Arbeta vidare

Vissa av er har jobbat länge och vissa kort tid i skolan. Vissa undervisar i ämnen som ofta berör rasism eller svåra frågor och vissa av er möter eleverna i situationer som inte är kopplade till undervisning. Självklart kan era olika roller och erfarenheter berika varandra. Detta stödmaterial är tänkt att vara ett steg på vägen för att arbeta tillsammans.

Några frågor ni kan prata om i det fortsatta arbetet är till exempel:

• Arbetar vi på ett sätt som bidrar till att inte begränsa elevers möjligheter?
• Hur och på vilket sätt kan er skola arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö för alla elever och personal?
• Hur får vi med oss elever och vårdnadshavare i arbetet?
• Vilka utmaningar ser vi i arbetet för en mer inkluderande skolmiljö? Hur kan sådana utmaningar hanteras?
• Dela med oss! Finns det till exempel verktyg och metoder vi kan dela med varandra? Vilka verktyg och metoder kan lärarna använda för att hantera känsliga ämnen, särskilt när det rör sig om minoritetsgrupper?
• Fundera kring undervisning, läromedel, medie- och informationskunskap på vår skola? Hur tänker vi kring representation – vem, vad, var, hur?
• Hur kan ämnesundervisningen användas för att uppfylla skolans uppdrag att motverka rasism?

Ett förebyggande arbete mot rasism på skolan behöver utgå från de utmaningar som finns inom skolmiljön och i undervisningen. Det bidrar också till att ni på er skola får syn på vad ni redan gör och vad ni kan förändra och förbättra. Att hela tiden utvärdera det som görs bidrar till att se vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Ett vanligt sätt är att jobba i fyra steg:

1. Var är vi? (Kartlägga)
2. Vart ska vi? (Syfte och mål)
3. Hur gör vi? (Aktiviteter och insatser)
4. Hur blev det? (Uppföljning)

Demokratistegen är en modell för att arbeta systematiskt med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter i skolan och inom folkbildningen. Demokratistegen har tagits fram av Forum för levande historia och Skolverket på uppdrag av regeringen.

Gå till Demokratistegen

Om ni behöver mer kunskap om lagar och regler kan ni läsa texten "Introduktion till lagar och bestämmelser" som finns på stödmaterialets startsida. Där hittar ni också länkar till relevanta myndigheter som ni kan ta stöd av om ni är osäkra på hur ni ska hantera en situation.

I stödmaterialet finns olika exempel på hur personer som är eller antas vara judar kan drabbas av antisemitism. Som skolpersonal är det viktigt att ha kunskap om hur rasism kan uttrycka sig och hur de som drabbas av det kan uppleva det och reagera.

Här är några rapporter som lyfter antisemitism med fokus på barn och unga:

• Malmö stad: rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap (2021) handlar om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Studien består bland annat av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö.
• Stockholm stad: rapporten Antisemitismen i Stockholms skolor (2022) undersöker förekomsten av antisemitism i Stockholms grund- och gymnasieskolor, samt hur skolpersonal och judiska elever upplever antijudiska yttringar som ett problem i skolmiljön.
• Brottsförebyggande rådet: i rapporten Antisemitiska hatbrott (2025) finns skolan med som en del av redovisningen.
• Diskrimineringsombudsmannen: i rapporten Diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning (2022, pdf) där skolan finns med som ett av de samhällsområden där diskriminering förekommer. 
• Skolverket: rapporten Antisemitism i skolan (2025) presenterar resultaten av deras undersökning av antisemitism i skolan och hur skolor arbetar för att motverka antisemitism.

Rapporter om antisemitism

• Forum för levande historia: undersökningen Antisemitiska attityder i Sverige (2026)
• Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI): kunskapsöversikten Antisemitism i digitala miljöer (2025)
• Göteborgs universitet, Segerstedtinstitutet: rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober (2024)

Rapporter som lyfter rasism brett med fokus på barn och unga:

• Forum för levande historia: Unga tycker om andra (2026). En undersökning av svenska skolelevers attityder till minoritetsgrupper.
• Barnombudsmannen: Om barns och ungas utsatthet för rasism (2021). En kartläggning av befintlig forskning och kunskap om barns och ungas erfarenhet av rasism.
• Mediemyndigheten: Metoder för att motverka rasism (2022, pdf). En forskningsrapport om rasism i sociala medier och hur det kan motverkas.
• Rädda barnen: Vuxna – vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan (2017, pdf). I den delar barn med sig av sina erfarenheter av rasism och diskriminering i skolan, och hur de upplever att vuxna hanterar det.