Till innehåll

Tidslinje: Mellanöstern

En översiktlig tidslinje över 1900-talet i Turkiet, Syrien, Libanon, Israel, Palestina, Jordanien, Irak och det kurdiska folket.

1908

Ungturkarna tog makten i Osmanska riket

Ungturkarna gjorde tillsammans med ledaren Enver Pascha en statskupp i Osmanska riket. Mehmet V blev ny sultan.

1914 - 1918

Första världskriget

Osmanska riket gick med i kriget på samma sida som Tyskland och Österrike-Ungern.

1915

Armeniska folkmordet

Omkring 1 miljon armenier och flera hundratusen assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades i det Osmanska riket.

1916

Arabiska revolten

Arabiska stater gjorde revolt mot det Osmanska riket.

Sykes-Picot-överenskommelsen

Hemligt avtal mellan Storbritannien och Frankrike hur det Osmanska riket skulle delas efter första världskriget.

1917

Balfour-deklarationen

Storbritanniens utrikesminister Arthur Balfour meddelade att den brittiska regeringen stödde skapandet av ett judiskt hemland i Palestina.

1920

Konferensen i San Remo

Osmanska riket delades vid konferensen upp mellan Frankrike och Storbritannien. Frankrike fick kontrollen över Syrien. Storbritannien fick kontrollen över Irak och Palestina. Storbritannien kunde sedan skapa en judisk stat i Palestina.

1923

Turkiets gränser ritades

Turkiets gränser efter Osmanska rikets fall ritades upp vid konferensen i Lausanne, Schweiz. Men konferensen diskuterade aldrig att kurderna hade fått rätten att bilda en egen stat år 1920.

Turkiet blev en republik

Mustafa Kemal Atatürk blev Turkiets första president.

Mustafa Kemal Atatürk Foto: Wikimedia Commons / the Atatürk High Institute of Culture, Language and History

1932

Irak blev självständigt

Irak blev självständigt från Storbritannien. Men britterna hade kvar militära baser i landet.

1936

Invandringen till Palestina från Europa

Den judiska befolkningen i Palestina ökade kraftigt efter att nazisterna kommit till makten i Tyskland.

1939 - 1945

Andra världskriget

Turkiet var neutralt under nästan hela kriget.

1941

Anglo-irakiska kriget

Rashid Alis blev ledare för Irak efter en statskupp. Storbritannien tyckte att han var ett hot mot deras oljeintressen i området och startade därför krig mot Irak. Britterna vann kriget.

Brittiska soldater, Palmyra 1941 Foto: Wikimedia Commons


Syrien och Libanon invaderades

Syrien och Libanon styrdes av franska Vichyregimen. Regimen stod på nazisternas sida. Storbritannien invaderade båda länderna och det allierade Fria Frankrike började styra Syrien och Libanon.

1945

Arabförbundet bildades

Egypten bildade Arabförbundet tillsammans med Jordanien, Saudiarabien, Jemen, Irak, Libanon och Syrien.

1946

Syrien, Jordanien och Libanon blev självständiga från Storbritannien och Frankrike

1948

Förenta nationerna, FN, erkände staten Israel

Arabisk-israeliska kriget

Israel anfölls av de arabiska grannländerna. Israel vann kriget och ökade sitt territorium.

Al-Nakba

Israel tvingade fler än 750 000 palestinier att lämna de områden Israel tagit efter arabisk-israeliska kriget.

Svartvitt foto av barn och vuxna som går längst med en grusväg. Vid sidan av vägen står en övergiven bil med punktering.

Palestinier på flykt. Foto: Wikimedia Commons

1956

Suezkrisen

Egypten tog kontroll över Suezkanalen från Storbritannien och Frankrike. Israel, Storbritannien och Frankrike anföll därför Egypten.

1961

Kuwait blev självständigt

1962–1970

Första irak-kurdiska kriget

Efter kriget fick kurderna vara representerade i det irakiska parlamentet.

1967

Sexdagarskriget

Krig mellan Israel och de allierade länderna Egypten, Syrien och Jordanien med flera. Israel tog Västbanken, Golanhöjderna, Gazaremsan och Sinaihalvön.

Sexdagarskriget Foto: Wikimedia Commons

1968

Statskupp i Irak

Revolutionära kommandorådet tog makten i Irak efter en statskupp.

1973

Oktoberkriget

Kallas även Yom Kippur-kriget eller Ramadan-kriget. Egypten och Syrien anföll Israel. Kriget skapade oljekris i västvärlden.

1979

Saddam Hussein utsåg sig själv till president i Irak

Saddam Hussein, 1980. Foto: Wikimedia Commons

1980–1988

Irak-Iran-kriget

Iraks ledare Saddam Hussein var orolig för att den iranska, shiamuslimska revolutionen skulle spridas. Flera andra arabiska stater gav stöd till Irak. Landet anföll därför Iran.

1982

Israel invasion av Libanon

Israel invaderade Libanon. De ville tvinga bort PLO, Palestinas befrielseorganisation, från området.

Sinaihalvön blev egyptiskt igen

Efter fredsavtal mellan Israel och Egypten blev Sinaihalvön en del av Egypten igen.

1988

Palestina blev självständigt

PLO:s ledare Yassir Arafat utropade Palestina som självständigt land. Han tar avstånd från terrorism. 25 länder erkände Palestinas regering som var i exil.

Porträtt av en äldre Yasser Arafat som tittar på något utanför bild.

Foto: Israel Press and Photo Agency (I.P.P.A.). CC BY 4.0

Anfal, Iraks folkmord på kurder

Under operation Anfal mördades mellan 50 000 och 100 000 civila kurder av irakiska trupper. Kurder tvingades flytta, sattes i koncentrationsläger, sköts eller mördades med det kemiska vapnet nervgas.

Foto: Thaier Al-Sudani

1990

Irak invaderade Kuwait

Irak tyckte att Kuwait tillhörde dem långt innan britterna skapade landet. Irak tog över Kuwaits stora oljetillgångar efter invasionen.

1990–1991

Kuwaitkriget

Kallas även Gulfkriget. FN hade en allians av trupper från olika länder. Irak tvingades ge upp och lämna Kuwait.

M-84 Battle Tank Foto: Wikimedia Commons / Tech. Sgt. H. H. Deffner

1993

Osloavtalet

Avtal mellan Israel och Palestina om hur de ska förhandla i framtiden om olika landområden.

Osloavtalet. Ehud Barak och Yasser Arafat skakar hand. Foto: Wikimedia Commons

1996

Arafat blev ledare för Palestina

PLO:s ledare Yassir Arafat blev vald till ledare för Palestina och för den Palestinska myndigheten.

Innehållet på sidan uppdaterades senast2022-06-09.

Relaterat

    Till startsidan för materialet

    Här hittar du alla delar av undervisningsmaterialet "Vad är folkmord?"

      Fakta om folkmord

      Här hittar du information om folkmord och fakta om några folkmord i historien.

        Utskrivbar utställning: Aldrig mer! Om folkmord

        1948 antog FN den folkmordskonvention som än i dag ska förhindra folkmord och lagföra förövare. Utställningen belyser konventionens bakgrund och ger exempel på mörka skeenden i historien och vår samtid där den har tillämpats.