Pedagogiska strategier

Genom undervisningens faktadelar kan man i skolan arbeta med antidemokratiska attityder och uttryck. Men man kan nå ännu längre om man också söker vägar in i elevernas egna livsvärldar, deras identiteter.

Ett sätt att förekomma starka åsikter som yttras i affekt är att använda sig av identitetsutmanande perspektiv. Metoden innebär att du tar avstamp i det personliga och individuella. Du kan till exempel inleda en lektion om tolerans och intolerans genom att låta alla skriva ner sina svar på frågan: ”När känner jag mig som mest sårbar?”, eller: ”Vad behöver jag för att känna mig trygg?” Därmed skapas förutsättningar för andra tankar hos eleverna än om du i stället hade börjat med att fråga: ”Vilka är de vanligaste fördomarna i vårt samhälle?”, eller: ”Vilka grupper utsätts ofta för hat på nätet?”

Till sist är det bra att påminna sig att all undervisning som på något sätt berör demokrati, tolerans och värdegrund kan vila tryggt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som skolan enligt läroplanerna respekterar.


Övningar till klassrummet

I handboken Svåra frågor i klassrummet (sidorna 10-12) ges exempel på hur en historisk händelse kan bilda utgångspunkt för diskussion i klassrummet. Övningarna visar hur fotografier – ögonblicksbilder av historien – kan fungera som en värdefull resurs.


Poddsamtal om tolerans

Det här avsnittet avslutas med en podd där pedagogen Malin Mattsson Flennegård och journalisten Jenny Reichwald samtalar om tolerans.

Lyssna på podden och reflektera över vilka av Malins erfarenheter och tankar som du känner igen. Dra dig till minnes en eller ett par situationer där ett förhållningssätt som bygger på tolerans och dialog har fungerat bra.

  • Vad krävdes av dig som lärare för att resultatet skulle bli lyckat?
  • Om du tänker på en situation där resultatet inte blev bra. Vad berodde det på? Hur skulle du ha kunnat förberett dig på situationen innan?

Transkriberad version för dig som vill läsa en utskrift av samtalet