Förintelseläger


De nazityska förintelselägren upprättades för ett enda syfte: att genomföra ett systematiskt massmord på Europas judar. Även benämningarna utrotningsläger eller dödsläger förekommer och är synonymt med förintelseläger.

Massmorden påbörjades när Nazityskland invaderade Sovjetunionen i juni 1941. Sovjetiska och baltiska judar avrättades genom massarkebuseringar. Det skedde i skuggan av de militära striderna som pågick i landet, men väckte ändå stor uppmärksamhet bland lokalbefolkningarna. Avrättningarna tog också lång tid, bland annat med stora massgravar som först skulle grävas och sedan grävas igen. Nazisterna försökte därför experimentera fram en effektivare metod. Lösningen blev specialbyggda förintelseläger som började upprättas i slutet av 1941, där judarna mördades med gas.

Fyra förintelseläger

Det fanns fyra renodlade förintelseläger: Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka. Alla låg i det av Nazityskland annekterade Polen. Gaskamrarna i lägren var byggda så att de liknade duschrum. Offren mördades genom att kamrarna fylldes med koloxid.

De flesta judar som deporterades till förintelselägren avrättades direkt vid ankomsten. Endast ett mindre antal fångar valdes ut och hölls vid liv för att utföra de nödvändiga arbetena i lägren. En särskild arbetsgrupp kallades Sonderkommando. Det var de fångar som tvingades bära ut de döda kropparna från gaskamrarna och bränna dem.

Förintelselägren var förhållandevis små läger, som enbart fungerade som avrättningsplatser. Bostadsbaracker och andra byggnader behövdes bara för lägervakterna och det mindre antal fångar som arbetade i lägret.

Belzec, Sobibor och Treblinka var i drift under 1942–1943. Förintelselägret Chelmno var i drift i två perioder: från den 8 december 1941 till mars 1943, och från april 1944 till den 17 januari 1945. Totalt mördades över två miljoner judar i dessa fyra läger.

Två kombinerade koncentrations- och förintelseläger

Två av de läger som upprättades i det av Nazityskland annekterade Polen, Auschwitz-Birkenau och Majdanek, fungerade som kombinerade koncentrations- och förintelseläger. Vid ankomsten till dessa läger fick fångarna genomgå selektioner, under vilka de antingen togs ut som slavarbetare eller sändes direkt till gaskamrarna. Kvinnor, barn och äldre hörde till dem som oftast gasades ihjäl direkt vid ankomsten.

Auschwitz-Birkenau var det största nazityska lägret och blev centrum för utrotningen av Europas judar.

Majdanek var ett mycket mindre läger, vars gaskammare inte hade kapacitet att avrätta fångar i stor skala. Men det faktum att en del av de judiska fångarna fördes direkt till gaskamrarna vid ankomsten, gör att Majdanek brukar räknas som ett förintelseläger.

I både Auschwitz-Birkenau och Majdanek användes Zyklon-B i gaskamrarna. Zyklon-B var egentligen ett bekämpningsmedel mot skadedjur, som användes för avlusning av kläder och baracker i lägren. Det tillverkades av det tyska företaget Degesch (Deutsche Gesellschaft für Schädlingsbekämpfung), som var ett dotterbolag till den tyska kemikoncernen I.G. Farben. Ämnet levererades i kristallform, och när de kom i kontakt med luften utvecklades en giftig gas. Kristallerna förvarades i slutna behållare, som tömdes ner i öppningar på taken till gaskamrarna.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.