Propaganda – risk för påverkan
Ett undervisningsmaterial om propaganda och om vad som gör oss människor mottagliga för påverkan.
Om materialet
”Propaganda – risk för påverkan” är ett digitalt undervisningsmaterial för åk 7-9 och gymnasiet. Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.
Stöd för dig som lärare
Om materialets uppbyggnad och tips på lektionsupplägg”Propaganda – risk för påverkan” är ett material med syfte att stimulera kritiskt tänkande och källkritik. Genom att belysa propagandans mekanismer vill vi ge eleverna redskap för att få syn på och analysera manipulerande budskap de möter i vardagen och hantera information mer medvetet. Kritiskt tänkande är en nyckelkompetens i ett demokratiskt samhälle. Vilken information vi väljer att ta in påverkas av, och påverkar, vår världsbild, vår syn på samhället och människan.
Undervisningsmaterialet ”Propaganda – risk för påverkan” är utarbetat efter den workshop som hålls i utställningen med samma namn. Undervisningsmaterialet tar upp samma frågeställningar och består delvis av samma stoff.
Målgruppen för undervisningsmaterialet är åk 7-9 och gymnasiet.
Samhällskunskap
Kopplingar till ämnets syfte
Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. I LGR 11 betonas att eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Dessutom tillägger skolverket i den reviderade kursplanen 2017 att eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. I syftestexten till ämnet samhällskunskap i LGR 11 beskrivs även hur eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Ämnet samhällskunskap syftar också till att eleverna utvecklar förtrogenhet med samt reflekterar kring värden och principer kopplade till de mänskliga rättigheterna, de demokratiska processerna och arbetssätten. Avslutningsvis ska eleverna genom samhällskunskapen ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser i ett öppet meningsutbyte pröva sina ställningstaganden gentemot andra uppfattningar.
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
- Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
- Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
- Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll i ämnet samhällskunskap, årskurs 7-9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
- Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Historia
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns klara kopplingar mellan webbmaterialet om propaganda och syftestexten till ämnet historia på grundskolan. I texten beskrivs hur eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.[4]
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
- Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan i ämnet historia i årskurs 7-9 kopplas till följande centrala innehåll:
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Svenska
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns tydliga kopplingar mellan propagandamaterialet och syftestexten till ämnet svenska på grundskolan. I styrdokumentet beskrivs hur eleverna genom svenskämnet ska utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare beskrivs i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
- Söka information från olika källor och värdera dessa.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll i ämnet svenska, årskurs 7-9:
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
- Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
- Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
- Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns flera beröringspunkter mellan propagandamaterialet och ämnesplanerna i samhällskunskap i gymnasieskolan. Ämnet syftar till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sina kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. I syftestexten finns dessutom en skrivelse om att eleverna ska utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Vårt komplexa samhälle med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver också att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, fastslår styrdokumentet. Förhållningssättet innebär bland annat att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmågan att dra slutsatser utifrån informationen.
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1a1
- Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1a2
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1b
- Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 2
- Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till matfördelning och ekonomiska villkor.
- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 3
- Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Historia
Kopplingar till ämnets syfte
Ämnet historia på gymnasiet syftar bland annat till att eleverna genom historiska begrepp, frågeställningar och förklaringar ska utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Vidare betonas arbetet med den historiska metoden där bland annat granskning, tolkning och värdering av olika typer av källor ingår. Dessutom beskrivs i syftestexten att eleverna ska utveckla förståelse för olika tiders levnadsvillkor. Eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå nutiden samt orientera sig inför framtiden. Vidare beskrivs hur eleverna i historieämnet ska utveckla sin förmåga att förstå och värdera hur olika människor och grupper har använt historia för att påverka samhällsförändringar samt skapa identiteter.[8]
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
- Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
- Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.[9]
Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1b
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
- Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
- Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a1
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
- Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
- Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a2
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
- Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
- Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 2a
- Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.
- Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
Svenska
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns klara kopplingar mellan propagandamaterialet och ämnet svenska i gymnasieskolan. I syftestexten beskrivs hur eleverna ska utveckla förmågan att läsa och arbeta med olika typer av texter samt utveckla kunskaper om hur man kritisk granskar information. I det reviderade styrdokumentet betonas även digitaliseringens språkpåverkan och man beskriver att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att orientera sig, läsa, och sovra i en vidgad digital textvärld.[14]
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.[15]
Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 1
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
- Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 2
- Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
Materialet är gjort för att eleverna ska kunna arbeta med det självständigt i klassrummet. Det består av fyra delar som var och en består av 2-3 steg. Tanken är att klassen ska jobba med alla steg i alla delar av materialet. Det kan behövas två lektionstillfällen för att arbeta igenom hela materialet. Du kan läsa mer om innehållet i materialet under rubriken ”Hur materialet är uppbyggt”, se nedan. Vi ger inga förslag på hur arbetet ska redovisas, det är upp till varje lärare.
Tips:
- Gå igenom med klassen hur materialet är uppbyggt och hur det ska användas.
- Låt eleverna jobba med en del i taget. När de gjort alla steg i en del summerar ni tillsammans. Detta för att minska risken att eleverna missar något steg.
- Uppmana eleverna att läsa under fliken ”mer information” innan de börjar arbeta med varje del.
- Låt eleverna jobba två och två, antingen med varsin dator eller med en gemensam.
- Vid flera övningar ska eleverna skapa bilder och det är möjligt att ladda ner och spara deras resultat. Dessa kan användas vid redovisning.
Materialet består av fyra delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Del ett handlar om begreppet propaganda, del två ger ett socialpsykologiskt perspektiv, del tre ett historiskt perspektiv och del fyra ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv.
Beskrivning av innehållet i materialets fyra delar
Vad är propaganda?
I denna del får eleverna reflektera över vad propaganda är och lyssna på hur olika forskare ser på begreppet. Begreppet propaganda är starkt laddat och har använts på olika sätt genom historien. När eleverna reflekterar kring vad ordet betyder och tar del av olika definitioner så får de en fördjupad förståelse för begreppet och fenomenet propaganda.
Denna del består av två steg.
- ”Ordmolnsövning” där eleverna processar och gestaltar begreppet propaganda.
- Film: ”Vad är propaganda?”, om hur begreppet används och om olika forskares syn på propaganda.
Socialpsykologi
Här får eleverna veta hur vi människor fungerar när vi tar in och värderar information och vad som gör oss extra mottagliga för påverkan. Kunskap om mänsklig psykologi används inom till exempelreklam eller politiska kampanjer och i denna del får eleverna lära om några av de vanligaste knepen för att påverka. Kännedom om mänsklig psykologi och insikt om vanliga retoriska knep kan hjälpa eleven att behandla information mer medvetet.
Denna del består av tre steg.
- Ta ställning till en moralisk fråga.
- Film om hur vi människor fungerar när det handlar om påverkan och informationsinhämtning.
- ”Knep för att påverka”, där eleverna lär sig om vanliga knep som används för att påverka människor.
Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen
Här får eleverna lära om propagandan i Nazityskland och Sovjetunionen och öva på att analysera propagandabilder från 1930- och 40-talen. De får testa de tolv ”knep för att påverka” från förra delen mot dessa bilder. Genom att studera och analysera propaganda från två diktaturer i historien, kan vi bli bättre på att upptäcka manipulerande och polariserande budskap vi möter i vår vardag.
Denna del består av två steg.
- Två bildspel om propagandan i Nazityskland respektive Sovjetunionen.
- Bildanalysövning
Vårt informationssamhälle
Den fjärde och sista delen handlar om vårt informationssamhälle och hur modern teknologi påverkar vilken information vi möter på nätet. Eleverna får reflektera över varifrån de får sin information och vad det får för betydelse för deras syn på världen.
Denna del består av tre steg.
- Bildspel om vårt informationssamhälle
- Film: ”Det dolda hotet” om hur algoritmer skapar filterbubblor åt oss på nätet.
- Övning där eleven ska ange vilka kanaler hen får nyheter och information ifrån.
Begreppet propaganda
Eleverna behöver inte ha mycket förförståelse av begreppet propaganda för att arbeta med materialet, men de grupper som aldrig har mött ordet innan kommer ha svårt att göra den första övningen, ”skapa ett ordmoln”. En kort introduktion av propaganda kan göras av läraren, alternativt hoppar ni över den första övningen och går direkt på filmen som berättar om begreppet.
Språknivå
Vissa texter eller filmer kan vara svåra för den som har svaga kunskaper i svenska. Eleverna kan pausa filmer, se om dem, samt se bildspelen i sin egen takt. Det är också möjligt att se filmerna och bildspelen gemensamt för att kunna gå igenom innehållet.
Kunskaper om historisk kontext
Det krävs ingen djup kunskap om Nazityskland eller Sovjetunionen för att kunna jobba med materialet. För klasser som inte har någon förkunskap alls om dessa samhällen kan det vara bra att ge en kort introduktion. Det är också möjligt att endast jobba med exemplen från till exempel Nazityskland. Instruera då eleverna vilket bildspel de ska välja och vilka bilder de ska analysera i del tre.
Tips på fördjupningsarbete
Det finns möjligheter att fördjupa arbetet på många sätt, både inför och efter ni använt materialet.
Fördjupning kring begreppet
Om du vill fördjupa arbetet med begreppet propaganda rekommenderar vi denna övning hämtad från Clear-projektet. Clear-metoden bygger på metoder utvecklade inom Human rights education.
I del ett ser eleverna en film om begreppet propaganda med klipp där olika forskare diskuterar begreppet:
Vad är propaganda?
Knep för att påverka
De ”knep för att påverka” som presenteras i delen om socialpsykologi kan användas för att analysera budskap elever möter i vardagen, t.ex. politiska kampanjer eller reklam. Här finns de som pdf för dig som vill arbeta vidare med dem.
Övningen om filterbubblor
Den sista övningen i fjärde delen går ut på att eleverna ska ange vilka källor de får information och nyheter ifrån och reflektera över hur det kan påverka deras syn på samhället.
Här är det möjligt att också ge eleverna i uppgift att göra övningen med en vuxen hemma, jämföra resultaten och diskutera vad skillnaderna får för betydelse i fråga om syn på världen.
Forskarnas tips
De fyra forskare som ger sin definition av propaganda har också presenterat tips på hur vi kan hantera informationsflödet och påverkan:
Vad kan du göra själv?
Efterarbetsmaterial från workshopen i utställningen Propaganda
Här finns förslag på efterarbetsmaterial för lärare som varit på workshop i utställningen Propaganda. Någon av dessa övningar ingår redan i undervisningsmaterialet, men andra kan användas för att fördjupa arbetet.