Arbeta med Berätta för framtiden utifrån teman
Viktigt att tänka på innan du börjar
Om starka bilder, minoritetsstress och annat som är viktigt att tänka påDen här filmserien, med sina sju avsnitt som bygger på dokumentärt material och filmade vittnesmål, erbjuder stora pedagogiska möjligheter. Samtidigt innebär formatet, där elever möter autentiska bilder och personliga berättelser, att undervisningen behöver planeras med särskild omsorg kring både innehåll och sammanhang.
De utfällbara rubrikerna nedan innehåller saker som är viktiga att tänka på.
Ett första steg kan vara att som lärare skapa ett tryggt men samtidigt modigt rum för undervisningen. Eftersom eleverna kommer att ta del av material som kan väcka starka känslor och existentiella frågor, behöver ramarna för samtal vara tydliga. Det kan till exempel handla om att gemensamt formulera principer för hur man lyssnar, talar och bemöter varandra.
Samtidigt är det viktigt att klassrummet inte blir en plats där svåra frågor undviks, utan snarare en miljö där de kan utforskas med respekt och eftertanke.
Filmseriens avsnitt fokuserar på Förintelsen och frågan hur kunde det ske och innehåller därför inte någon fullständig genomgång av det historiska skeendet gällande andra världskriget eller Förintelsens olika skeenden i olika länder.
Mycket av den bakgrund som förklarar krigets förlopp och olika sammanhang har medvetet valts bort. Det är därför viktigt att eleverna får en historisk kontext och en grundläggande kronologisk förståelse innan de tar del av filmserien, så att de kan tolka innehållet i sitt sammanhang.
Många av avsnitten innehåller starka bilder och berättelser. Det kan därför vara viktigt att förbereda eleverna inför varje visning, både genom att tydliggöra vad de kommer att möta och genom att sätta in materialet i sitt historiska och pedagogiska sammanhang. En sådan förberedelse kan minska risken för att upplevelsen blir svårbegriplig eller alltför överväldigande.
Eftersom serien innehåller autentiska bilder som syftar till att visa vad Förintelsen var och hur den kunde ske, förekommer även bilder på döda och utmärglade människor. Detta är problematiskt ur flera aspekter. Dels finns en risk att förnedringen reproduceras när dessa människor återigen exponeras, dels kan bilderna vara svåra att ta till sig. Därför har sådana bilder endast inkluderats när de bedömts vara historiskt nödvändiga. Samtidigt behöver elever förvarnas på ett sakligt och framåtsyftande sätt, så att de ges möjlighet att förbereda sig och ta till sig det som visas. Det kan också vara rimligt att skapa utrymme för pauser eller alternativa arbetssätt för elever som behöver det.
Förslag på frågor till efterbearbetning:
- Vad visar bilderna om Förintelsen? Och vad visar dom inte?
- Vad väckte bilderna för tankar om hur människor behandlades?
- Hur kan starka bilder både hjälpa och hindra oss från att förstå historien?
De filmade vittnesmålen utgör en central del av serien och kan väcka starka känslor. Eleverna behöver därför förberedas på att de kommer att möta människor som berättar om svåra erfarenheter. Att tydliggöra att vittnesmålen både är personliga minnen och historiska källor kan bidra till att eleverna tar emot dem med respekt och koncentration.
När elever reagerar känslomässigt på det de ser är det viktigt att det finns utrymme för bearbetning. Det kan handla om att avsätta tid för reflektion efter varje avsnitt och att erbjuda olika sätt att uttrycka sina tankar, till exempel genom samtal eller skrivande. Att normalisera att reaktioner kan se olika ut kan också bidra till en tryggare lärmiljö.
En del av filmseriens bildmaterial har producerats av förövare, till exempel i form av nazistisk propaganda. Detta är viktigt att synliggöra i undervisningen.
Genom att diskutera vem som har producerat materialet, i vilket syfte och vad som inte syns, kan eleverna utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. I detta sammanhang kan det också vara relevant att uppmärksamma hur språk och begrepp har använts för att kategorisera och avhumanisera människor, och att koppla detta till hur språkbruk fungerar i vår samtid.
Undervisning om Förintelsen kan innebära särskilda utmaningar. Elever kan ifrågasätta varför just denna händelse studeras, eller varför andra folkmord inte behandlas i samma utsträckning. Ibland kan undervisningen också leda till att samtalet rör sig mot samtida konflikter. I dessa situationer är det viktigt att som lärare både hålla fast vid Förintelsen som historisk händelse och samtidigt synliggöra dess relevans för att förstå mänskligt handlande i vår egen tid.
Vi har tagit fram en digital självstudiekurs som heter ”Svåra frågor” som kan vara till hjälp. Självstudiekursen hittar du här.
I undervisningen kan det också uppstå kommentarer som är problematiska, till exempel förenklingar, skämt eller uttryck som speglar fördomar eller okunskap. Dessa behöver tas om hand. Det är viktigt att markera att olämpliga uttalanden inte är acceptabla, men ibland kan det vara mer konstruktivt att följa upp i ett enskilt samtal utanför helgrupp. Genom att undersöka vad som ligger bakom kommentaren och koppla tillbaka till undervisningens innehåll kan eleven ges möjlighet att reflektera och utveckla sin förståelse.
För kollegialt arbete på skolan mot antisemitism finns ett stödmaterial som kan vara ett sätt att få kunskap om hur det tar sig uttryck och hur det kan bemötas men även vilket ansvar och regelverk som åligger skolan och all personal. Se stödmaterialet här.
Undervisning om Förintelsen kan också ge upphov till minoritetsstress, exempelvis hos elever som identifierar sig som judar. Det kan handla om oro för att antisemitiska uttryck ska förekomma eller att sådana uttryck inte bemöts. Som lärare är det därför viktigt att vara uppmärksam på klassens dynamik och göra de förberedelser som behövs för att skapa en trygg och respektfull miljö.
Sammanfattningsvis innebär undervisning med en filmserie som denna inte enbart att visa och diskutera innehåll, utan också att kontinuerligt rama in, förbereda, bearbeta och problematisera det eleverna möter. Som stöd i detta arbete finns en lärarhandledning som ger didaktisk vägledning för både helheten och de enskilda avsnitten.
Välj tema att arbeta med
Socialpsykologi
Om hur vi påverkas av andra människor och sociala sammanhangSocialpsykologi är ett område inom psykologin som studerar hur människors tankar, känslor och beteenden påverkas av andra människor och av sociala sammanhang. Det handlar till exempel om hur vi formas av normer, grupper, roller och relationer.
Kunskap om hur vi människor fungerar är viktigt både för att kunna göra medvetna val i sin vardag men även för att förstå mekanismer bakom de som var delaktiga i Förintelsen.
Upplägg
Se två avsnitt av filmen
Se först de två filmavsnitten nedan. Om ideologi och politik i Nazityskland, samt om de första stegen mot Förintelsen.
Ideologi och politik i Nazityskland
Avsnitt 2 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
De första stegen till Förintelsen
Avsnitt 3 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Arbeta vidare med civilkurage och åskådarens roll
Efter att ha sett de två filmavsnitten ovan går ni vidare till att arbeta med det fristående undervisningsmaterialet Civilkurage och åskådarens roll.
Orsaker och konsekvenser
Om samspelet mellan aktörer och strukturerDet kan vara utmanande för elever att utveckla en fördjupad förståelse för orsakssamband i historia; särskilt när de ska förklara hur nazisterna kunde komma till makten eller hur Förintelsen kunde ske. Forskning indikerar nämligen att elever ofta ger uttryck för en vardagsförståelse av orsakssamband i historia genom att främst lyfta fram aktörer och kortsiktiga faktorer i sina förklaringar. I kontrast till en sådan begränsad förståelse står en historievetenskaplig förståelse, där samspelet mellan kort- och långsiktiga förklaringar samt mellan aktörer och strukturer står i förgrunden.
Denna övning fokuserar på orsaker och konsekvenser och är tänkt att fungera som en resurs för ett fördjupat lärande om hur nazisterna kunde komma till makten; att bland annat med hjälp av övningen närma sig en historievetenskaplig förståelse för orsakssamband i historia i linje med de vägledande principer som presenteras under nästa rubrik.
Sortera och ordna kort
Genom att sortera och ordna kort får eleverna öva sig i att analysera orsaker och konsekvenser, och de får förståelse för att vissa orsaker har större betydelse än andra för historiens förlopp. Eleverna får också insikt i att historien inte är given när den skapas och att det inte alltid är så lätt att förutspå alla konsekvenser.
Tänk på att det viktiga med uppgiften är inte att lägga ut korten utifrån att det skulle finnas ett enda rätt facit, det finns utrymme för olika tolkningar här. Utan det viktiga är samtalet mellan elever under övningen och samtalet med dig som lärare, i helklass, efter de gjort övningen. Du som lärare kan ta hjälp av matrisen med vägledande principer nedan när du leder samtalet efter att eleverna gjort övningen.
Begreppsparet vardagsförståelse och vetenskaplig förståelse kan förstås som ett analytiskt redskap som hjälper lärare och elever att få syn på vad som utmärker en begränsad förståelse i historieämnet samt erbjuda vägledande principer för hur eleven kan utveckla en kraftfull förståelse i historia. Det handlar om att kunna förklara och förstå den historiska kontexten, orsakssamband, förändringsprocesser eller att formulera lärdomar av historien.
Inom historieämnet knyts vanligtvis resonemanget om vardagsförståelse och vetenskaplig förståelse till centrala processbegrepp i ämnet, dvs. orsaker-konsekvenser, förändring-kontinuitet, historiskt perspektivtagande och numera allt oftare även historiska lärdomar.
Forskning indikerar att många elever ofta ger uttryck för en vardagsförståelse när de resonerar kring orsakssamband, förändringsprocesser och lärdomar och att skolämnet historia ska ge dem förutsättningar att gradvis utveckla en historievetenskaplig förståelse där de både kan förstå och göra dåtidens människor rättvisa och använda historien för att göra klokare val i nutiden.
Förberedelse: Skriv ut material
Låt eleverna jobba i grupper om två eller tre. Alla grupper behöver ha en utskrift av korten (A4) och en av matrisen (A3) nedan.
Kort som berättar om orsaker: Ladda ner som PDF.
Matris för att ordna kort efter tid och betydelse: Ladda ner som PDF.
Upplägg
Se ett avsnitt av filmen
Se först filmavsnittet nedan.
Nazisterna tar makten
Avsnitt 1 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Övning: Ordna kort
Den här övningen går ut på att försöka besvara följande fråga: Hur kunde nazisterna komma till makten 1933?
A. Placera orsaker på tidslinjen
Placera korten med orsaker längst med en tidslinje. Här handlar det om att få en kronologisk översikt av händelser. Eleverna behöver ännu inte fundera på hur de olika faktorerna som finns beskrivna på korten hänger ihop.
B: Markera varje kort med ett A för aktör eller ett S för struktur
Här handlar det om att skapa en förståelse för vilka orsaker som kan sägas vara en struktur (förhållanden som rådde) och aktörer vars handlingar bidrar till maktövertagandet 1933.
C: Rangordna korten efter betydelse och placera dem på den lodräta axeln
Här handlar det om att gradera vilken betydelse du anser att de olika aktörerna och strukturerna hade för utvecklingen. För att kunna göra det behöver du även reflektera över hur samspelet mellan aktörer och strukturer såg ut, samt om utvecklingen hade kunnat få en annan vändning.
Diskutera frågan: Hur kunde nazisterna komma till makten 1933?
Diskutera huvudfrågan i helklass där varje grupp ska utgå ifrån hur de har ordnat korten.
Uppmana eleverna att föra ett underbyggt resonemang utifrån kortövningen där de förklarar hur det kommer sig att nazisterna kunde avskaffa Tysklands demokrati och komma till makten 1933.
Propaganda
Om påverkan på människors tankarNazisterna satsade mycket på propagandan för att få folka att tänka som dom ville. Ett sätt var med hjälp av det då moderna mediet film. Men propaganda pågår ständigt och från olika håll även i vår tid.
Upplägg
- Se först ett eller flera av de tre avsnitten av filmserien här nedanför.
- Diskutera sedan kort de olika metoderna nazisterna använde för att övertyga människorna om sin ideologi/politik.
- Gå sen vidare till det fristående undervisningsmaterialet Propaganda - risk för påverkan.
Se tre avsnitt ut filmen
Nazisterna tar makten
Avsnitt 1 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Ideologi och politik i Nazityskland
Avsnitt 2 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Getton och motstånd
Avsnitt 4 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Diskutera vilka metoder nazisterna använda i sin propaganda
Diskutera kort de olika metoderna nazisterna använde för att övertyga människorna om sin ideologi/politik.
Arbeta med materialet "Propaganda - risk för påverkan"
Källtolkning
Om historiska källor som vittnesmål och källor skapade av förövarnaDe historiska källorna vi ofta har att tillgå när det gäller kunskap om Förintelsen är skapade av förövarna. Det ger en viss form av perspektiv på det som har hänt. Ofta kan det ställas mot tex vittnesmål eller andra perspektiv men inte alltid. Detta ger upphov till diskussioner om hur en källa kan tolkas om vi vet syfte och avsändare blir det oftast lättare.
Ibland kan vi också utläsa information som avsändaren kanske inte hade till syfte att det skulle tolkas som. I exempelvis det så kallade Auschwitz-albumet finns fotografier som dokumenterar massmordsprocessen som nazisterna försökte hålla hemligt under kriget. Och när de insåg att kriget var förlorat försökte förstöra bevis för att det hade hänt. Denna källa har gett oss värdefull information om nazisternas omänskliga beteende trots att kanske syftet med albumet var ett annat.
Upplägg
- Låt eleverna se avsnitt 6
- Diskutera och problematisera historiska sedan källor utifrån olika perspektiv som nedanstående frågor tar upp.
Du som lärare kan välja mellan att jobba med alla frågor eller med några få utifrån ett visst perspektiv.
Se ett avsnitt ur filmen
Det industriella mördandet
Avsnitt 6 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
Diskutera och problematisera
Låt eleverna diskutera och problematisera historiska källor utifrån olika perspektiv som nedanstående frågor tar upp.
Du som lärare kan välja mellan att jobba med alla frågor eller med några få utifrån ett visst perspektiv.
Historiska källor
- Vilken kunskap om historien ger olika historiska källor oss idag?
- Vad kan fotografier säga oss om historien jämfört med en skriven källa?
- Vilka olika frågor kan man ställa till en historisk bild för att kunna tolka den?
Vems perspektiv
- Hur förövarna talade och skrev påverkar på olika sätt hur vi idag pratar om historiska händelser. På vilket sätt tänker du att det påverkar? Finns det några problem med att använda förövarnas ord och begrepp?
- Vad kan förövarnas bilder säga oss om det som skedde?
- Vad kan vittnesmål från överlevande ge oss för kunskap om historien?
Bilder som väcker starka känslor
- Hur kan bilder bidra till att avhumanisera människor?
- Hur kan man berätta om hemska händelser i historien utan att kränka människorna som förnedrades och mördades?
- Vad kan vara problemet med bilder som väcker starka känslor?
Historiebruk
- På vilket sätt är filmavsnittet du just sätt en form av historiebruk?
- Vad säger valet av källor och perspektiv i avsnitt 6 dig om den samtid du lever i?
- Vad är skillnaden mellan att använda dokumentära bilder och AI-bilder när man ska göra en film om en historisk händelse?
