en modell för hur skolor och folkhögskolor kan organisera det systematiska arbetet med demokrati, både i undervisning och i skolmiljön.
Demokratistegen har utvecklats av Skolverket och Forum för levande historia på uppdrag av regeringen. Uppdraget ingår i Sveriges åtaganden efter Malmö internationella forum för hågkomst av förintelsen och bekämpande av antisemitism 2021. Där åtog sig Sverige att verka aktivt för detta, vilket resulterade i bland annat Demokratistegen.
Namnet signalerar att arbetet sker systematiskt och långsiktigt. Verksamheterna arbetar gemensamt steg för steg för att stärka och öka den demokratiska handlingskraften.
Demokratistegen är framtagen för grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan. Under 2024 - 2025 fortsätter vi att utveckla modellen för förskolan, anpassade skolformer samt för studieförbund.
Modellen Demokratistegen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under utvecklingsarbetet har vi samverkat med myndigheter och organisationer, professioner inom skolan och folkbildningen samt forskare från flera lärosäten i Sverige. En av utgångspunkterna för framtagandet av Demokratistegen är den norska modellen Dembra som har funnits i tio år. Dembra har även utprövats i Sverige både på skolor och folkhögskolor. Demokratistegen är framtagen utifrån lärdomar från dessa utprövningar. En annan utgångspunkt för Demokratistegen är Europarådets ramverk om kompetenser för demokratisk kultur. Ramverket som funnits sedan 2018 togs fram av forskare som utgick från samlade erfarenheter av liknande kompetensmodeller. Framtagandet av Demokratistegen har skett i nära samverkan med professioner inom skolan och folkbildningen samt forskare från flera lärosäten i Sverige.
Demokratistegen kan användas som en modell för ett löpande systematiskt arbete där det kan ta 2–3 terminer att gå igenom modellens alla steg. Demokratistegen kan också användas för att undersöka och åtgärda mer avgränsade utmaningar i verksamheter under en kortare tid.
Att använda Demokratistegen är kostnadsfritt.
Eftersom arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter rör alla så bygger Demokratistegen på att hela skolan är med. All personal, elever eller deltagare. Samtidigt är alla nödvändigtvis inte med på samma sätt och lika mycket. Ledningen behöver utse en arbetsgrupp med personal som tillsammans med rektor kan avsätta tid att leda, planera och koordinera arbetet. Arbetsgruppen driver arbetet och hela verksamheten deltar, så som personal, elever eller deltagare. När det gäller skolmiljön bidrar förstås alla att skapa trygghet men några i personalen kanske arbetar mer med frågorna för att de sitter i en trygghetsgrupp eller liknande. När det gäller undervisningen har lärare beroende på vilket ämne som de undervisar mer eller mindre kopplingar till demokrati och mänskliga rättigheter i ämnets centrala innehåll och kunskapskrav.
Demokratistegen är en modell för skolan och folkbildningen att arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån verksamhetens behov.
Antisemitism och andra former av rasism kan uttrycka sig på olika sätt i skolan och inom folkbildningen. Det kan handla om utsatthet för rasistisk mobbning, trakasserier och diskriminering. Det kan också handla om att personal bär på fördomar och bemöter/behandlar elever och deltagare olika med koppling till etnicitet/trosuppfattning. Det kan röra klotter, hatbrott, konspirationsteorier eller utmanande i klassrumsdiskussioner där omvärldsfrågor och kontroversiella frågor skapar spänningsfält i klassrummet.
Med hjälp av Demokratistegen kan verksamheter genom kartläggning och analys upptäcka vilka utmaningar som finns i den egna verksamheten och med hjälp av samlade utvalda material i Demokratistegen resursbank (på levandehistoria.se) genomföra aktiviteter och insatser för att möta och förebygga antisemitism och andra former av rasism.
Ett exempel: Ökad otrygghet på grund av rasistisk mobbning (t.ex. antisemitism) mellan elever eller mellan deltagare, kan bottna i flera olika orsaker. Om orsakerna till exempel kopplas till brister i likabehandlings- och trygghetsarbete, kan ökade kunskaper om olika former av rasism vara en tänkbar åtgärd. Kanske reviderar skolan då också sitt trygghetsarbete genom att se över hur tryggheten kontinuerligt kartläggs med hänsyn till rasism. Om orsakerna till resultatet i stället kopplas samman med konspirationsteorier som bottnar i att desinformation börjat spridas i verksamheten så kan en åtgärd istället vara att stärka undervisningen om källkritik. Om orsaken antas bottna i att personalen i bemötanden och förväntningar behandlar elever olika beroende av etnicitet eller trosuppfattning så kan en åtgärd vara att öka personalens normmedvetenhet.
Om handledning
Demokratistegen är framtagen och utformad för att skolor ska kunna arbeta med den själva. Men vi erbjuder också i mån av tillgängliga resurser handledning för stöd i arbetet. Kanske fastnar man lite på något steg eller behöver ett bollplank i vägval och prioriteringar. Verksamheter börjar med att boka en handledning. Under handledningen kan ni komma överens om att boka fler handledningstillfällen.
Ni kan få handledning i ett digitalt möte i upp till 60 minuter. Under mötet samtalar vi om era frågor och vilka behov av handledning ni har. Det kan resultera i uppföljande möten eller handledning.
Om Demokratistegens resursbank
I Demokratistegens resursbank har vi samlat material som ni kan behöva i ert demokratistärkande arbete. Ni hittar till exempel poddar, filmer, utbildningsmaterial och webbkurser. Materialet kan användas både av personal och i arbetet med elever och deltagare. Materialen är indelade i två olika kategorier: Arbetssätt och Teman. Använd resursbanken när ni ska välja de insatser och aktiviteter som ni gör för att nå era mål.
Demokratistegens resursbank används för att hitta material att använda för att planera och genomföra de insatser och aktiviteter ni bestämt utifrån de mål som rektor har beslutat för utvecklingsarbetet. Demokratistegens resursbank kan också användas för att fördjupa kunskaperna i något ämnesområde.
I Demokratistegens resursbank finns förslag på material om arbetssätt för att skapa en demokratisk kultur. Oavsett vilken utmaning som finns i verksamheten och vilka mål ni valt ut behövs övergripande arbetssätt för att skapa gemensamma strukturer och förhållningssätt.
I Demokratistegens resursbank finns material indelat i olika teman som ni använder för att planera och genomföra aktiviteter och insatser utifrån era specifika behov och utifrån vad som framkommit i er kartläggning och analys. En del temaområden går in i varandra och därför kan flera teman komplettera varandra.
Ni bedömer själva vilka material som passar era behov och hur ni bäst arbetar med materialen. Det kan till exempel vara så att ett material som är framtaget för elever i årskurs 7 – 9 fungerar bra att arbeta med i andra årskurser eller i personalgruppen.
Alla resurser är kvalitetsgranskade av Forum för levande historias pedagoger och urvalet har skett utifrån ett antal kriterier såsom att materialet ska vara kostnadsfritt, aktuellt, tillgängligt och faktagranskat.
De frågor som Forum för levande historia önskar få besvarade i kvalitetssäkringen är:
- Vem har tagit fram metoden eller materialet? (Namn och yrkesroll, ex forskare, pedagog, konsult med expertis inom området etc.)
- När producerades materialet?
- Är materialet faktagranskat? I så fall av vem?
- Har ni haft någon referensgrupp vid framtagning av materialet?
- Har ni haft någon uppföljning eller utvärdering av materialet? Vet ni något om hur målgruppen upplever materialet?
- Har ni reviderat materialet någon gång? När?
- Har materialet någon koppling till styrande dokument inom utbildningsområdet? Vilka i så fall?
Vi har valt att samla in material från myndigheter och det civila samhället. Vi har frågat samtliga aktörer om vi får länka till materialet i Demokratistegens resursbank.
Om ni tycker att något material saknas kan ni skicka ett mejl till demokratistegen@levandehistoria.se
Boka handledning
Osäker på nästa steg? Boka ett möte med ossIntroduktion
Om steget
Introduktion
I det här steget ska ni i Demokratigruppen sätta er in i vad Demokratistegen är och vad ert uppdrag går ut på. Ni ska i detta steg också planera för och genomföra ett introduktionstillfälle med all personal för att informera om och skapa engagemang för Demokratistegen.
Till stöd finns filmer, texter och annat material.
Om skola och demokrati
Om skola och demokrati
Ett syfte med skolan är att ge deltagarna möjligheter att utveckla kunskaper och förmågor för ett aktivt deltagande i vår demokrati. Demokratiarbete i skolan sker därför både inom och utanför undervisningen. Ansvaret ligger på hela skolans personal och bygger på en hög grad av deltagarnas inflytande.
Skolans arbete med demokrati kan beskrivas med hjälp av perspektiven om, genom och för. Deltagarna ska lära sig om demokrati och mänskliga rättigheter. Lärandet sker genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genomsyrar lärmiljön. Detta ska tillsammans göra att deltagarna kan utveckla förmågor för ett aktivt deltagande i vår demokrati. Skolans arbete med demokrati är med denna utgångspunkt samtidigt både mål och medel – ett mål utifrån att deltagarna utvecklar sina kunskaper och förmågor för att kunna verka aktivt i demokratin, samt ett medel utifrån att utbildningen ska utformas i överenstämmelse med demokrati och mänskliga rättigheter. En sådan lärmiljö främjar likvärdiga möjligheter att utvecklas i och genom utbildningen. Att använda Demokratistegen handlar därför om utvecklingsarbete för både undervisningen och skolmiljön.
Alla som arbetar i skolan ska stå upp för demokratin och bemöta attityder, beteenden och uttryck som går emot skolans värdegrund med kunskap och aktiva insatser. Skolan ska främja och förstärka deltagarnas respekt för samhällets grundläggande värderingar inom demokrati och mänskliga rättigheter.
Om Demokratistegen
Om Demokratistegen
Demokratistegen är en modell för att steg för steg planera och genomföra demokratiarbete i skolan. Fokus är de utmaningar som man tillsammans hittar i den egna verksamheten, både när det gäller undervisningen och skolmiljön. Grundläggande utgångspunkter i arbetet med Demokratistegen är:
- Demokratisk skola för ett aktivt deltagande i demokratin.
- Systematiskt arbete för kvalitet.
- Utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter.
- Utvecklingsarbete för all personal och alla deltagare - förankring i verksamhetens alla delar.
- Fokus på främjande och förebyggande arbete för att minska behovet av åtgärdande insatser.
Hela skolan, både deltagare och personal, deltar i arbetet - även om det är ni i Demokratigruppen som tillsammans med rektor driver arbetet framåt. Inte bara lärarna utan alla som arbetar i skolan berörs. Med all personal menas: till exempel: studie- och yrkesvägledare, kuratorer, elevassistenter, skolbibliotekarie och vaktmästare m. fl. Alla har en viktig roll i arbetet. Att deltagarna också är delaktiga i arbetet med Demokratistegen är centralt i arbetet. Modellen är utformad för att säkerställa detta och innehållet i Demokratistegens material, till exempel enkäter, reflektionsunderlag och filmer är utformat för att bidra till att främja deltagarnas inflytande och delaktighet.
Att ni kallar arbetsgruppen som leder Demokratistegen för Demokratigruppen är inte nödvändigt, ni kanske har ett annat och bättre förslag som ni föredrar, men för läsarvänlighetens skull kommer Demokratigruppen vara det namn som används i materialet.
Utformningen av Demokratistegen utgår från modellen för systematiskt kvalitetsarbete och består av sju steg samt en samling med förslag på metoder och material för kompetensutveckling. De hittar ni i Demokratistegens resursbank. Bilden illustrerar hur de olika stegen i Demokratistegen passar in i kvalitetshjulet.

Illustration: Skolverket
Centralt för arbetet i Demokratistegen är en grundlig kartläggning och analys:
- Hur undervisningen bidrar till att stärka kunskaper och förmågor som behövs för ett aktivt deltagande i demokratin.
- Om skolmiljön är präglat av demokrati och mänskliga rättigheter.
Detta förutsätter att personal och lärare vänder blicken inåt, och reflekterar över sin egen roll både i och utanför undervisningen. I personalenkäten finns frågor om hur undervisningen stärker demokratiska värderingar, attityder, förmågor och kunskaper. När det gäller skolklimatet så finns frågor i deltagar- och personalenkäter om till exempel: delaktighet och inflytande, trygghet och studiero, arbetet mot alla former av kränkande behandling och diskriminering, samt inkludering och likabehandling. Observera att ni kan behöva undersöka er verksamhet på andra sätt och ställa kompletterande frågor för att leva upp till de krav som ställs i exempelvis diskrimineringslagen.
Demokratistegen ska inspirera till ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med demokrati, kopplat till skolans årshjul.
Behov av handledning i arbetet?
Vi erbjuder handledning i arbetet med Demokratistegen. Boka tid här.
Om Demokratigruppen och planering av arbetet
Det är rektor och Demokratigruppen som har ansvar för att leda, planera och koordinera skolans arbete med Demokratistegen. Ni bör träffas regelbundet för att diskutera och planera skolans arbete. Det är viktigt att rektor möjliggör för Demokratigruppen att avsätta den tid som krävs för att utföra arbetet. Hur mycket tid som behövs beror på flera olika faktorer, bland annat spelar det roll hur stor skolan är. Se över detta tillsammans för att bedöma hur ofta träffarna behöver äga rum.
Rektor behöver vara insatt i arbetet, både för att engagera all personal och för att kunna fatta beslut om aktiviteter. För all skolutveckling är rektors engagemang en avgörande faktor. Om rektor inte är med vid alla Demokratigruppens träffar, är det viktigt att ni kommer överens om hur ni kommer att kommunicera under arbetet.

Illustration: Linnea Blixt.
Ni behöver också se till att regelbundet lämna information om arbetet på personalmöten, gärna genom korta uppdateringar om vad som händer. Även deltagare ska hållas informerade om arbetet genom hela processen.
Till stöd för Demokratigruppens arbete finns checklistor för varje steg i arbetet och en planeringsmall. Checklistorna är viktiga redskap för uppföljning. Ni i Demokratigruppen genomför och bockar av punkterna. Det är viktigt att direkt sätta en tidplan och datum för när ni ska genomföra uppgifterna i checklistan och föra in alla aktuella datum i planeringsmallen. Ju fler datum som gruppen kan komma överens om i ett tidigt skede, desto bättre.
Planeringsmallen hittar du på sidan ”Stödmaterial” längre fram i det här steget.
Genomför introduktionsmöte (ca 1,5h)
Demokratigruppen behöver planera det första gemensamma tillfället när all skolans personal ska samlas för att få veta mer om Demokratistegen. Vid tillfället behöver skolans personal få information om vad Demokratistegen är och vad arbetet innebär, samt vilka olika delmoment som ingår. Rektor och Demokratigruppen behöver tillsammans förankra arbetet i skolan så att alla känner sig delaktiga. Genom att inspirera och kompetensutveckla skolans personal lägger ni en viktig grund för det fortsatta arbetet. Det är på detta möte lämpligt att visa filmen som berättar översiktligt om skolans demokratiarbete. Ni som känner er skola vet även om ni behöver komplettera med ytterligare film eller annat material om någon aspekt av skolans demokratiarbete. Det finns också material för detta i Resursbanken.
Förslag till programpunkter för introduktionstillfället
- Rektor introducerar Demokratistegen
- Se filmen Det här är Demokratistegen
- Informera om organisation och planering för arbetet
- Informera om olika personalgruppers medverkan och roll
i arbetet - Informera om hur och när genomförande av enkäter, m.m.
ska genomföras - Informera om tider för gemensamma möten
- Se filmen Om skola och demokrati
- Möjlighet till gruppsamtal/reflektion/frågor
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Se filmer
- Planera Demokratigruppens arbete och fastställ datum
- Planera tider för aktiviteter med personal och deltagare
- Förbered introduktionstillfälle
- Genomför introduktionstillfälle
Material
- Filmen Det här är Demokratistegen
- Filmen Om skola och demokrati
- Planeringsmall
Demokratistegen tar sin utgångspunkt i skolans styrande dokument och bestämmelser som styr folkbildningens arbete.
Fördjupning
Mer om dessa här:
Demokratistegen utgår också från lärdomar från:
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Kartlägga.
Lycka till!
Kartlägga
Om steget
Om att kartlägga

I detta steg ska ni göra en kartläggning och nulägesbeskrivning för att kunna identifiera behov. Ni ska kartlägga undervisningen för att ta reda på om den stärker deltagarnas värderingar, attityder, kunskaper och förmågor för aktivt deltagande i demokratin. Ni ska också kartlägga skolmiljön inklusive förekomst av kränkningar, samt skolans arbete med deltagarnas inflytande över verksamheten. Deltagare och all personal ska besvara enkäter och senare samtala om resultaten.
Demokratigruppen ska gå igenom dokumentation från skolans redan existerande utvärderingar, rapporter och dylikt samt eventuellt använda ytterligare metoder för kartläggning.
Detta ska därefter sammanställas till en nulägesbeskrivning av skolans demokratiarbete.
Om kartläggning och enkäter
Det går att kartlägga både undervisningen och skolmiljön på flera olika sätt. Enkäter är ett sätt, men ni kan också få värdefullt underlag genom samtal i fokusgrupper eller i andra samtal. Trygghetsvandringar är ytterligare ett sätt att kartlägga skolans miljö. När Demokratigruppen kartlägger kan det vara bra att använda annan dokumentation för att få en heltäckande bild. Det kan till exempel vara tidigare utvärderingar, incidentrapporter och dylikt. De kartläggningar som görs inom Demokratistegen behöver förhålla sig till andra kartläggningar som skolan gör utifrån de krav som ställs i till exempel diskrimineringslagen. Rektor kan ge Demokratigruppen en uppfattning om vilka andra delar av skolans arbete som är relevanta. Mer om gällande bestämmelser för detta och om kartläggning hittar ni under Förslag på fördjupning.
Arbetet med enkäter kräver en omsorgsfull organisering, dels för att det ska fungera meningsfullt och smidigt för de som medverkar, dels för att det finns lagstiftning att ta hänsyn till. Det är till exempel viktigt att tänka på att enskilda personers svar inte ska kunna identifieras eller komma i fel händer. I en del digitala enkätverktyg finns spärrar så att små grupper, vanligtvis färre än tio, inte redovisas, för att det inte ska vara möjligt att identifiera någon enskild. Det är viktig att vara noga med vem som får ta del av enkätsvaren och hur de hanteras. Det är GDPR som reglerar hur persondata får samlas in och förvaras.
Kartläggningen handlar om att få en generell bild av skolan. Enskilda deltagares etnicitet, religion, sexuella läggning eller personliga förhållanden ska inte kartläggas, inte heller enskildas behov.
Den som ska besvara en enkät behöver få information om syftet med kartläggningen samt få veta hur skolan kommer att presentera och återkoppla resultaten. Det är viktigt att alla som involveras får information om varför och hur de ska medverka.
Enkäter till deltagare
Om kartläggning och enkäter
Enkäter till deltagare
I enkäter som tar upp utsatthet för kränkningar eller dylikt är det viktigt att informera om vart deltagarna ska vända sig för stöd och hjälp om de själva eller någon annan är utsatt. Berätta också att de uppgifter som lämnas i enkäten inte kommer att leda till åtgärder i det enskilda fallet.
Det är viktigt att se över vilka behov av förberedelse som finns bland deltagarna innan de ska göra enkäterna, till exempel när det gäller den språkliga förståelsen.
Genomför enkäter och kartläggning i Demokratistegen
Demokratistegen innehåller enkäter och samtalsfrågor om undervisningen och skolmiljön, för både deltagare och personal. Ni väljer själva vilka övriga underlag ni vill använda. Enkätfrågorna i Demokratistegens enkäter till deltagare utgår från:
Utvärdering av metoder mot mobbning, DEMBRA, samt forskningsöversikten Skapa trygghet för lärande.
Ta reda på vad skolan har för erfarenheter och möjligheter gällande enkäter. Ta ställning till om enkäterna ska besvaras digitalt, vilket enkätverktyg som då ska användas och vem som lägger in enkäterna i verktyget. Tänk på vem som ska få ta del av enkätsvaren och att känslig individinformation inte får komma ut.
Om din skola redan har en enkät som täcker in en del av de områden som Demokratistegens enkäter tar upp, kan ni välja att använda er egen enkät och justera eller komplettera den med ytterligare frågor.
Ni kan välja att använda Demokratistegens enkäter på två sätt:
- Digitala enkäter. Via e-post får ni en unik länk som ni använder för att genomföra kartläggningen med enkäter på er skola. Med denna lösning får ni en automatisk sammanställning av enkätsvaren.
- Frågor i pdf att skriva ut och använda som den är eller för att välja ut frågor ur att komplettera andra enkäter som ni använder. Med denna lösning får ni inte en sammanställning av enkätsvaren.
Pdf och länk till lösning med digitala enkäter finns under avsnittet Material längre fram i detta steg.
När ni bestämt på vilket sätt ni ska använda enkäterna behöver ni planera för genomförandet.
Bestäm vilka andra underlag ni vill använda i kartläggningen, till exempel incidentrapporter eller utvärderingar av verksamheten.
Genomföra enkäter med deltagare
Innan skolan genomför deltagarenkäten behöver alla grupper/deltagare få information om enkätens syfte och innehåll. De behöver också veta hur de kommer få ta del av resultaten och hur återkopplingen kommer att ske. Ni kan också behöva ge information och underlag till de som ska introducera enkäten till grupperna/deltagarna.
Enkäten ska genomföras av alla deltagare och tar ungefär 15 minuter att genomföra. Med annat modersmål än svenska kan det behövas mer tid. Enkäten ska vara anonym och svaren ska skolan behandla konfidentiellt.
Samtala om resultat av enkäterna med deltagarna
Demokratigruppen ska sammanställa deltagarnas enkäter och överlämna resultatet via e-post eller utskrift till den lärare som ska gå igenom resultatet med deltagarna (se Material). Grupperna och klasserna ska få möjlighet att prata om och kommentera resultaten samt ge förklaringar. Kommentarerna ska dokumenteras och lämnas till Demokratigruppen som en ytterligare del av kartläggningen.
Beroende på om enkäterna genomförts digitalt eller i pappersform kan sammanställningen ta olika mycket tid. Har skolan valt att använda enkäterna i pappersformat, kan klasslärarna eller ansvariga för respektive undervisningsgrupp därför behöva hjälpa Demokratigruppen med sammanställningen av resultaten för sin/a klass/er.
Grupperna och klasserna ska få möjlighet att prata om och kommentera resultaten samt ge förklaringar. Kommentarerna ska dokumenteras och lämnas till Demokratigruppen som en ytterligare del av kartläggningen.
Genomföra enkäter med personal
På introduktionsträffen med all personal har alla medarbetare fått information om enkätens innehåll och syfte och om hur Demokratigruppen ska sammanställa resultaten och presentera dem för personalen.
All personal i skolan ska besvara personalenkäten.
I enkäten till all personal finns 4 frågor/påståenden som endast är riktade till undervisande personal. Frågorna handlar om hur undervisningen stärker deltagarnas demokratiska kompetenser och är baserade på Europarådets ramverk för kompetenser för demokratisk kultur. Ramverket är inte styrande, men kan vara ett stöd för reflektion.
Europarådets ramverk för kompetenser för demokratisk kultur är en sammanställning över de värderingar, attityder, förmågor och kunskaper som deltagarna behöver utveckla för att kunna delta aktivt i vår demokrati.
Gör en nulägesbeskrivning
När Demokratigruppen sammanställt kartläggningen ska ni ha tydlig bild av nuläget på skolan. Underlagen består av: enkäter från deltagare, enkäter från personal och underlag från gruppernas och klassernas samtal. Ni kan också inkludera annat underlag, t.ex incidentrapporter, trygghetsvandringar och utvärderingar.
Se till att underlagen täcker de områden som Demokratistegen berör:
- Undervisning för att stärka kunskaper och förmågor som behövs för ett aktivt deltagande i demokratin.
- En skolmiljö präglad av demokrati och mänskliga rättigheter.
Gör en sammanställning för varje område, där ni listar vilka utmaningar och styrkor underlaget visar. I nästa steg ska ni sedan analysera möjliga och bakomliggande orsaker och fundera på tänkbara åtgärder.
Utifrån en sammanställning av svaren på frågorna riktade till undervisande personal i personalenkäten ska ni i Demokratigruppen identifiera eventuella utvecklingsbehov där ni ser att resultaten är svaga. Ge sedan uppgiften till arbetslag och/eller ämneslag att tillsammans reflektera kring den egna undervisningen, kopplat till de kompetenser som frågorna handlar om. Till stöd för den gemensamma reflektionen finns ett underlag med fördjupande beskrivningar av kompetenserna.
Även om det är viktigt att inte föregå analyssteget så kan ni i arbetet med att sammanställa en nulägesbeskrivning ibland komma in på orsaker och potentiella lösningar till de brister som visar sig. I vissa fall måste ni vidta en åtgärd direkt, samt också dokumentera, tidsätta och utvärdera. Det gäller till exempel om det kommer fram att deltagare blir utsatta för kränkningar. Men tänk på att det även för mer långsiktiga frågor kan vara så att Demokratigruppens samtal utifrån de olika stegen om kartläggning, analys och mål och insatser ibland kan gå in i varandra. Det ligger i arbetsprocessens natur, även om de i Demokratistegen beskrivs åtskilda.
Se Material för mer stöd för arbetet.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Bestäm kartläggning/digitalt osv
- Personal genomför introduktionssamtal med deltagare
- Genomför deltagarenkät
- Genomför personalenkät
- Gör sammanställning av enkätresultat till klasserna
- Presentera/prata om resultaten i klasserna och dokumentera samtalet till Demokratigruppen - kollegial reflektion
- Gör en nulägesbeskrivning och identifiera problemområden
- Åtgärda direkt brister som kan justeras med en gång
Material
Fördjupning
- Diskrimineringslagen
- Arbetsmiljölagen
- Läs om kartläggning och enkäter i Skapa trygghet för lärande s. 95–114.
- Läs mer om Europarådets referensramverk om kompetenser för demokratisk kultur (länk på engelska).
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Analysera.
Lycka till!
Analysera
Om steget
Om att analysera
Nu ska Demokratigruppen analysera den nulägesbeskrivning som kartläggningen ledde fram till. Demokratigruppen ska presentera nulägesbeskrivningen och den samlade analysen för all personal. All personal ska ges tillfälle att kommentera och komplettera analysen både när det gäller undervisningen och skolmiljön. Syftet är att komma fram till vilka utvecklingsområden skolan ska prioritera att arbeta med.
Om analys
Om det i kartläggningen framkommer att det finns brister i undervisningen eller i skolmiljön så måste skolan analysera vad det beror på och varför. Analysen av orsaker till de brister kartläggningen visat bildar underlag för de insatser som ska göras. Det är viktigt att inte vara för snabb med att hitta lösningar utan att stanna upp och reflektera tillsammans över orsaker utifrån de underlag som finns. Fundera både över de synliga problemen och de underliggande orsakerna.
I skolans analysarbete är det viktigt att se till att all personal och alla deltagare är delaktiga.
Genomför analys
Samla in underlaget från arbetslagen/ämneslagens kollegiala reflektioner och komplettera nulägesbeskrivningen.
Ni i Demokratigruppen ska göra en samlad analys av både undervisningen och skolmiljön. Det kan underlätta att analysera resultaten utifrån de olika områden som finns i enkäterna. Men kom ihåg att alla delar hänger ihop och bildar en helhet.
Nulägesbeskrivningen som ni genomförde i det förra steget är ert underlag för analysen. Analysera de utvecklingsområden ni har identifierat. Vilka orsaker har era utmaningar? Vilka synliga och underliggande förklaringar ser ni?
Finns förklaringarna att hämta i hur skolan organiserat delar av sitt arbete, i skolans regler, traditioner och rutiner eller hur dessa tillämpas? Finns behov av kompetensutveckling i personalgruppen? Finns förklaringar i skolans kultur, i de normer och värderingar som medvetet eller oreflekterat kommuniceras?
En del utmaningar kan gälla för hela skolan och andra för vissa delar, grupper eller verksamheter. Vissa utmaningar kan ha varit långvariga och andra begränsade till vissa perioder. Kom ihåg att fokusera på orsakerna som ligger inom ert uppdrag och som ni har möjlighet att påverka.
Att göra en analys innebär att ställa många frågor till varför ett nuläge ser ut som det gör. Hur man förstår eller tolkar ett resultat påverkar valet av åtgärder. Nedan ges ett kort exempel, som synliggör komplexiteten i analysarbetet, både när det gäller att identifiera orsaker och att utifrån det, välja lämpliga åtgärder.
En nulägesbeskrivning som visar på otrygghet på grund av uttryck för rasism, kan bottna i flera olika orsaker. Om orsakerna till exempel kopplas till brister i skolans trygghetsarbete, kan ökade kunskaper om olika former av rasism vara en tänkbar åtgärd. Kanske reviderar skolan då sitt trygghetsarbete genom att se över hur tryggheten kontinuerligt kartläggs med hänsyn till rasism. Om orsakerna till resultatet istället kopplas samman med konspirationsteorier som bottnar i att desinformation börjat spridas bland deltagarna på skolan så kan en åtgärd istället vara att stärka undervisningen om källkritik. Om orsaken antas bottna i att personalen i bemötanden och förväntningar behandlar deltagare olika beroende av etnicitet eller trosuppfattning så kan en åtgärd vara att öka personalens normmedvetenhet.
I Demokratistegens resursbank finns möjligheter att fördjupa era kunskaper om de olika sakområdena för att bättre förstå utmaningar och orsaker.
För mer stöd i analysarbetet, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Kom ihåg att det finns möjlighet att få handledning i arbetet med Demokratistegen. Det kan du boka längre upp på den här sidan.
Dra slutsatser av analysen
När rektor och Demokratigruppen gjort en första analys av nuläget ska ni välja några områden där ni ser att skolan behöver utveckla sitt arbete. Detta ska ni presentera och föreslå för all personal vid den gemensamma workshopen då analysen ska fördjupas.
Utgå från er analys och välj en eller flera av de kompetenser för demokratifrämjande undervisning som ni vill prioritera att utveckla. Välj det eller de områden där ni bedömer att ert arbete kan göra störst skillnad för att höja utbildningens kvalitet. Analysen av undervisningen ska genomföras i arbetslag, ämneslag eller dylikt som beskrivs nedan.
Utgå ifrån er analys och välj ett eller flera områden för skolmiljö som ni vill prioritera att utveckla. Välj det eller de områden där ni bedömer att ert arbete kan göra störst skillnad för att höja utbildningens kvalitet. Analysen av skolklimatet ska ni gå igenom med all personal på den gemensamma workshoppen.
Genomför workshop med personalen för analys
Vid detta tillfälle ska hela personalen få möjlighet att bidra till nulägesbeskrivningen och till analysen. Först därefter kan rektor fatta beslut om hur skolan ska arbeta vidare.
Förbered en presentation av kartläggningsresultaten och er analys, med tonvikt på de utvecklingsområden ni identifierat. Välj ut några frågor ni vill att all personal är med och diskuterar som syftar till att fördjupa analysen och öka förståelsen för orsaker till problemen. Frågorna ska också ta upp vad personalen anser bör fungera annorlunda, alltså vilka mål skolan borde ha och vilka insatser och aktiviteter som skulle kunna leda dit.
Genomför en workshop med all personal. Tänk på att det behövs tid både för presentationen, gruppdiskussioner och återsamling. Samtalen genomförs i grupper utifrån de frågor ni valt ut som ska dokumenteras. Den dokumentationen blir underlaget som används för att revidera analysen och stöd när rektor och Demokratigruppen i nästa steg ska formulera mål och välja vad skolan ska göra.
Om folkhögskolan har ett råd eller annan representativ grupp av deltagare så rekommenderas att Demokratigruppen även genomför liknande workshop tillsammans med denna grupp. Detta för att förankra och ge möjlighet för deltagarrepresentanter att bidra till nulägesbeskrivningen och till analysen.
Behöver ni förslag på upplägg för workshop, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Ge underlag för arbets- eller ämneslagens analys av undervisningen och samla in dokumentation från undervisande personals analyser
- Gör en samlad analys av skolans undervisning och skolmiljö
- Genomför workshop med all personal: samtala om kartläggningens resultat och den preliminära analysen och samla in kompletteringar
- Revidera analysen och för in i planeringsmallen
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Sätta mål.
Lycka till!
Sätta mål
Om steget
Om att sätta mål
Baserat på det som framkommit under analysfasen ska Demokratigruppen komma fram till vilka mål skolan ska ha för arbetet. Målen ska svara mot utmaningar som har kommit fram vid analysen. Demokratigruppen tar fram och stämmer av förslag med rektor och förankrar med skolans personal och deltagare i utbildningen. Målen ska beröra både undervisningen och skolmiljön. Det är rektor som beslutar om mål och insatser.
Att tänka på om mål och insatser
Sätt mål som ni kan mäta effekterna av bland deltagare och personal. Det är viktigt för att veta om ni uppnått eller kommit närmare målet efter ett år. Tänk redan nu på hur måluppfyllelsen ska kunna följas upp. Målen kan vara flera och bör beröra både skolmiljö, och undervisningens innehåll och genomförande. Målens omfattning kan variera. Några mål kan vara avgränsade och kräva mindre insatser, medan andra kan vara mer långsiktiga.
Diskutera tillsammans hur målen förhåller sig till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter:
- Demokratisk skola för ett aktivt deltagande i demokratin.
- Systematiskt arbete för kvalitet.
- Utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter.
- Utvecklingsarbete för all personal och alla deltagare - förankring i verksamhetens alla delar.
- Fokus på främjade och förebyggande arbete för att minska behovet av åtgärdande insatser.
Försök att först tänka på vad ni vill åstadkomma för förändringar, det vill säga vilka mål utvecklingsarbetet ska ha. Ha målen klara innan ni börjar fundera på vilka insatser och aktiviteter som är lämpligast. Välj och prioritera insatser och aktiviteter utifrån målen.
Förslagen ska förankras med rektor som behöver ta ställning till vilka resurser som kan avsättas.
När ni funderar över aktiviteter och insatser kan det underlätta för er att besöka Demokratistegens resursbank. Gå gärna vidare till nästa steg för att få mer information om innehållet och hur kompetensutvecklingsinsatserna är sorterade där. Kom ihåg att ni behöver avsätta tid för att bekanta er med innehållet så att ni hittar ett material som passar era behov.
Sätt mål och välj aktiviteter och insatser
Använd analysen och prioritera några mål som skolan ska uppnå och några områden skolan behöver arbeta med för att nå målen.
Se över vilka rutiner eller dokument ni behöver komplettera eller revidera så att de stämmer med de mål ni satt upp. Fundera över vilka mer omfattande insatser ni kan behöva göra för att nå målen.
Använd exempel från nedanstående lista som stöd.
- Undervisningens innehåll och upplägg
- Läromedel
- Rutiner i undervisningen
- Planering av undervisning
- Fördjupning i arbetet med demokratistärkande kompetenser i undervisningen (RFCDC i Metoder och material)
- Aktiviteter med deltagarna i utbildningen
- Kompetensutveckling av olika personalgrupper
- Kollegiala samarbeten
- Skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen
- Aktiva åtgärder mot diskriminering
- Personalens samsyn (eller bristande samsyn)
- Regler
- Rutiner i verksamheten
- Återkommande punkter på personalmöten
- Ansvarsfördelning
- Verksamhetsplanering, övergripande för skolan och för arbetslag, ämneslagsnivå
- Annat
Tänk på att avgränsade och tydliga mål blir lättare att realisera än om de blir mycket omfattande.
Dokumentera målen och insatserna och presentera för skolan
Skapa lättillgängliga sammanställningar av förslagen. Dessa ska presenteras grupp- eller klassvis för deltagarna och gemensamt för personalen. Se till att personalen och deltagarna får information om förslagen och möjlighet att ge synpunkter. Mentorstid, eller motsvarande, med deltagarna och personalmöten med personalen kan vara lämpliga tillfällen. Samla in synpunkterna och justera förslagen därefter.
Rektor säkerställer att det finns resurser till insatserna och aktiviteterna och fattar sedan beslut.
För mer stöd i arbetet att sätta mål, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Formulera mål utifrån analysen
- Föreslå insatser och aktiviteter som kan leda till målen
- Använd Demokratistegens resursbank för inspiration
- Informera och presentera förslag till mål och insatser för personal och deltagare
- Fyll i planeringsmallen
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Planera.
Lycka till!
Planera
Om steget
Om att planera
Nu är det dags att göra en noggrann planering av de insatser och aktiviteter som ska göras. Demokratigruppen planerar insatserna, stämmer av med berörda och förankrar planeringen med rektor. Demokratigruppen ska se till att informera personal och deltagare om skolans planerade insatser och aktiviteter.
Att tänka på i planeringen
Det är rektor som ansvarar för att det finns tid och resurser för det arbete ni planerar. Det ska vara tydligt vem som ansvarar, vilka som berörs och när det ska göras. Det ska också tydligt framgå till vem det ska rapporteras, hur information ska ges, etc. Använd planeringsmallen som stöd.
Gör en planering för varje insats eller aktivitet. En del insatser är mer omfattande och berör många, såsom aktiviteter med deltagare eller kompetensutveckling av en personalgrupp. Andra insatser kan handla om att en person till exempel blir ansvarig för en enskild uppgift, som att till exempel justera en rutin i arbetsmiljöarbetet. Det innebär att punkterna i planeringsmallen blir beskrivna olika. Kom ihåg att också planera för när och hur insatserna ska utvärderas.
I Demokratistegens resursbank finns metoder och material som är användbara i utvecklingsarbetet.
För mer stöd i arbetet att planera, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Arbetets gång
- Varje insats eller aktivitet ska planeras. Fördela arbetet och använd planeringsmallen.
- Du som ansvarar för planeringen av en insats eller aktivitet ska samarbeta eller stämma av med de övriga inblandade i insatsen för att säkerställa att planen kommer att fungera.
- Gå igenom planeringarna och fastställ dem.
- Planera också för när och hur insatserna ska följas upp och utvärderas.
- Rektor godkänner, eventuellt efter justeringar. Tid och andra resurser behöver säkerställas.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda direkt brister som kan justeras med en gång
- Planera för insatserna
- Fyll i planeringsmallen
- Information om mål och insatser lämnas till all personal i samband med personalmöte (eventuella synpunkter återkopplas till demokratigruppen)
- Undervisande personal ger information om mål och insatser till grupperna och klasserna (eventuella synpunkter återkopplas till demokratigruppen)
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Genomföra.
Lycka till!
Genomföra
Om steget
Om att genomföra
I det här steget ska det planerade arbetet genomföras. Många i personalen deltar och har olika ansvarsområden. Deltagare berörs också. Demokratigruppens roll är att hjälpa till och lösa knutar om något inte fungerar.
Att tänka på
Nu genomför skolan de insatser som bestämts. Demokratigruppen har en viktig roll i att finnas till hands om någon arbetsgrupp ber om hjälp.
Det är också bra att se till så att möjlighet till kontinuerlig uppföljning av insatserna kommer upp på dagordningen för arbetslag, ämneslag, personalmöten, etc. för att de som är igång med olika insatser ska ha möjlighet att rapportera om hur det går.
Då blir det också möjligt att justera i planeringen om något inte fungerar som det var tänkt. Stäm av hur genomförandet går i förhållande till de mål skolan satt upp för arbetet. Går det åt rätt håll? Har det gjorts avvikelser? Behöver justeringar göras?
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda omedelbart brister som kan justeras direkt
- Genomför insatser och aktiviteter
- Kontinuerliga avstämningar mot målen
- Regelbundna avstämningar vid skolans befintliga möten
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Utvärdera.
Lycka till!
Utvärdera vad som gjorts
Ta reda på om skolan uppnått de mål ni satt uppOm steget
Om att utvärdera
I det här steget ska ni ta reda på hur genomförandet av insatserna för utvecklingsarbetet har fungerat och om skolan har uppnått de mål som sattes upp för undervisningen och för skolmiljön. Beroende på vad uppföljningen visar kan rektor och Demokratigruppen, tillsammans med deltagare och personal, avgöra på vilket sätt skolan vill arbeta vidare.
Om uppföljningen
Nu befinner ni er i det sista steget i Demokratistegen där det är dags att följa upp hur de utvecklingsinsatser skolan valt att arbeta med har gått. Ni behöver i förväg ha bestämt hur och när denna uppföljning ska ske och på vilket sätt personal och deltagare ska göras delaktiga.
I uppföljningen behöver personal och deltagare få tillfälle att reflektera över:
- Har vi närmat oss målen kopplade till insatserna eller inte?
- Vad kan det bero på? Hur har åtgärderna fungerat?
- Vad vill vi fortsätta med och hur? Finns det något vi kan förbättra?
- Hur förhåller sig vårt resultat till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter? (Se utgångspunkterna i t.ex. Film Detta är Demokratistegen och introduktionssteget).
Ni behöver också utvärdera hur själva genomförandet av insatserna har fungerat. Det kan ni göra genom att låta dem som medverkat i insatsernas genomförande reflektera och diskutera hur arbetet gått i förhållande till planeringen. Det ger erfarenheter som bör dokumenteras till kommande förbättringsarbeten.
Slutsatserna ni drar av uppföljningarna, både i förhållande till målen ni satte upp och de som gäller själva genomförandet, behöver sammanställas. Sammanställningen blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet.
Om fortsättningen
Systematiskt kvalitetsarbete ska göras kontinuerligt. Det kan med fördel kopplas till skolans årliga rutiner med verksamhetsplanering och uppföljning. Demokratistegen kan användas som modell för hur skolan kontinuerligt och systematiskt utvecklar kvaliteten i skolans demokratiarbete. Detta innebär att ni, när ni kartlägger verksamheten på nytt, kan få reda på om deltagarnas och personalens upplevelser förändrats till det bättre, eller om arbetet kanske behöver fortsätta en tid till. Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet alltså att åter igen definiera: Var är vi (nu)?
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Följ upp om målen ni satte upp för undervisningen och för skolklimatet har uppnåtts.
- Följ upp hur själva genomförandet av insatserna har fungerat.
- Gör en sammanställning av hur målen uppnåtts, effekterna av insatserna, vad personal och deltagare tror det beror på och erfarenheterna från genomförandet.
- Ta ställning till vilka rutiner, traditioner, arbetssätt eller annat som bör ändras permanent. Förankra med rektor.
- Låt all personal och deltagare få del av sammanställningar från utvärderingarna och information om de förändringar som ska permanentas och ge dem tillfälle att dela med sig av sina synpunkter.
- Genomför deltagar- och personalenkät igen.
- Etablera rutiner för verksamhetens kvalitetsarbete med demokrati, med utgångspunkt i de erfarenheter skolan gjort. Rektor beslutar.
Grattis! Ni har nu gått igenom alla steg i Demokratistegen! Tillsammans har ni bidragit till att stärka en demokratisk skola för ett aktivt deltagande i vår demokrati. Dela gärna med er av er feedback och genomför utvärderingen av ert arbete med modellen som ligger efter detta steg.