LGR 11, årskurs 7-9, grundskolan

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. I LGR 11 betonas att eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Dessutom tillägger skolverket i den reviderade kursplanen 2017 att eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. I syftestexten till ämnet samhällskunskap i LGR 11 beskrivs även hur eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor.  Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Ämnet samhällskunskap syftar också till att eleverna utvecklar förtrogenhet med samt reflekterar kring värden och principer kopplade till de mänskliga rättigheterna, de demokratiska processerna och arbetssätten. Avslutningsvis ska eleverna genom samhällskunskapen ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser i ett öppet meningsutbyte pröva sina ställningstaganden gentemot andra uppfattningar.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
  • Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
  • Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
  • Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Kopplingar till ämnets centrala innehåll

Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll  i ämnet samhällskunskap, årskurs 7-9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

 

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Det finns klara kopplingar mellan webbmaterialet om propaganda och syftestexten till ämnet historia på grundskolan. I texten beskrivs hur eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.[4]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
  • Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Kopplingar till ämnets centrala innehåll

Webbmaterialet om propaganda kan i ämnet historia i årskurs 7-9 kopplas till följande centrala innehåll:

  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.  
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

 

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Det finns tydliga kopplingar mellan propagandamaterialet och syftestexten till ämnet svenska på grundskolan. I styrdokumentet beskrivs hur eleverna genom svenskämnet ska utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare beskrivs i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
  • Söka information från olika källor och värdera dessa.

Kopplingar till ämnets centrala innehåll

Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll  i ämnet svenska, årskurs 7-9:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andramedier och i olika sammanhang.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.