Demokratistegen för folkhögskolor
Demokratistegen är en modell för folkhögskolor som vill stärka sitt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är de utmaningar som ni tillsammans hittar i er verksamhet, både i undervisning och skolklimat. Målet är en demokratisk, trygg och inkluderande skola.
All personal är på olika sätt delaktiga i en process i flera steg som ger kompetensutveckling och ramar för skolans demokratiarbete.

Boka handledning
Osäker på nästa steg? Boka ett möte med ossVi erbjuder två olika typer av handledning:
Boka handledning för ett enstaka tillfälle. Få råd om det ni står inför just nu.
Anmäl intresse för att få löpande handledning. En av våra pedagoger följer då ert arbete genom hela processen.

Introduktion
Om Demokratistegen
Om Demokratistegen

Illustration: Skolverket
Vad är Demokratistegen?
Se introduktionsfilmen (ca 2 minuter) för en överblick av modellens uppbyggnad och syfte. Diskutera hur den kan tillämpas i er verksamhet.
Demokratistegen är en modell för att arbeta långsiktigt och systematiskt med demokrati och mänskliga rättigheter inom folkhögskolans verksamhet.
Modellen hjälper er att gå från enskilda insatser till ett sammanhållet arbete som är förankrat i hela organisationen.
Demokratistegens utgångspunkter
Demokratistegen utgår från några grundläggande utgångspunkter som ska vägleda ert arbete med att stärka demokrati och förebygga risker i verksamheten.
I arbetet utgår ni från följande:
- En demokratisk folkhögskola som bidrar till aktivt deltagande i demokratin.
- Ett systematiskt arbete för kvalitet i verksamheten.
- Utvecklingsarbete som bygger på bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter.
- Utvecklingsarbete som omfattar all personal och deltagare och är förankrat i hela verksamheten.
- Fokus på främjande och förebyggande arbete för att minska behovet av åtgärdande insatser.
Centralt för arbetet med Demokratistegen är en grundlig kartläggning och analys:
- Hur bidrar undervisningen till att stärka kunskaper och förmågor som behövs för ett aktivt deltagande i demokratin?
- Är skolmiljön präglat av demokrati och mänskliga rättigheter?
Är detta relevant för oss?
Demokratistegen ska inspirera till ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med demokrati, kopplat till skolans verksamhet. Folkhögskolan har ett tydligt demokratiuppdrag. Demokratistegen ger ett strukturerat stöd för att arbeta i linje med folkhögskolans uppdrag och demokrativillkoren.
Modellen hjälper er att:
• skapa samsyn kring uppdrag och ansvar
• arbeta förebyggande snarare än åtgärdande
• integrera demokratiarbetet i ordinarie verksamhet
Det handlar inte om att lägga till något nytt – utan om att utveckla och stärka det arbete som redan bedrivs.
Om introduktion och förankring
Introduktion
Hur organiserar vi oss?
När beslut är fattat att arbeta med Demokratistegen bildas en arbetsgrupp. Gruppen bör bestå av representanter från olika delar av verksamheten för att säkerställa flera perspektiv och god förankring.
Gruppen har mandat att:
• planera arbetet
• samordna aktiviteter
• följa upp och dokumentera
• hålla processen levande över tid
Planera och genomför introduktionsmötet
Nästa steg är att genomföra ett introduktionsmöte med personal och deltagare.
Syftet är att:
- skapa gemensam förståelse för modellen
- tydliggöra mål och ansvar
- engagera verksamheten i arbetet

Illustration: Skolverket
Samla all personal för att informera om Demokratistegen, vad arbetet innebär och vilka olika delmoment som ingår.
Förslag till programpunkter för introduktionsmötet:
- Visa filmen ”Det här är Demokratistegen”.
- Informera om organisation, planering och syfte för arbetet. Vad vill vi uppnå?
- Informera om personalgruppens medverkan och roll i arbetet.
- Informera om hur enkäter ska genomföras.
- Informera om tider för gemensamma möten.
- Ge möjlighet till gruppsamtal, reflektion och frågor.
Ni som känner er arbetsplats vet om ni behöver komplettera med ytterligare material kopplat till skolans demokratiarbete.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Se filmer.
- Planera demokratigruppens arbete och fastställ datum.
- Planera tider för aktiviteter med personal och deltagare, se planeringsmallen..
- Planera introduktionsmötet.
- Genomför introduktionsmötet.
Material
- Filmen "Det här är Demokratistegen"
- Planeringsmall (pdf, öppnas i nytt fönster)
Fördjupning
Demokratistegen utgår också från lärdomar från:
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Kartlägga.
Lycka till!
Kartlägga
Om steget
Om att kartlägga

I detta steg gör ni en nulägesbeskrivning för att identifiera era behov. Kartläggningen ger en bild av hur väl skolan möter upp och hanterar demokratifrågor. Resultaten analyseras sedan och mynnar ut i en plan för insatser.
Om kartläggning och enkäter
Det går att kartlägga både undervisningen och skolmiljön på flera olika sätt. Enkäter är ett sätt, men ni kan också få värdefullt underlag genom till exempel fokusgrupper. Ytterligare ett sätt är att kartlägga skolans fysiska miljö för att upptäcka platser som kan upplevas som otrygga.
Börja med att gå igenom dokumentation från skolans redan existerande utvärderingar, rapporter och dylikt för att få en heltäckande bild. De kartläggningar som görs inom Demokratistegen behöver förhålla sig till andra kartläggningar som skolan gör utifrån de krav som ställs i till exempel diskrimineringslagen. Mer om bestämmelser och kartläggning hittar ni under Stödmaterial och fördjupning.
Kartläggningen handlar om att få en generell bild av skolan. Enskilda personers etnicitet, religion, sexuella läggning, personliga förhållanden eller behov ska inte kartläggas. Allas olika perspektiv och allas medverkan är viktig.
Arbetet med enkäterna kräver omsorg. Det ska kännas meningsfullt och smidigt för de som medverkar och vara tydligt vad syftet är. Enskilda personers svar ska inte kunna identifieras eller komma i fel händer. Hela processen ska presenteras, så att alla känner sig trygga i att GDPR följs.
Genomför kartläggning och enkäter
Den som ska besvara en enkät behöver få information om syftet med kartläggningen och hur skolan kommer att presentera och återkoppla resultaten. Se till att de som ska introducera enkäten till grupperna och deltagarna har den informationen.
Ta ställning till om enkäterna ska besvaras digitalt eller manuellt, vilket enkätverktyg som då ska användas och vem som lägger in enkäterna i verktyget. Har skolan ett eget enkätverktyg kan ni använda det. Tänk på vem som ska få ta del av enkätsvaren och att känslig information inte får komma ut.
Demokratistegens enkäter kan användas på två sätt:
- Digitalt via mejl. Ni får en unik länk att använda för att genomföra enkäten. Efteråt får ni en automatisk sammanställning av svaren.
- Frågor i pdf. Ni skriver ut frågorna och använder dem som de är. Ni kan också välja ut frågor som kan komplettera andra enkäter. Efteråt sammanställer ni resultaten själv.
Länk till digitala enkäter och frågor i pdf finns i avsnittet Material längre fram i detta steg.
Genomför enkäter med deltagare
Innan skolan genomför deltagarenkäten behöver alla grupper och deltagare få information om enkätens syfte och innehåll. De behöver också veta hur de kommer få ta del av resultaten och hur återkopplingen kommer att ske.
I enkäter som tar upp utsatthet för kränkningar eller dylikt är det viktigt att informera om vart deltagarna ska vända sig för stöd och hjälp om de själva eller någon annan är utsatt. Berätta också att de uppgifter som lämnas i enkäten inte kommer att leda till åtgärder i det enskilda fallet.
Enkäten ska genomföras av alla deltagare och tar ungefär 15 minuter att genomföra. Med annat modersmål än svenska kan det behövas mer tid. Enkäten ska vara anonym och svaren ska skolan behandla konfidentiellt.
Sammanställ och samtala om resultaten med deltagarna
Demokratigruppen sammanställer deltagarnas enkäter och överlämnar resultaten via mejl eller utskrift till den lärare som ska gå igenom resultaten med deltagarna (se Material).
Sammanställningen kan ta olika lång tid, beroende på om enkäterna har genomförts digitalt eller i pappersform. Om det har har gjorts i pappersform, kan klasslärarna eller de ansvariga för respektive undervisningsgrupp behöva hjälpa demokratigruppen att sammanställa resultaten för sin eller sina klasser.
Grupperna och klasserna ska få möjlighet att prata om och kommentera resultaten. Kommentarerna ska dokumenteras och lämnas till demokratigruppen som en ytterligare del av kartläggningen.
Genomför enkäter med personal
På introduktionsmötet har all personal fått information om enkätens innehåll och syfte och om hur demokratigruppen ska sammanställa resultaten och presentera dem för personalen.
All personal i skolan ska besvara personalenkäten.
Gör en nulägesbeskrivning
När demokratigruppen har sammanställt kartläggningen har ni en tydlig bild av nuläget på skolan. Underlagen består av:
- enkäter från deltagare och personal
- underlag från grupperna och klassernas samtal
- annat relevant underlag, till exempel incidentrapporter, trygghetsvandringar och utvärderingar.
Se till att underlagen täcker de områden som Demokratistegen berör:
- undervisning för att stärka kunskaper och förmågor som behövs för ett aktivt deltagande i demokratin.
- en skolmiljö präglad av demokrati och mänskliga rättigheter.
Gör en sammanställning för varje område, där ni listar vilka utmaningar och styrkor underlaget visar. I nästa steg ska ni sedan analysera möjliga och bakomliggande orsaker och fundera på tänkbara åtgärder.
Utifrån en sammanställning av svaren på frågorna riktade till undervisande personal ska ni i demokratigruppen identifiera eventuella utvecklingsbehov. Ge sedan uppgiften till arbetslag, ämneslag eller båda att tillsammans reflektera kring den egna undervisningen. Till stöd för den gemensamma reflektionen finns ett underlag med fördjupande beskrivningar av kompetenserna.
Även om det är viktigt att inte föregå analyssteget så kan ni i arbetet upptäcka saker som måste åtgärdas direkt. Till exempel om det kommer fram att någon blir utsatt för kränkningar. Tänk på att även för mer långsiktiga frågor kan demokratigruppens samtal, utifrån kartläggning, analys och mål och insatser, ibland gå in i varandra. Det ligger i arbetsprocessens natur, även om stegen beskrivs åtskilda.
Se Material för mer stöd för arbetet.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Bestäm hur enkäterna ska göras.
- Låt personalen genomföra introduktionssamtal med deltagarna.
- Genomför deltagarenkäten.
- Genomför personalenkäten.
- Sammanställ resultaten till klasserna.
- Presentera och prata om resultaten i klasserna och dokumentera samtalet till demokratigruppen -kollegial reflektion.
- Ta med andra relevanta underlag.
- Gör en nulägesbeskrivning och identifiera problemområden.
- Åtgärda brister
- Bestäm hur enkäterna ska göras.
- Låt personalen genomföra introduktionssamtal med deltagarna.
- Genomför deltagarenkäten.
- Genomför personalenkäten.
- Sammanställ resultaten till klasserna.
- Presentera och prata om resultaten i klasserna och dokumentera samtalet till demokratigruppen -kollegial reflektion.
- Ta med andra relevanta underlag.
- Gör en nulägesbeskrivning och identifiera problemområden.
- Åtgärda brister direkt om det behövs.
Material
Fördjupning
- Diskrimineringslagen
- Arbetsmiljölagen
- Läs om kartläggning och enkäter i Skapa trygghet för lärande s. 95–114.
- Läs mer om Europarådets ramverk om kompetenser för en demokratisk kultur (information på engelska).
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Analysera.
Lycka till!
Analysera
Om steget
Om att analysera
I detta steg analyserar demokratigruppen den nulägesbeskrivning som kartläggningen ledde fram till. Diskutera er fram till en gemensam bild. Den samlade analysen ska presenteras för all personal. Alla ska ges tillfälle att kommentera och komplettera analysen. Syftet är att komma fram till vilka utvecklingsområden skolan ska prioritera att arbeta med.
Om analys
Om det i kartläggningen framkommer att det finns brister i undervisningen eller i skolmiljön fundera då på vad det beror på. Analysen bildar underlag för de insatser som ska göras. Det är viktigt att inte vara för snabb med att hitta lösningar. Stanna upp och reflektera över orsaker utifrån de underlag som finns. Fundera både över synliga problem och underliggande orsaker.
I detta steg kan demokratigruppen med fördel ta hjälp av handledare. Boka handledning här.
Genomför analys
Samla in underlaget från arbets- eller ämneslagens kollegiala reflektioner och komplettera nulägesbeskrivningen.
Gör en samlad analys av både undervisningen och skolmiljön. Det kan underlätta att analysera resultaten utifrån de olika områden som finns i enkäterna. Men kom ihåg att alla delar hänger ihop och bildar en helhet.
Nulägesbeskrivningen som ni genomförde i det förra steget är ert underlag för analysen. Analysera de utvecklingsområden ni har identifierat.
Diskussionsfrågor:
- Vilka orsaker har era utmaningar?
- Vilka synliga och underliggande förklaringar ser ni?
- Finns förklaringarna att hämta i hur skolan har organiserat delar av sitt arbete, i regler, traditioner och rutiner eller hur dessa tillämpas?
- Behövs kompetensutveckling i personalgruppen?
- Finns förklaringar i skolans kultur, normer och värderingar som medvetet eller oreflekterat kommuniceras?
En del utmaningar kan gälla för hela skolan och andra för vissa delar, grupper eller verksamheter. Vissa utmaningar kan ha funnits länge och andra under vissa perioder. Kom ihåg att fokusera på orsakerna som ligger inom ert uppdrag och som ni har möjlighet att påverka.
Att göra en analys innebär att ställa många frågor om varför ett nuläge ser ut som det gör. Hur man förstår eller tolkar ett resultat påverkar valet av åtgärder.
Nedan ges ett kort exempel -som synliggör komplexiteten i analysarbetet, när det gäller att både identifiera orsaker och utifrån det välja lämpliga åtgärder.
En nulägesbeskrivning som visar på otrygghet på grund av uttryck för rasism, kan bottna i flera olika orsaker:
- Om orsakerna kopplas till brister i skolans trygghetsarbete, kan ökade kunskaper om olika former av rasism vara en tänkbar åtgärd. Kanske reviderar skolan då sitt trygghetsarbete genom att se över hur tryggheten kontinuerligt kartläggs med hänsyn till rasism.
- Om orsakerna kopplas samman med konspirationsteorier som bottnar i att desinformation har börjat spridas bland deltagarna på skolan, kan en åtgärd vara att stärka undervisningen om källkritik.
- Om orsakerna antas bottna i att personalen behandlar deltagare olika utifrån deras etnicitet eller trosuppfattning, kan en åtgärd vara att öka personalens medvetenhet om normer.
I Demokratistegens resursbank kan ni fördjupa era kunskaper om de olika sakområdena för att bättre förstå utmaningar och orsaker.
För mer stöd i analysarbetet, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Kom ihåg att ni kan få handledning i arbetet med demokratistegen. Boka längre upp på den här sidan.
Dra slutsatser av analysen
När rektor och demokratigruppen har gjort en första analys av nuläget väljer ni några områden där ni ser att skolan behöver utveckla sitt arbete. Detta presenterar och föreslår ni för all personal vid den gemensamma workshopen då analysen ska fördjupas.
Utgå från er analys och välj en eller flera av de kompetenser för demokratifrämjande undervisning som ni vill prioritera att utveckla. Välj det eller de områden där ni bedömer att ert arbete kan göra störst skillnad för att höja utbildningens kvalitet. Analysen av undervisningen ska genomföras i arbetslag, ämneslag eller dylikt som beskrivs nedan.
Utgå från er analys och välj ett eller flera områden för skolmiljö som ni vill prioritera att utveckla. Välj det eller de områden där ni bedömer att ert arbete kan göra störst skillnad för att höja utbildningens kvalitet. Analysen av skolklimatet går ni igenom med all personal på den gemensamma workshoppen.
Genomför workshop med personalen
Se till att hela personalen får möjlighet att bidra till nulägesbeskrivningen och analysen. Först därefter kan rektor fatta beslut om hur skolan ska arbeta vidare.
Förbered en presentation av kartläggningsresultaten och er analys, med fokus på de utvecklingsområden ni har identifierat. Välj ut några frågor som ni vill att all personal är med och diskuterar. Syftet är att fördjupa analysen och öka förståelsen för orsaker till problemen. Frågorna ska också ta upp vad personalen anser bör fungera annorlunda, alltså vilka mål skolan bör ha och vilka aktiviteter och insatser som skulle kunna leda dit.
Genomför en workshop med all personal. Tänk på att det behövs tid för både för presentationen, gruppdiskussioner och återsamling. Samtalen hålls i grupper utifrån de frågor ni har valt ut och ska dokumenteras. Dokumentationen blir underlaget som används för att revidera analysen och stöd när rektor och demokratigruppen i nästa steg ska formulera mål och välja vad skolan ska göra.
Om folkhögskolan har ett råd eller en annan representativ grupp av deltagare bör ni även genomföra en liknande workshop med denna grupp. Detta för att förankra och ge möjlighet för deltagarrepresentanter att bidra till nulägesbeskrivningen och analys.
Förslag på upplägg för workshop finns i Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Ge underlag för arbets- eller ämneslagens analys av undervisningen och samla in dokumentation från undervisande personals analyser.
- Gör en samlad analys av skolans undervisning och skolmiljö.
- Genomför en workshop med all personal där ni samtalar om kartläggningens resultat och den preliminära analysen och samlar in kompletteringar.
- Revidera analysen och för in i planeringsmallen.
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Sätta mål.
Lycka till!
Sätta mål
Om steget
Om att sätta mål
Baserat på analysen formulerar demokratigruppen vilka mål skolan ska ha för arbetet. Demokratigruppen tar fram och stämmer av förslagen med rektor och förankrar med skolans personal och deltagare i utbildningen. Målen ska beröra både undervisningen och skolmiljön. Det är rektor som beslutar om mål och insatser.
Att tänka på
Sätt mål där effekterna kan mätas. Tänk redan nu på hur måluppfyllelsen ska kunna följas upp. Målen kan vara flera och bör beröra både skolmiljö och undervisningens innehåll och genomförande. Målens omfattning kan variera. Några mål kan vara avgränsade och kräva mindre insatser, medan andra kan vara mer långsiktiga.
Diskutera hur målen förhåller sig till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter:
- Demokratisk skola för ett aktivt deltagande i demokratin.
- Systematiskt arbete för kvalitet.
- Utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter.
- Utvecklingsarbete för all personal och alla deltagare - förankring i verksamhetens alla delar.
- Fokus på främjade och förebyggande arbete för att minska behovet av åtgärdande insatser.
Försök att först tänka på vad ni vill åstadkomma för förändringar, det vill säga vilka mål utvecklingsarbetet ska ha. Ha målen klara innan ni börjar fundera på vilka aktiviteter och insatser som är lämpligast. Välj och prioritera aktiviteter och insatser utifrån målen.
Förslagen ska förankras med rektor som behöver ta ställning till vilka resurser som kan avsättas.
När ni funderar över aktiviteter och insatser kan det vara bra att besöka Demokratistegens resursbank. Avsätt tid för att bekanta er med innehållet i resursbanken så att ni hittar ett material som passar era behov.
Sätt mål och välj aktiviteter och insatser
Använd analysen och prioritera några mål som skolan ska uppnå och några områden skolan behöver arbeta med för att nå målen.
Se över vilka rutiner eller dokument ni behöver komplettera eller revidera så att de stämmer med de mål ni har satt upp. Fundera över vilka mer omfattande insatser ni kan behöva göra för att nå målen.
Använd dessa exempel som stöd och justera listan vid behov:
- Undervisningens innehåll och upplägg
- Läromedel
- Rutiner i undervisningen
- Planering av undervisningen
- Fördjupning i arbetet med demokratistärkande kompetenser i undervisningen
- Aktiviteter med deltagarna i utbildningen
- Kompetensutveckling av olika personalgrupper
- Kollegiala samarbeten
- Skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen
- Aktiva åtgärder mot diskriminering
- Personalens samsyn (eller bristande samsyn)
- Regler
- Rutiner i verksamheten
- Återkommande punkter på personalmöten
- Ansvarsfördelning
- Verksamhetsplanering, övergripande för skolan och för arbets-eller ämneslagsnivå
- Annat
Tänk på att avgränsade och tydliga mål blir lättare att realisera än om de blir mycket omfattande.
Dokumentera målen och insatserna och presentera för skolan
Skapa lättillgängliga sammanställningar av förslagen. Presentera dem grupp- eller klassvis för deltagarna och gemensamt för personalen. Se till att personalen och deltagarna får information om förslagen och möjlighet att ge synpunkter. Mentorstid, eller motsvarande, med deltagarna och personalmöten med personalen kan vara lämpliga tillfällen. Samla in synpunkterna och justera förslagen därefter.
Rektor säkerställer att det finns resurser till aktiviteter och insatser och fattar sedan beslut.
För mer stöd i arbetet att sätta mål se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Formulera mål utifrån analysen.
- Föreslå aktiviteter och insatser som kan leda till målen.
- Använd Demokratistegens resursbank för inspiration.
- Informera och presentera förslag till mål och insatser för personal och deltagare.
- Fyll i planeringsmallen.
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg -Planera.
Planera
Om steget
Om att planera
Nu är det dags att planera aktiviteter och insatser. Stäm av med de berörda och förankra planeringen. Se till att informera alla på skolan om vad som kommer att hända och vad som ska göras. Involvera dem i arbetet.
Att tänka på
Det är rektor som ansvarar för att det finns tid och resurser för det arbete ni planerar. Det ska vara tydligt vem som ansvarar, vilka som berörs och när det ska göras. Det ska också tydligt framgå till vem det ska rapporteras och hur information ska ges. Använd planeringsmallen som stöd.
Gör en planering för varje insats eller aktivitet. En del insatser är mer omfattande och berör många, såsom aktiviteter med deltagare eller kompetensutveckling av en personalgrupp. Andra insatser kan handla om att en person blir ansvarig för en enskild uppgift, som att justera en rutin i arbetsmiljöarbetet. Kom ihåg att också planera för när och hur insatserna ska utvärderas.
I Demokratistegens resursbank finns metoder och material som är användbara i planeringsarbetet.
För mer stöd i arbetet att planera, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Arbetets gång
- Planera varje aktivitet eller insats. Fördela arbetet och använd planeringsmallen.
- Den som ansvarar för planeringen av en aktivitet eller insats ska samarbeta eller stämma av med de övriga inblandade för att säkerställa att planen kommer att fungera.
- Gå igenom planeringarna och fastställ dem.
- Planera också för när och hur insatserna ska följas upp och utvärderas.
- Rektor godkänner, eventuellt efter justeringar. Tid och andra resurser behöver säkerställas.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda brister direkt om det går.
- Planera för insatserna.
- Fyll i planeringsmallen.
- All personal informeras om mål och insatser i samband med ett personalmöte (eventuella synpunkter återkopplas till demokratigruppen).
- Undervisande personal ger information om mål och insatser till grupperna och klasserna (eventuella synpunkter återkopplas till demokratigruppen).
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Genomföra.
Genomföra
Om steget
Om att genomföra
I det här steget genomförs de planerade aktiviteterna. Alla deltar på olika sätt och har olika ansvarsområden. Deltagare berörs också. Demokratigruppen har ett ansvar för att arbetet löper på.
Att tänka på
Nu genomför skolan de insatser som har bestämts. Demokratigruppen har en viktig roll i att finnas till hands om en ansvarig för en aktivitet ber om hjälp.
Se gärna till att kontinuerlig uppföljning av insatserna kommer med på dagordningen för arbetslag, ämneslag och personalmöten. Då får de som är igång med olika insatser möjlighet att rapportera om hur det går.
Det blir också möjligt att justera i planeringen om något inte fungerar som det var tänkt.
Stäm av hur genomförandet går i förhållande till de mål skolan satt upp för arbetet. Går det åt rätt håll? Har det gjorts avvikelser? Behöver justeringar göras?
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda brister direkt om det går.
- Genomför aktiviteter och insatser.
- Ha kontinuerliga avstämningar mot målen.
- Ha regelbundna avstämningar vid skolans befintliga möten.
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Utvärdera.
Utvärdera vad som gjorts
Ta reda på om skolan uppnått de mål ni satt uppOm steget
Om att utvärdera
Nu befinner ni er i det sista steget i Demokratistegen där det är dags att följa upp insatserna. Beroende på vad uppföljningen visar kan rektor och demokratigruppen, tillsammans med deltagare och personal, avgöra på vilket sätt skolan vill arbeta vidare.
Om uppföljningen
Ni behöver i förväg ha bestämt hur och när denna uppföljning ska ske och på vilket sätt personal och deltagare ska göras delaktiga.
I uppföljningen behöver personal och deltagare få tillfälle att reflektera över detta:
- Har vi närmat oss målen kopplade till insatserna eller inte?
- Vad kan det bero på? Hur har åtgärderna fungerat?
- Vad vill vi fortsätta med och hur? Finns det något vi kan förbättra?
- Hur förhåller sig vårt resultat till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter? (Se till exempel filmen "Detta är Demokratistegen" och introduktionssteget).
Ni behöver också utvärdera hur själva genomförandet av insatserna har fungerat. Det kan ni göra genom att låta dem som har medverkat reflektera ´över och diskutera hur arbetet gått i förhållande till planeringen. Dokumentera erfarenheterna till kommande förbättringsarbeten.
Sammanställ slutsatserna ni drar av uppföljningarna i förhållande till både målen och genomförandet. Sammanställningen blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet.
Om fortsättningen
Demokratistegen kan användas som modell för kontinuerlig och systematisk utveckling av kvaliteten i skolans demokratiarbete. Detta innebär att ni, när ni kartlägger verksamheten på nytt, kan få reda på om deltagarnas och personalens upplevelser förändrats till det bättre har förbättrats eller om arbetet behöver fortsätta en tid till.
Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet alltså att återigen definiera: Var är vi nu?
Dela gärna med er av er feedback och genomför utvärderingen av ert arbete med modellen som ligger efter detta steg.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Följ upp om målen ni satte upp för undervisningen och skolklimatet har uppnåtts.
- Följ upp hur själva genomförandet av insatserna har fungerat.
- Sammanställ hur målen uppnåtts, effekterna av insatserna, vad personal och deltagare tror att det beror på och erfarenheterna från genomförandet.
- Ta ställning till vilka rutiner, traditioner, arbetssätt eller annat som bör ändras permanent. Förankra med rektor.
- Låt all personal och alla deltagare få del av sammanställningar från utvärderingarna och informera om de förändringar som ska permanentas. Ge dem tillfälle att dela med sig av sina synpunkter.
- Genomför deltagar- och personalenkäterna igen.
- Etablera rutiner för skolans kvalitetsarbete med demokrati, utifrån de erfarenheter ni har gjort. Rektor beslutar.
Utvärdera Demokratistegen
Hjälp oss att bli bättre genom att utvärdera modellenFrågor och svar
Övergripande frågor
Demokratistegen är en modell för hur skola och folkbildning kan organisera det systematiska arbetet med demokrati, i både undervisningen och skolmiljön.
Demokratistegen har utvecklats av Skolverket och Forum för levande historia på uppdrag av regeringen. Uppdraget ingår i Sveriges åtaganden efter Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism 2021. Där åtog sig Sverige att verka aktivt för detta, vilket resulterade i bland annat Demokratistegen.
Namnet signalerar att arbetet sker systematiskt och långsiktigt. Verksamheterna arbetar gemensamt steg för steg för att stärka och öka den demokratiska handlingskraften.
Demokratistegen är framtagen för förskolan, grund- och gymnasieskolan, anpassade skolformer, vuxenutbildningen, folkhögskolan och studieförbund.
Modellen Demokratistegen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under utvecklingsarbetet har vi samverkat med myndigheter och organisationer, professioner inom skolan och folkbildningen samt forskare från flera lärosäten i Sverige. En av utgångspunkterna för Demokratistegen är den norska modellen Dembra som har funnits i tio år. Dembra har även prövats ut i Sverige på både skolor och folkhögskolor. Demokratistegen är framtagen utifrån lärdomar från dessa utprövningar. En annan utgångspunkt för Demokratistegen är Europarådets ramverk om kompetenser för en demokratisk kultur. Ramverket som har funnits sedan 2018 togs fram av forskare som utgick från samlade erfarenheter av liknande kompetensmodeller.
Varje verksamhet avgör själv hur arbetet ska läggas upp utifrån sina behov. Demokratistegen kan användas för både långsiktigt, systematiskt arbete över ca 2–3 terminer och för att arbeta med mer avgränsade utmaningar under en kortare tid.
Nej, det är kostnadsfritt.
Eftersom arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter rör alla, bygger Demokratistegen på att hela skolan är med. All personal, elever eller deltagare. Samtidigt är alla nödvändigtvis inte med på samma sätt och lika mycket. Ledningen behöver utse en arbetsgrupp med personal som tillsammans med rektor kan avsätta tid för att leda, planera och koordinera arbetet. Arbetsgruppen driver arbetet och hela verksamheten deltar.
När det gäller skolmiljön bidrar förstås alla till att skapa trygghet, men några i personalen kanske arbetar mer med frågorna för att de sitter i en trygghetsgrupp eller liknande. När det gäller undervisningen har lärare beroende på i vilket ämne de undervisar mer eller mindre kopplingar till demokrati och mänskliga rättigheter beroende på ämnets centrala innehåll och kunskapskrav.
Demokratistegen är en modell för skolan och folkbildningen att arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån verksamhetens behov.
Antisemitism och andra former av rasism kan uttrycka sig på olika sätt i skolan och inom folkbildningen. Det kan handla om utsatthet för rasistisk mobbning, trakasserier och diskriminering. Det kan också handla om att personal bär på fördomar och behandlar elever och deltagare olika utifrån exempelvis etnicitet eller trosuppfattning. Det kan röra klotter, hatbrott, konspirationsteorier eller utmanande i diskussioner där omvärldsfrågor och kontroversiella frågor skapar spänningsfält i klassrummet.
Med hjälp av Demokratistegen kan man genom kartläggning och analys upptäcka vilka utmaningar som finns i den egna verksamheten och med hjälp av material i resursbanken genomföra aktiviteter och insatser för att möta och förebygga antisemitism och andra former av rasism.
Ett exempel: Ökad otrygghet på grund av rasistisk mobbning (till exempel antisemitism) mellan elever eller mellan deltagare, kan bottna i flera olika orsaker. Om orsakerna till exempel kopplas till brister i likabehandlings- och trygghetsarbete, kan ökade kunskaper om olika former av rasism vara en tänkbar åtgärd. Kanske reviderar skolan då också sitt trygghetsarbete genom att se över hur tryggheten kontinuerligt kartläggs med hänsyn till rasism. Om orsakerna kopplas samman med konspirationsteorier som bottnar i att desinformation har börjat spridas i verksamheten, kan en åtgärd i stället vara att stärka undervisningen om källkritik. Om orsaken antas bottna i att personalen behandlar elever olika utifrån deras etnicitet eller trosuppfattning, kan en åtgärd vara att öka personalens medvetenhet om normer.
Om handledning
Demokratistegen är framtagen och utformad för att skolor ska kunna arbeta med den själva. Men vi erbjuder också handledning för stöd i arbetet i mån av tillgängliga resurser. Kanske fastnar ni lite på något steg eller behöver ett bollplank i vägval och prioriteringar. Börja då med att boka en handledning. Under handledningen kan ni komma överens om att boka fler handledningstillfällen.
Vi erbjuder två olika typer av handledning. Antingen kan ni boka enstaka tillfällen för er som få råd om det ni står inför just nu. Eller så kan vi ge er löpande handledning, då följer en pedagog från oss med er genom hela processen.
Enstaka handledning i ett digitalt möte tar ca 60 minuter. Under mötet samtalar vi om era frågor och vilka behov av handledning ni har. Det kan resultera i uppföljande möten eller handledning.
Om Demokratistegens resursbank
I Demokratistegens resursbank har vi samlat material som ni kan behöva i ert demokratistärkande arbete. Ni hittar till exempel poddar, filmer, utbildningsmaterial och webbkurser. Materialet kan användas både av personal och i arbetet med elever och deltagare. Använd resursbanken när ni ska välja de aktiviteter och insatser som ni gör för att nå era mål.
Använd Demokratistegens resursbank för att hitta material att använda till att planera och genomföra de aktiviteter och insatser ni bestämt utifrån de mål som har beslutats. Ni kan också använda Demokratistegens resursbank för att fördjupa kunskaperna i något ämnesområde.
I de ljusblå boxarna finns förslag på material om arbetssätt som hjälper till att skapa en demokratisk kultur. Oavsett vilken utmaning som finns i verksamheten och vilka mål ni valt ut behövs övergripande arbetssätt för att skapa gemensamma strukturer och förhållningssätt.
I de mörkblå boxarna finns material indelat i olika områden som ibland överlappar varandra och material ur flera områden kan därför kombineras. Utifrån vad som framkommit i er kartläggning och analys samt era specifika behov väljer ni material som kan användas för att planera aktiviteter och insatser.
Materialen kan sorteras utifrån målgruppskategorier, till exempel anpassad skola, förskola, grundskola och gymnasium. Däremot är de inte sorterade efter specifika årskurser. Ni bedömer själva vilka material som passar era behov och hur ni bäst arbetar med materialen. Det kan till exempel vara så att ett material som är framtaget för elever i årskurs 7 – 9 fungerar bra att arbeta med i andra årskurser eller i personalgruppen.
Alla resurser är kvalitetsgranskade av Forum för levande historias pedagoger. Urvalet har skett utifrån ett antal kriterier såsom att materialet ska vara kostnadsfritt, aktuellt, tillgängligt och faktagranskat.
Dessa frågor utgår vi från i kvalitetssäkringen:
- Vem har tagit fram metoden eller materialet? (Namn och yrkesroll, till exempel forskare, pedagog eller konsult med expertis inom området).
- När producerades materialet?
- Är materialet faktagranskat? I så fall av vem?
- Har ni haft någon referensgrupp när ni har tagit fram materialet?
- Har ni gjort någon uppföljning eller utvärdering av materialet? Vet ni något om hur målgruppen upplever materialet?
- Har ni reviderat materialet någon gång? När?
- Har materialet någon koppling till styrande dokument inom utbildningsområdet? Vilka i så fall?
Vi har valt att samla in material från myndigheter och det civila samhället. Vi har frågat samtliga aktörer om vi får länka till deras material i Demokratistegens resursbank.
Om ni tycker att något material saknas kan ni skicka ett mejl till demokratistegen@levandehistoria.se