Steg 2: Kartlägg
Oavsett om ni vill använda vägledningen för att utveckla en specifik verksamhet eller ta fram en strategi för hela organisationen är det viktigt att först skaffa er en lägesbild utifrån ert uppdrag. Då behöver ni fundera över vilka underlag ni behöver.
För att kunna arbeta mot rasism behöver kartläggningen undersöka om ojämlikt bemötande hör ihop med föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Skapa överblick
Börja med att skapa överblick av hur rasism tar sig uttryck och vad det finns för ojämlikhet i samhället och inom det samhällsområde ni verkar. Inled därför med en omvärldsbevakning. Vad finns det för underlag om rasism eller ojämlikt bemötande av allmänheten på ert område? Finns det andra som gjort något liknande? Finns det forskning, statistik eller andra kunskapsunderlag som tagits fram av andra aktörer? Några sätt att få överblick kan vara att:
- använda forskning, statistik och kunskapsunderlag från civilsamhället och offentliga aktörer, såsom Statistikmyndigheten SCB, Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, regeringen, lokala antidiskrimineringsbyråer eller aktörer inom ert samhällsområde, till exempel skola, fritid eller socialtjänst.
- ta del av internationella granskningar av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna inom FN-systemet och Europarådet,
- involvera representanter från civilsamhället som ni identifierat i det förberedande momentet.
Fundera över vilka insikter om rasism och ojämlikhet ni fått genom de kunskapsunderlag ni har använt. Har ni tillräckligt med överblick?
Om ni vill ta reda på hur ert befintliga arbete mot rasism uppfattas av medarbetarna och om det finns behov av ytterligare insatser, kan ni använda nedanstående förslag på personalenkät.
Ladda ner personalenkät (word)
Använd egna analyser från verksamheten
Fortsätt med underlag från er egen verksamhet. Fundera över: vad gör vi i dag för att ta reda på hur invånarna upplever vårt bemötande? Hur ofta gör vi det? Kan vi göra det bättre?
Kanske har ni tidigare gjort undersökningar? Det kan till exempel vara statistik över tillgången till idrottshallar eller vilka ärenden som efterfrågas på ett servicekontor. Det kan också vara tidigare undersökningar av allmänhetens upplevelser av ert bemötande i olika verksamheter.
Om ni vill göra en ny undersökning kan ni ladda ner och använda nedanstående enkät för att ta reda på invånarnas eller övriga målgruppers uppfattning om verksamhetens bemötande.
Gräv där ni står
Fall inte för frestelsen att införa modeller och verktyg som är mer komplicerade än nödvändigt. Förändringar i en organisation tar tid. Det är betydligt lättare att börja i det lilla för att sedan bygga vidare.
Om det inte finns tillräckliga underlag sedan tidigare kan ni behöva genomföra en egen undersökning eller kartläggning.
Bedöm vad som är relevant, möjligt och lagligt att undersöka
För att kunna identifiera utmaningar och behov av förändring i den egna verksamheten, behöver ni ta ställning till vilket tillvägagångssätt som är lämpligast. Fundera över vad som är relevant för er att veta och tänk på att det ska vara genomförbart i er verksamhet.
Civilsamhället är en bra resurs, inte minst för att påtala hur verksamheten upplevs av målgruppen. Det kan göras genom kvalitativa metoder som exempelvis dialoger, samråd, fokusgrupper eller intervjuer. Det kan också göras med kvantitativa metoder genom att samla in uppgifter som bygger på anonymitet, frivillighet och självidentifiering och som inte kan kopplas till enskilda personer. Använd om möjligt befintliga processer för dialoger med verksamhetens målgrupper för att inhämta kunskapsunderlag.
I undersökningar av minoritetsgrupper behöver hänsyn tas till att vissa kategorier av personuppgifter räknas som särskilt känsliga. Vidare finns det ett förbud mot att framställa och behandla känsliga personuppgifter om det saknar rättsligt stöd. Det är till exempel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse, utan rättslig grund och särskild hantering. En rättslig grund kan till exempel vara ett frivilligt samtycke.
Oavsett vilka metoder ni använder, behöver ni göra en sammanvägd bedömning av deras fördelar, begränsningar och risker, till exempel om det några juridiska hinder för de val ni gjort. På vilket sätt kan ni säkerställa att underlag hanteras på ett sätt så att personers identitet inte kan röjas? Om det osäkert är det bättre att avstå och endast använda rapporter och studier från till exempel myndigheter eller forskningen. Utgå ifrån verksamhetens uppdrag och den kunskap ni har skaffat er om rasism och ojämlikhet i samhället.
Läs mer om hantering av känsliga personuppgifter hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY.
Så har andra gjort
Region Västerbotten - Likvärdig vård för alla invånareRegion Västerbotten har länge arbetat med jämlikhetsfrågor, men insåg att det fanns ett behov av att bättre förstå vilka invånare som hade svårigheter att ta del av regionens vårdinformation och tjänster. Med stöd från Delegationen mot segregation (Delmos) genomfördes en enkätundersökning för att identifiera dessa utmaningar. En avgörande framgångsfaktor i kartläggningen var nära samverkan med civilsamhället, vilket gav regionens möjlighet att jämföra perspektiv från både regionens medarbetare och invånarna själva på ett trovärdigt sätt.
Tre snabba om Region Västerbottens kartläggning
- Identifiering av utmaningar – Region Västerbotten genomförde en kartläggning för att förstå vilka grupper som hade svårt att nås av vårdinformation och tjänster, vilket avslöjade olika perspektiv mellan civilsamhället och vårdpersonalen.
- Utveckling av insatser – Som en lösning togs en webbutbildning om inkluderande bemötande fram för vårdpersonal, kompletterad med diskussionsmaterial baserat på verkliga fall av rasism.
- Implementering och långsiktigt arbete – Utbildningen sprids successivt inom regionen och används som en del av arbetet för att förbättra tillgången till vård och skapa en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård.
Kartläggningen gav både klargörande och utmanande resultat. Medan civilsamhället ansåg att minoritetsgrupper behövde bättre tillgång till vård, menade vårdpersonalen att dessa grupper snarare behövde mer information om hur systemet fungerar – exempelvis att de borde kontakta 1177 i stället för att söka vård direkt på akuten. Diskrepansen väckte en central fråga: vems ansvar var det egentligen att informera och stötta?
För att möta utmaningen ansökte regionen om medel för att utveckla konkreta insatser. En av de mer ambitiösa satsningarna blev en webbutbildning om inkluderande bemötande och rasism för regionens medarbetare, tillsammans med flera andra åtgärder för att förbättra dialogen mellan regionen och invånarna.
Fokus låg på att höja kvaliteten i bemötandet, vilket inte bara gagnar patienterna utan också förbättrar arbetsmiljön för medarbetarna. I arbetet med webbutbildningen skapades en intern referensgrupp med medarbetare med erfarenhet av att arbeta med tex målgruppen nyanlända eller med migranthälsa alternativt med egen erfarenhet av att rasifieras. Referensgruppen gav ovärderliga synpunkter i arbetet med utbildningen, både vad gällde ämnena och den kliniska verkligheten.
Precis när webbutbildningen var redo att lanseras drabbades världen av Covid-19, vilket innebar att sjukvårdens arbetsbelastning sköt i höjden och lanseringen fick skjutas upp. Trots detta har utbildningen sakta men säkert fått fäste. Allt fler verksamheter inom regionen har börjat använda den, och intresset ökar stadigt. Regionen har också lyssnat till verksamheternas behov av ett mer tidseffektivt material lämpligt för till exempel APT som ger arbetsgrupperna möjlighet att reflektera över bemötandefrågor och inkludering.
Maria Stefansson, hälsoutvecklare i Region Västerbotten, betonar vikten av tålamod i den här typen av förändringsarbete:
Det tar tid, men det måste också få ta tid. Det är genom långsiktighet och uthållighet som vi skapar verklig förändring. I just frågor om rasism har verksamheterna ofta inte hunnit arbeta lika mycket som inom andra frågor inom social hållbarhet, så processen blir ofta längre och tålamodet behöver vara större.
Webbutbildningen är en del av ett större arbete för att skapa en mer inkluderande vård där alla invånare känner sig välkomna och hörda. Arbetet visar även att små insatser, genomförda konsekvent, kan leda till stora förbättringar - ihärdiga insatser– inte bara för enskilda patienter utan för hela vårdsystemet.
Diskussionsfrågor:
- Vad tänker ni kan ha varit utmaningen för Region Västerbotten när diskrepansen mellan medarbetarna och invånarna presenterades?
- För Region Västerbotten var en framgångsfaktor i kartläggningsarbetet insamlingen av svar från både invånare och medarbetare vilket gav möjlighet att trovärdigt jämföra perspektiven. Kan ni i er verksamhet identifiera ett område där en analys av skilda perspektiv skulle vara hjälpsamt i arbetet mot rasism?
- Om ni planerar att genomföra en kartläggning i er verksamhet, vilka civilsamhällsorganisationer eller verksamheter skulle ni inkludera i processen, och varför?
Ladda ner
Ladda ner en kartläggningsmall (word)
Mallen ger stöd för att överblicka er kartläggning. Den är bra när ni funderar på underlagets relevans och om det finns behov för ytterligare kartläggningar.
