GY 11, årskurs 1-3, gymnasieskolan

Samhällskunskap

Kopplingar till ämnets syfte

Det finns flera beröringspunkter mellan propagandamaterialet och ämnesplanerna i samhällskunskap i gymnasieskolan. Ämnet syftar till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sina kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. I syftestexten finns dessutom en skrivelse om att eleverna ska utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Vårt komplexa samhälle med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver också att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, fastslår styrdokumentet. Förhållningssättet innebär bland annat att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmågan att dra slutsatser utifrån informationen.

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1a1

  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1a2

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 1b

  • Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 2

  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till matfördelning och ekonomiska villkor.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen samhällskunskap 3

  • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Historia

Kopplingar till ämnets syfte

Ämnet historia på gymnasiet syftar bland annat till att eleverna genom historiska begrepp, frågeställningar och förklaringar ska utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar.  Vidare betonas arbetet med den historiska metoden där bland annat granskning, tolkning och värdering av olika typer av källor ingår. Dessutom beskrivs i syftestexten att eleverna ska utveckla förståelse för olika tiders levnadsvillkor. Eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå nutiden samt orientera sig inför framtiden. Vidare beskrivs hur eleverna i historieämnet ska utveckla sin förmåga att förstå och värdera hur olika människor och grupper har använt historia för att påverka samhällsförändringar samt skapa identiteter.[8]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  • Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  • Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.[9]

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1b

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a1

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
  • Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 1a2

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen historia 2a

  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.
  • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

Svenska

Kopplingar till ämnets syfte

Det finns klara kopplingar mellan propagandamaterialet och ämnet svenska i gymnasieskolan. I syftestexten beskrivs hur eleverna ska utveckla förmågan att läsa och arbeta med olika typer av texter samt utveckla kunskaper om hur man kritisk granskar information. I det reviderade styrdokumentet betonas även digitaliseringens språkpåverkan och man beskriver att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att orientera sig, läsa, och sovra i en vidgad digital textvärld.[14]

Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:

  • Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.[15]

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 1

  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
  • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

Kopplingar till centralt innehåll i kursen svenska 2

  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.