Demokratistegen för studieförbund
Demokratistegen är ett stöd för studieförbund som vill utveckla och fördjupa sitt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Modellen tar sin utgångspunkt i verksamhetens egna erfarenheter och behov och erbjuder en strukturerad process för gemensam reflektion, analys och utveckling. Målet är att stärka en demokratisk, trygg och inkluderande verksamhet.
Arbetet kan samtidigt bidra till att tydliggöra, stärka och följa upp hur verksamheten lever upp till studieförbundens gemensamma demokratiförklaring och de demokrativillkor som gäller för folkbildningen.
Demokratistegen vänder sig till personal, förtroendevalda och cirkelledare inom studieförbund och deras avdelningar. Arbetet leds av verksamhetsansvarig tillsammans med en arbetsgrupp och vägleds genom modellens olika steg. Modellen svarar mot studieförbundens gemensamma demokratiförklaring samt regeringens syften och villkor för folkbildningen.

Boka handledning
Osäker på nästa steg? Boka ett möte med ossVi erbjuder två olika typer av handledning:
Boka handledning för ett enstaka tillfälle. Få råd om det ni står inför just nu.
Anmäl intresse för att få löpande handledning. En av våra pedagoger följer då ert arbete genom hela processen.

Introduktion
Om Demokratistegen
Om Demokratistegen

Illustration: Skolverket
Vad är Demokratistegen?
Se filmen ovan (ca 2 minuter) för en överblick av hur modellen är uppbyggd och vad arbetet innebär. Diskutera hur den kan tillämpas i er verksamhet.
Demokratistegen är en modell för att arbeta långsiktigt och systematiskt med demokrati och mänskliga rättigheter inom studieförbundens verksamhet.
Modellen hjälper er att gå från enskilda insatser till ett sammanhållet arbete som är förankrat i hela organisationen.
Arbetet vilar på fem grundläggande principer: att det är demokratiskt förankrat, systematiskt och kvalitetsdrivet, bygger på bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet, omfattar hela organisationen samt har ett tydligt främjande och förebyggande fokus.
Är detta relevant för oss?
Studieförbunden har ett tydligt demokratiuppdrag. Demokratistegen ger ett strukturerat stöd för att arbeta i linje med studieförbundens Demokratiförklaring och demokrativillkoren.
Modellen hjälper er att:
- skapa samsyn kring uppdrag och ansvar
- arbeta förebyggande snarare än åtgärdande
- integrera demokratiarbetet i ordinarie verksamhet
Det handlar inte om att lägga till något nytt – utan om att utveckla och stärka det arbete som redan bedrivs.
Om introduktion och förankring
Introduktion
Hur organiserar vi oss?
När beslut är fattat att arbeta med Demokratistegen bildas en demokratigrupp. Gruppen bör bestå av representanter från olika delar av verksamheten för att säkerställa flera perspektiv och god förankring.
Gruppen har mandat att:
- planera arbetet
- samordna aktiviteter
- följa upp och dokumentera
- hålla processen levande över tid
Planera och genomför introduktionsmötet
Nästa steg är att genomföra ett introduktionsmöte med personal och förtroendevalda.
Syftet är att:
- skapa gemensam förståelse för modellen
- tydliggöra mål och ansvar
- engagera verksamheten i arbetet

Illustration: Skolverket
Samla all personal för att informera om Demokratistegen, vad arbetet innebär och vilka olika delmoment som ingår. På mötet är det lämpligt att visa filmen som berättar översiktligt om Demokratistegen.
Förslag till programpunkter för introduktionsmötet:
- Visa filmen ”Det här är Demokratistegen”.
- Informera om organisation, planering och syfte för arbetet. Vad vill vi uppnå?
- Gå igenom studieförbundens demokratiförklaring.
- Informera om personalgruppens medverkan och roll i arbetet.
- Informera om hur enkäter ska genomföras.
- Informera om tider för gemensamma möten.
- Ge möjlighet till gruppsamtal, reflektion och frågor.
Ni som känner er arbetsplats vet om ni behöver komplettera med ytterligare material kopplat till studieförbundens demokratiarbete.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Se filmer
- Planera demokratigruppens arbete och fastställ datum.
- Planera tider för aktiviteter med personal och deltagare, se planeringsmallen.
- Planera introduktionsmötet.
- Genomför introduktionsmötet.
Material
- Filmen "Det här är Demokratistegen".
- Planeringsmall (pdf, öppnas i nytt fönster)
Fördjupning
Demokratistegen utgår också från lärdomar från:
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Kartlägga.
Lycka till!
Kartlägga
Om steget
Om att kartlägga
I detta steg gör ni en nulägesbeskrivning för att identifiera era behov. Kartläggningen ger en bild av hur väl studieförbundet eller avdelningen möter upp och hanterar demokratifrågor. Resultatet analyseras sedan och mynnar ut i en plan för insatser.
Om kartläggning och enkäter
Komplettera gärna kartläggningen med egen dokumentation för att få en heltäckande bild. Det kan till exempel vara tidigare utvärderingar, inträffade händelser och annat. Kartläggningen som görs inom Demokratistegen behöver också förhålla sig till andra behov som studieförbundet har. Man kan till exempel koppla in studieförbundets särart, där särskilda utmaningar och krav gällande demokrati och mänskliga rättigheter kan vara bra att ha med. Det kan exempelvis vara arbetet med arbetsmiljö och likabehandling. Eller särskilda målgrupper i verksamheten där det finns speciella frågor att lyfta.
Arbetet med enkäterna kräver omsorg. Det ska kännas meningsfullt och smidigt för de som medverkar och vara tydligt vad syftet är. Enskilda personers svar ska inte kunna identifieras eller komma i fel händer. Hela processen ska presenteras, så att alla känner sig trygga i att GDPR följs.
Kartläggningen handlar om att få en generell bild av studieförbundet eller avdelningen. Enskilda personers etnicitet, religion, sexuella läggning, personliga förhållanden eller behov ska inte kartläggas. Allas olika perspektiv och allas medverkan är viktig.
Genomför kartläggning och enkäter
I Demokratistegen finns en enkät som utgår från studieförbundens gemensamma demokratiförklaring, för personal, förtroendevalda och cirkelledare. Ni väljer själva vilka övriga underlag ni vill använda och komplettera med.
Ta ställning till om enkäterna ska besvaras digitalt eller manuellt, vilket enkätverktyg som då ska användas och vem som lägger in enkäterna i verktyget. Kanske har studieförbundet ett eget enkätverktyg. Tänk på vem som ska få ta del av enkätsvaren och att känslig information inte får komma ut.
Demokratistegens enkäter kan användas på två sätt:
- Digitalt via mejl. Ni får en unik länk att använda för att genomföra enkäten. Efteråt får ni en automatisk sammanställning av svaren.
- Frågor i pdf. Ni skriver ut frågorna och använder dem som de är. Ni kan också välja ut frågor som kan komplettera andra enkäter. Efteråt sammanställer ni resultaten själv.
Länk till digitala enkäter och frågor i pdf finns i avsnittet Material längre fram i detta steg.
När ni vet hur ni ska använda enkäterna behöver ni planera för genomförandet. Bestäm också vilka andra underlag ni vill använda i kartläggningen, till exempel händelser som inträffat eller utvärderingar av verksamheten.
Informera de medverkande om:
- enkätens syfte och innehåll
- hur resultaten och återkopplingen kommer att kommuniceras
- att det tar cirka 15 minuter att genomföra enkäten
- att enkäten är anonym och att svaren behandlas konfidentiellt
Möte om enkätsvaren
Demokratigruppen sammanställer enkäterna och informerar verksamheten om resultatet. Bjud in till samtal och samla in eventuella kommentarer. Dessa kan också bidra till kartläggningen.
Gör en nulägesbeskrivning
När demokratigruppen har sammanställt kartläggningen och presenterat den ska ni ha en tydlig bild av nuläget.
Underlagen består då av:
- enkäter från personal, ledare och förtroendevalda
- underlag från övriga samtal från till exempel träffen där resultaten presenterades
- annat underlag, t. ex tidigare utvärderingar och inträffade händelser.
Se till att underlagen täcker de områden som Demokratistegen och demokratiförklaringen berör.
Gör en sammanställning för varje område, där ni listar vilka utmaningar och styrkor kartläggningen visar. I nästa steg ska ni sedan analysera möjliga och bakomliggande orsaker och fundera på tänkbara åtgärder.
Även om det är viktigt att inte föregå analyssteget, kan ni i arbetet upptäcka saker som måste åtgärdas direkt. Till exempel om det kommer fram att deltagare blir utsatta för kränkningar. Tänk på att även för mer långsiktiga frågor kan samtal utifrån de olika stegen om kartläggning, analys, mål och insatser gå in i varandra. Det ligger i arbetsprocessens natur, även om stegen beskrivs åtskilda.
Se Material för mer stöd för arbetet.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Bestäm hur enkäterna ska göras.
- Genomför ett introduktionssamtal.
- Genomför enkäten.
- Sammanställ av enkätsvaren.
- Presentera och prata om resultaten och dokumentera samtalet till demokratigruppen -kollegial reflektion.
- Ta med andra relevanta underlag.
- Gör en nulägesbeskrivning och identifiera utvecklingsområden.
- Åtgärd brister direkt om det går.
Material
- Enkät som PDF (öppnas i nytt fönster)
- Beställ digital enkät (öppnas i nytt fönster)
Fördjupning
- Diskrimineringslagen
- Arbetsmiljölagen
- Läs mer om Europarådets ramverk om kompetenser för en demokratisk kultur (information på engelska).
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Analysera.
Lycka till!
Analysera
Om steget
Om att analysera
I detta steg analyserar demokratigruppen den nulägesbeskrivning som kartläggningen ledde till. Diskutera er fram till en gemensam bild. Den samlade analysen ska presenteras för all personal. Alla som deltagit ska ges tillfälle att kommentera och komplettera analysen. Syftet är att komma fram till vilka utvecklingsområden ni ska prioritera och arbeta med framåt.
Om analys
Om det i kartläggningen kommer fram brister i verksamheten, fundera då på vad det beror på. Analysen bildar underlag för de insatser som behöver göras.
Det är viktigt att inte vara för snabb med att hitta lösningar. Stanna upp och reflektera tillsammans över orsaker utifrån de underlag som finns. Fundera både över synliga problem och underliggande orsaker.
I detta steg kan demokratigruppen med fördel ta hjälp av handledare. Boka handledning här.
Genomför analys
Samla in underlag från de kollegiala reflektionerna och komplettera nulägesbeskrivningen.
Att göra en analys innebär att ställa många frågor om varför ett nuläge ser ut som det gör. Hur man förstår eller tolkar ett resultat påverkar vilka åtgärder man väljer. Gör en samlad analys genom att utgå från de olika områden som finns i enkäterna. Kom ihåg att alla delar hänger ihop och bildar en helhet.
Nulägesbeskrivningen från förra steget är underlag för analysen, när ni nu går igenom de identifierade utvecklingsområdena.
Diskussionsfrågor
- Vilka orsaker har era utmaningar?
- Vilka synliga och underliggande förklaringar ser ni?
- Finns förklaringarna att hämta i hur arbetet organiseras, kopplat till regler, rutiner eller gamla vanor och hur de tillämpas?
- Behövs kompetensutveckling i personalgruppen?
- Finns förklaringar i arbetsplatsens kultur, normer och värderingar som medvetet eller oreflekterat kommuniceras?
En del utmaningar kan gälla hela arbetsplatsen och andra vissa delar, grupper eller verksamheter. En del utmaningar kan ha funnits länge och andra under vissa perioder. Fokusera på orsakerna som ligger inom ert uppdrag och som ni har möjlighet att påverka.
I Demokratistegens resursbank kan ni fördjupa era kunskaper om de olika sakområdena för att bättre förstå utmaningar och orsaker.
Dra slutsatser av analysen
När ni har gjort en första analys av nuläget väljer ni några områden där ni ser att arbetet behöver utvecklas.
Genomför en gemensam workshop i demokratigruppen, fördjupa er i analysen och presentera de områden där arbetet behöver utvecklas.
Utgå ifrån er analys, välj ett eller flera områden som ni vill utveckla. Välj det eller de områden där arbete kan göra störst skillnad för att höja kvaliteten.
Genomför workshop med personalen
Se till att hela personalen får möjlighet att bidra till nulägesbeskrivningen och analysen. Först därefter kan ni fatta beslut om hur ni ska arbeta vidare.
Förbered en presentation av nulägesbeskrivningen och er analys, med fokus på de utvecklingsområden ni har identifierat. Välj ut några frågor som personalen ska vara med och diskutera. Syftet är att fördjupa analysen och öka förståelsen för orsaker till problemen. Frågorna ska också ta upp vad personalen anser bör fungera annorlunda, alltså vilka mål ni bör ha och vilka aktiviteter och insatser som kan leda dit.
Genomför workshopen med all personal om möjligt. Om det inte går, ha separata möten för personal, ledare och förtroendevalda. Tänk på att det behövs tid för både presentationen, gruppdiskussioner och återsamling. Samtalen hålls i grupper utifrån de frågor ni valt. Dokumentera gärna samtalen.
Dokumentationen blir underlaget som används för att revidera analysen in i nästa steg där ni ska formulera mål och välja vad ni ska göra.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Ge underlag för analyserna och samla in dokumentation från analyserna.
- Gör en samlad analys av arbetet utifrån demokratiförklaringen.
- Genomför en workshop med all personal, där ni samtalar om kartläggningens resultat och den preliminära analysen och samlar in kompletteringar.
- Revidera analysen och för in i planeringsmallen.
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Sätta mål.
Lycka till!
Sätta mål
Om steget
Om att sätta mål
Baserat på analysen formulerar demokratigruppen vilka mål studieförbundet ska ha för arbetet. Demokratigruppen tar fram och stämmer av förslagen med verksamhetsansvarig och förankrar med personal, förtroendevalda och ledare. Det är verksamhetsansvarig som beslutar om mål och insatser.
Att tänka på
Sätt mål där effekterna kan mätas och se till att målen berör personalen, de förtroendevalda och cirkelledarna. Tänk redan nu på hur måluppfyllelsen ska kunna följas upp. Man kan ha flera mål. Det kan handla om både arbetsmiljö, verksamhetens innehåll och genomförande. Målens omfattning kan variera. Några mål kan vara avgränsade och kräva mindre insatser, medan andra kan vara mer långsiktiga.
Diskutera hur målen förhåller sig till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter:
- Demokratiska studieförbund för ett aktivt deltagande i demokratin.
- Systematiskt arbete för kvalitet.
- Utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter.
- Utvecklingsarbete för all personal, förtroendevalda och ledare - förankring i verksamhetens alla delar.
- Fokus på främjande och förebyggande arbete för att minska behovet av åtgärdande insatser.
Vilka förändringar vill ni åstadkomma och vilka mål vill ni att utvecklingsarbetet ska ha? Målen ska vara klara innan ni börjar fundera på vilka aktiviteter och insatser som är lämpligast. Välj och prioritera aktiviteter och insatser utifrån målen.
Diskutera tillsammans med personal, förtroendevalda och ledare hur målen förhåller sig till studieförbundens demokratiförklaring och arbete:
- Respekterar alla människors lika värde, värdighet och rättigheter.
- Respekterar lagens diskrimineringsgrunder och behandlar alla människor lika.
- Tar avstånd från alla former av våld och våldsbejakande extremism och varje form av tvång, hot eller annan kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter.
- Främjar yttrandefrihet och öppna diskussioner, alltid utifrån en demokratisk värdegrund.
- Tar fullt ansvar för alla arrangemang som vi anordnar.
När ni funderar över aktiviteter och insatser kan ni besöka Demokratistegens resursbank för att få inspiration och kunskap. Avsett tid för att bekanta er med innehållet i resursbanken för att hitta material som passar era behov.
Sätt mål och planera aktiviteter och insatser
Använd analysen och prioritera några mätbara mål som verksamheten ska uppnå. Avgränsade och tydliga mål blir lättare att realisera och utvärdera än de alltför omfattande.
Se över vilka rutiner eller dokument som kan behöva kompletteras eller revideras så att de stämmer med de nya målen. Fundera över vilka mer omfattande insatser ni kan behöva göra för att nå målen.
Använd dessa exempel som stöd och justera listan tillsammans vid behov:
- Verksamhetens innehåll och upplägg
- Handledningar och studiematerial
- Upplägg av studiecirklar och arrangemang
- Fördjupning i arbetet med demokratistärkande kompetenser i verksamheten (se stödmaterial)
- Aktiviteter med deltagarna
- Kompetensutveckling av personal, förtroendevalda eller ledare
- Kollegiala samarbeten
- Aktiva åtgärder mot diskriminering
- Samsyn bland de som är med
- Regler
- Rutiner i verksamheten
- Återkommande punkter på personalmöten
- Ansvarsfördelning
- Verksamhetsplanering, övergripande för studieförbundet eller avdelningen och för arbetsgrupper
- Annat
Dokumentera målen och insatserna och presentera för verksamheten
Presentera förslagen för personalen och skapa möjlighet att lämna synpunkter. Personalmöten, styrelsemöten och andra gemensamma sammankomster kan vara lämpliga tillfällen. Samla in synpunkter och justera förslagen därefter.
Säkerställ att det finns resurser till aktiviteterna och insatserna, så att beslut kan fattas.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Formulera mål utifrån analysen.
- Föreslå aktiviteter och insatser som gör att ni kan uppnå målen.
- Använd Demokratistegens resursbank för inspiration.
- Presentera förslag till mål och insatser för personal.
- Fyll i planeringsmallen.
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Planera.
Lycka till!
Planera
Om steget
Om att planera
Nu är det dags att planera aktiviteter och insatser. Stäm av med de berörda och förankra planeringen. Se till att informera alla på studieförbundet eller avdelningen om vad som kommer att hända och vad som ska göras och involvera dem i arbetet.
Att tänka på
Det är verksamhetsansvariga som ser till att det finns tid och resurser för arbetet ni planerar. Det ska vara tydligt vem som ansvarar, vilka som berörs och när det ska göras. Lägg in aktiviteterna i planeringsmallen.
Gör en planering för varje insats eller aktivitet. En del insatser är mer omfattande och berör många, såsom t.ex. kompetensutveckling för en personalgrupp. Andra insatser kan handla om att en person blir ansvarig för en enskild uppgift. Det innebär att punkterna i planeringsmallen blir beskrivna olika. Planera också för när och hur insatserna ska utvärderas.
I Demokratistegens resursbank finns metoder och material som är användbara i planeringssarbetet.
För mer stöd i arbetet att planera, se Ytterligare stöd för stegen Analysera, Sätta mål och Planera.
Arbetets gång
- Planera varje aktivitet och insats. Fördela arbetet och använd planeringsmallen.
- Samarbeta och stäm av med övriga inblandade för att säkerställa att planen fungerar.
- Gå igenom planerna och fastställ att de är hållbara och går att genomföra.
- Planera också för uppföljning och utvärdering.
- Verksamhetsansvarig godkänner planerna, eventuellt efter justeringar. Tid och andra resurser behöver säkerställas.
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda brister direkt om det går.
- Planera för aktiviteterna och insatserna.
- Fyll i planeringsmallen.
- Informera alla om mål och insatser, och återkoppla eventuella synpunkter till ansvariga.
Material
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Genomföra.
Lycka till!
Genomföra
Om steget
Om att genomföra
I det här steget genomförs de planerade aktiviteterna. Alla deltar på olika sätt och har olika ansvarsområden. Ni i demokratigruppen har ett ansvar för att arbetet löper på.
Att tänka på
När aktiviteterna genomförs är det viktigt att ni som ansvarar finns till hands.
Skapa rutiner för att kontinuerligt följa upp aktiviteterna. Stäm av hur genomförandet går i förhållande till de uppsatta målen. Fortlöper arbetet enligt planeringen och i linje med målen? Har det gjorts avvikelser? Behövs justeringar?
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Åtgärda brister direkt om det går.
- Genomför aktiviteterna och insatserna.
- Genomför kontinuerliga avstämningar mot målen.
- Lägg in regelbundna avstämningar vid gemensamma möten.
Nu är det dags att gå vidare till nästa steg: Utvärdera.
Lycka till!
Utvärdera
Om steget
Om att utvärdera
I det här steget tar ni ta reda på hur insatserna har fungerat och om verksamheten har uppnått de mål ni satte upp. Beroende på vad uppföljningen visar kan ni tillsammans avgöra hur ni vill arbeta vidare.
Om uppföljningen
Nu befinner ni er i det sista steget i Demokratistegen och det är dags att följa upp insatserna. Ni behöver i förväg ha bestämt hur och när uppföljningen ska ske och hur personal och deltagare ska göras delaktiga. Om ni låter deltagare göra utvärderingar eller enkäter kan ni lägga in frågor om hur de uppfattar att demokrati och mänskliga rättigheter har präglat verksamheten. Då får ni också med deltagarnas perspektiv i det fortsatta arbetet.
Att tänka på
I uppföljningen behöver alla få tillfälle att reflektera över detta:
- Har vi närmat oss målen kopplade till insatserna eller inte?
- Vad kan resultatet bero på? Hur har åtgärderna fungerat?
- Vad vill vi fortsätta med och hur? Vad kan vi förbättra?
- Hur förhåller sig vårt resultat till Demokratistegens grundläggande utgångspunkter? (Se till exempel filmen "Detta är Demokratistegen" och introduktionssteget).
- Hur förhåller sig resultatet till studieförbundens demokratiförklaring?
Ni behöver också utvärdera hur själva genomförandet av insatserna har fungerat. Det kan ni göra genom att låta de har som varit med, reflektera över och diskutera hur arbetet har gått i förhållande till planeringen. Dokumentera erfarenheterna för kommande förbättringsarbeten.
Sammanställ slutsatserna av uppföljningarna, i förhållande till både målen och genomförandet. Sammanställningen blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet.
Om fortsättningen
Systematiskt kvalitetsarbete ska göras kontinuerligt. Koppla det gärna till rutiner kring verksamhetsplanering och uppföljning. Demokratistegen kan fungera som modell för hur ni kontinuerligt och systematiskt utvecklar kvaliteten i verksamhetens demokratiarbete.
Detta innebär att ni, när ni kartlägger verksamheten på nytt, kan få reda på om personalens, de förtroendevaldas och ledarnas upplevelser har förbättrats, eller om arbetet behöver fortsätta. När ni har använt modellen ett helt varv kan ni börja fundera över vilken roll deltagarna kan spela i arbetet. Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet alltså att åter igen definiera: Var är vi nu?
Stödmaterial
Här hittar ni stödmaterial för ert arbete med detta steg.
Checklista
- Följ upp om målen ni satte utifrån studieförbundens demokratiförklaring har uppnåtts.
- Följ upp hur genomförandet av insatserna har fungerat.
- Sammanställning hur målen har uppnåtts, effekterna av insatserna, vad personal, förtroendevalda och ledare drar för slutsatser av arbetet.
- Ta ställning till vilka rutiner, arbetssätt eller annat som bör ändras permanent. Förankra hos verksamhetsansvariga.
- Låt alla involverade ta del av sammanställningar från utvärderingarna och informera om de förändringar som ska permanentas. Ge alla tillfälle att dela med sig av sina synpunkter.
- Genomför enkäten igen och utvärdera. Hur ser det ut nu?
- Hur ser läget ut i förhållande till demokratiförklaringen?
- Etablera rutiner för verksamhetens kvalitetsarbete, med utifrån de erfarenheter ni har gjort. Verksamhetsansvariga fattar beslut.
Avslutning
Ni har nu gått igenom alla steg i Demokratistegen. Tillsammans har ni bidragit till att stärka ett demokratiskt studieförbund för ett aktivt deltagande i vår demokrati.
Ge oss gärna feedback! Gör utvärderingen som ligger efter detta steg, eller mejla oss på demokratistegen@levandehistoria.se.
Utvärdera Demokratistegen
Hjälp oss blir bättre genom att utvärdera arbetsmodellenFrågor och svar
Övergripande frågor
Demokratistegen är en modell för hur studieförbund kan organisera det systematiska arbetet med demokrati.
Demokratistegen har utvecklats av Skolverket och Forum för levande historia på uppdrag av regeringen. Uppdraget ingår i Sveriges åtaganden efter Malmö internationella forum för hågkomst av förintelsen och bekämpande av antisemitism 2021. Där åtog sig Sverige att verka aktivt för detta, vilket resulterade i bland annat Demokratistegen.
Namnet signalerar att arbetet sker systematiskt och långsiktigt. Verksamheterna arbetar gemensamt steg för steg för att stärka och öka den demokratiska handlingskraften.
Demokratistegen är framtagen för grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan och studieförbund. Under 2025 fortsätter vi att utveckla modellen för förskolan och anpassade skolformer.
Modellen Demokratistegen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under utvecklingsarbetet har vi samverkat med myndigheter och organisationer, professioner inom skolan och folkbildningen samt forskare från flera lärosäten i Sverige. En av utgångspunkterna för framtagandet av Demokratistegen är den norska modellen Dembra som har funnits i tio år. Dembra har även utprövats i Sverige både på skolor och folkhögskolor. Demokratistegen är framtagen utifrån lärdomar från dessa utprövningar. En annan utgångspunkt för Demokratistegen är Europarådets ramverk om kompetenser för demokratisk kultur. Ramverket som funnits sedan 2018 togs fram av forskare som utgick från samlade erfarenheter av liknande kompetensmodeller. Framtagandet av Demokratistegen har skett i nära samverkan med professioner inom skolan och folkbildningen samt forskare från flera lärosäten i Sverige.
Demokratistegen kan användas som en modell för ett löpande systematiskt arbete där det kan ta 1–1,5 år att gå igenom modellens alla steg. Demokratistegen kan också användas för att undersöka och åtgärda mer avgränsade utmaningar i verksamheter under en kortare tid.
Att använda Demokratistegen och boka handledning är kostnadsfritt.
Eftersom arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter rör alla så bygger Demokratistegen på att hela studieförbundet är med. All personal, förtroendevalda och cirkelledare. Samtidigt är alla nödvändigtvis inte med på samma sätt och lika mycket. Ledningen behöver utse en arbetsgrupp med personal som tillsammans med verksamhetsansvarig kan avsätta tid att leda, planera och koordinera arbetet. Arbetsgruppen driver arbetet och hela verksamheten deltar, så som personal, förtroendevalda och cirkelledare.
Med hjälp av Demokratistegen kan verksamheter genom kartläggning och analys upptäcka vilka utmaningar som finns i den egna verksamheten och med hjälp av samlade utvalda material i Demokratistegen resursbank (på levandehistoria.se) genomföra aktiviteter och insatser för att möta och förebygga antisemitism och andra former av rasism.
Antisemitism och andra former av rasism kan uttrycka sig på olika sätt i skolan och inom folkbildningen. Det kan handla om utsatthet för rasistisk mobbning, trakasserier och diskriminering. Det kan också handla om att personal bär på fördomar och bemöter/behandlar elever och deltagare olika med koppling till etnicitet/trosuppfattning. Det kan röra klotter, hatbrott, konspirationsteorier eller utmanande i klassrumsdiskussioner där omvärldsfrågor och kontroversiella frågor skapar spänningsfält i klassrummet.
Med hjälp av Demokratistegen kan verksamheter genom kartläggning och analys upptäcka vilka utmaningar som finns i den egna verksamheten och med hjälp av samlade utvalda material i Demokratistegen resursbank (på levandehistoria.se) genomföra aktiviteter och insatser för att möta och förebygga antisemitism och andra former av rasism.
Ett exempel: Ökad otrygghet på grund av rasistisk mobbning (t.ex. antisemitism) mellan elever eller mellan deltagare, kan bottna i flera olika orsaker. Om orsakerna till exempel kopplas till brister i likabehandlings- och trygghetsarbete, kan ökade kunskaper om olika former av rasism vara en tänkbar åtgärd. Kanske reviderar skolan då också sitt trygghetsarbete genom att se över hur tryggheten kontinuerligt kartläggs med hänsyn till rasism. Om orsakerna till resultatet i stället kopplas samman med konspirationsteorier som bottnar i att desinformation börjat spridas i verksamheten så kan en åtgärd istället vara att stärka undervisningen om källkritik. Om orsaken antas bottna i att personalen i bemötanden och förväntningar behandlar elever olika beroende av etnicitet eller trosuppfattning så kan en åtgärd vara att öka personalens normmedvetenhet.
Om handledning
Demokratistegen är framtagen och utformad för att studieförbund ska kunna arbeta med den själva. Men vi erbjuder också i mån av tillgängliga resurser handledning för stöd i arbetet. Kanske fastnar man lite på något steg eller behöver ett bollplank i vägval och prioriteringar. Verksamheter börjar med att boka en handledning. Under handledningen kan ni komma överens om att boka fler handledningstillfällen.
Ni kan få handledning i ett digitalt möte i upp till 60 minuter. Under mötet samtalar vi om era frågor och vilka behov av handledning ni har. Det kan resultera i uppföljande möten eller handledning.
Om Demokratistegens resursbank
I Demokratistegens resursbank har vi samlat material som ni kan behöva i ert demokratistärkande arbete. Ni hittar till exempel Poddar, filmer, utbildningsmaterial och webbkurser. Materialen kan användas både av personal, förtroendevalda och av cirkelledare. Använd resursbanken när ni ska välja de insatser och aktiviteter som ni gör för att nå era mål.
Demokratistegens resursbank används för att hitta material att använda för att planera och genomföra de insatser och aktiviteter ni bestämt utifrån de mål som rektor har beslutat för utvecklingsarbetet. Demokratistegens resursbank kan också användas för att fördjupa kunskaperna i något ämnesområde.
I Resursbanken finns material som är sorterade i områden som ibland överlappar varandra. Utifrån er kartläggning och analys - och era beslutade mål - kan ni behöva planera ert arbete med hjälp av resurser från flera områden, till exempel Motverka rasism och intolerans, Mänskliga rättigheter och Kritiskt tänkande. Välj själv hur ni vill kombinera resurserna.
I resursbankens olika delar kan du sortera alla material för studieförbund. Ni bedömer själva vilka material som passar era behov och hur ni bäst arbetar med materialen. Det kan till exempel vara så att ett material som är framtaget för elever i årskurs 7 – 9 fungerar bra att arbeta med i personalgruppen.
Alla resurser är kvalitetsgranskade av Forum för levande historias pedagoger och urvalet har skett utifrån ett antal kriterier såsom att materialet ska vara kostnadsfritt, aktuellt, tillgängligt och faktagranskat.
De frågor som Forum för levande historia önskar få besvarade i kvalitetssäkringen är:
- Vem har tagit fram metoden eller materialet? (Namn och yrkesroll, ex forskare, pedagog, konsult med expertis inom området etc.)
- När producerades materialet?
- Är materialet faktagranskat? I så fall av vem?
- Har ni haft någon referensgrupp vid framtagning av materialet?
- Har ni haft någon uppföljning eller utvärdering av materialet? Vet ni något om hur målgruppen upplever materialet?
- Har ni reviderat materialet någon gång? När?
- Har materialet någon koppling till styrande dokument inom utbildningsområdet? Vilka i så fall?
Vi har valt att samla in material från myndigheter och det civila samhället. Vi har frågat samtliga aktörer om vi får länka till materialet i Demokratistegens resursbank.
Om ni tycker att något material saknas kan ni skicka ett mejl till demokratistegen@levandehistoria.se
