KompetensutvecklingVägledning för arbete mot rasism i offentlig verksamhet

Steg 3: Analysera

Här får ni stöd för att analysera det underlag ni har samlat in vid kartläggningen, så att ni kan avgöra vilka förändringar ni vill åstadkomma. De utmaningar och skillnader ni identifierar ligger till grund för de åtgärder ni väljer att göra.

Utgå ifrån er uppgift eller uppdrag och ringa in vilka utmaningar som finns i verksamheten och vad som behöver åtgärdas. Vilka möjligheter till lösningar ser ni? Genom att analysera resultaten får ni underlag till att göra relevanta förändringar i verksamheten. En analys ger också rimliga förklaringar till redovisade förändringar.

Viktiga verktyg att ha med er i analysarbetet är kunskap om diskrimeringsgrunderna, jämlikhet i samhället och normkritik. Läs mer i vägledningens inledande kapitel om centrala begrepp.

Använd den kunskap ni har samlat in, forskning på området samt andra relevanta rapporter och kunskapsunderlag.

Vad ser ni i ert underlag?

Undersök om det finns något som tyder på att det förekommer skillnader i tillgång till service och tjänster för era olika målgrupper. Några frågor som är bra att ställa:

Märks några tydliga skillnader i era underlag, och i så fall vilka?
Finns det risk att service eller tjänster är ojämlikt utformade eller fördelade?
Vilka normer finns i er verksamhet som bidrar till skillnader? Vad får de för betydelse för era målgrupper?
Är skillnaden motiverad eller omotiverad?

Vad är motiverade och omotiverade skillnader?

Motiverad skillnad:

En motiverad skillnad är en skillnad som är berättigad och som därför kanske inte kan eller bör åtgärdas av er verksamhet. En skillnad kan vara motiverad exempelvis om den fungerar kompenserande för en grupp med ett visst behov, det vill säga gynnar en missgynnad grupp.

Omotiverad skillnad:

En skillnad som inte kan förklaras av att exempelvis medborgarna har olika förutsättningar eller behov, och som därför bör åtgärdas av er verksamhet.

Välj skillnader att titta vidare på

Ringa in skillnader som ni ser kan leda till ojämlikhet i tillgången på service eller tjänster.

Reflektera samtidigt över vilka målgrupper som påverkas av skillnaderna och vad i verksamheten som kan bidra till att skillnaderna uppstår, upprätthålls eller motverkas. Hur förhåller sig eventuella skillnader i er verksamhet till hur rasism tar sig uttryck på samhällsnivå eller inom ert samhällsområde?

Välj en eller ett par skillnader att arbeta vidare med.

Varför finns skillnaderna? Ta reda på orsakerna

Nästa del av analysen är att identifiera faktorer som kan påverka de skillnader ni funnit.

Organisatoriska faktorer

Det kan handla om organisatoriska faktorer, såsom ledning och styrning, kommunikation, rutiner, kompetenser, mallar, resurser, organisationskultur, bemötande.

Faktorer utanför verksamheten

Det kan handla om faktorer utanför verksamheten som orsakar eller förstärker skillnader, till exempel förutsättningar och omständigheter som bostadsområde, bostadsort (stad/landsbygd), utbildningsbakgrund, ålder.

Bedöm behovet att åtgärda

Nu ska ni bedöma vilka förändringar ni behöver (och kan) göra i verksamheten för att åtgärda den eller de skillnader ni har identifierat. Det kan handla om råd och stöd, information, handläggningstider, tillgång till tolk, beslut eller bemötande.

Det kan också gälla verksamhetens interna mål, budgetprioriteringar, rutiner, rekrytering eller verksamhetsstöd. Ni kan utgå från följande frågor:

Vilka konsekvenser får skillnaden för individen?
Hur avgörande är skillnaden i människors liv?
Hur stor är skillnaden?
Hur många berörs?
Hur förhåller sig skillnaden till de uppdrag eller den uppgift verksamheten har?
Kan förändringar inom er verksamhet påverka skillnaden för era målgrupper?
Vilka andra aktörer kan påverka skillnaden?

Formulera vilka skillnader ni i er verksamhet vill bidra till att lösa och vilka målgrupper som påverkas. Gör sedan en samlad bedömning av vilka identifierade skillnader som bör åtgärdas och var i styrkedjan och/eller verksamheten ansvaret ligger att ta frågorna vidare.

Så har andra gjort

Helsingborgs stad – Ett helhetsgrepp på barns och ungas utsatthet

Helsingborgs stad har länge arbetat med jämlikhet, antidiskriminering och mänskliga rättigheter. Men frågan om hur utsatthet för rasism och HBTQi-diskriminering påverkar barns och ungas hälsa krävde ett nytt grepp. Med hjälp av medel från Socialstyrelsen och i nära samarbete med civilsamhället genomförde Helsingborg en studie för att bättre förstå de komplexa utmaningar som dessa grupper möter i vardagen.

Tidigare insatser hade visat på skillnader i barns hälsa och uppväxtvillkor, men traditionella statistiska metoder fångade inte alltid de mer subtila formerna av diskriminering. Mikroaggressioner och den påföljande minoritetsstressen är ofta svåra att mäta, men kan ha en stor inverkan på ungas välmående. Genom att lyfta dessa perspektiv kunde Helsingborg skapa en mer nyanserad och heltäckande bild av diskrimineringens effekter.

Tre snabba om Helsingborgs studie

Fördjupad analys av diskriminering – Helsingborg använde kvalitativa metoder, som fokusgrupper, för att belysa mikroaggressioner och minoritetsstress som traditionell statistik missar.
Samarbete med experter och civilsamhället – Externa konsulter och ungdomsledare bidrog till en trovärdig analys genom sin expertis och relation till målgrupperna.
Resultat som leder till förändring – Studien har påverkat policy, lett till en bemötandekod och spridits nationellt och internationellt för att stärka arbetet mot diskriminering.

Studien genomfördes i samarbete med ungdomsledare från civilsamhället, personal från stadens HBTQi-mötesplats och externa konsulter med särskild kompetens inom minoritetsstress och mikroaggressioner.

Fokusgruppsamtal hölls med 25 unga från socioekonomiskt utsatta områden och HBTQi-grupper, där deras erfarenheter av diskriminering och utsatthet samlades in och analyserades. Deltagarna fick möjlighet att dela sina berättelser under trygga och väl förberedda former. Samtalen visade att mikroaggressioner, låg tillit till vuxenvärlden och bristande normkritiska förhållningssätt bland offentligt anställda var återkommande teman.

Slutsatserna pekade på att diskriminering ofta sker i offentliga verksamheter, ibland till och med omedvetet från personal, vilket skapar en stressfylld vardag för unga.

Många unga har lärt sig att leva med diskrimineringen, men det är sorgligt och oacceptabelt.

Mia Norberg Nguyen, samhällsstrateg inom social hållbarhet i Helsingborg

Vikten av trygga vuxna och ett normkritiskt bemötande lyftes fram som avgörande faktorer. Studien visade också att unga ofta förväntas undervisa vuxna om rasism, trots att det inte är deras ansvar.

Resultaten har använts som underlag i flera initiativ, inklusive utvecklingen av en bemötandekod för fritidspersonal och som underlag för föreläsningar och presentationer både nationellt och internationellt. Arbetet har också lett till en större förståelse för vikten av kvalitativa studier som komplement till traditionell statistik.

Den här rapporten har blivit ett viktigt verktyg för att sätta fokus på frågor om rasism och HBTQi-diskriminering i Helsingborg. Men vi har fortfarande en lång väg att gå. Arbetet handlar inte bara om att vara icke-rasist, utan om att aktivt motarbeta rasism i våra verksamheter.

Mia Norberg Nguyen

Som rekommendation till andra kommunen understryker projektledarna vikten av att samarbeta med ungdomsledare och civilsamhällesorganisationer som har förtroende hos målgrupperna. Att inkludera externa aktörer för analys och kvalitetssäkring samt att ersätta ungdomarna för deras tid och insats lyfts också fram som viktiga framgångsfaktorer.

Vi måste bli bättre på att lyssna på unga och agera utifrån deras berättelser. Det är vår skyldighet som offentliga aktörer att säkerställa att ingen ska behöva utsättas för diskriminering.