Pedagogiska strategier – så knäcker du myter

Att hantera konspirationsteorier i ett klassrum är inte lätt. Forskning visar dessutom att om man väljer fel strategi riskerar det att stärka anhängarens tro på konspirationsteorin och rentav få fler att fatta intresse för den.

Tänk dig följande scenario. Det är måndag morgon efter en helg som helt dominerats av nyhetsrapporteringen om ett storskaligt terrordåd i Köpenhamn. Du märker att händelsen påverkat klassens elever. Du är själv omskakad. När alla satt sig ner och du ska inleda lektionen frågar en av eleverna om du känner någon som bor i Köpenhamn. Om någon av dina vänner drabbats. Innan du hinner svara utbrister en annan elev: ”Allt det där är fejkat. Det är Illuminati som ligger bakom!”

När en elev ger uttryck för en konspirationsteori i klassrummet har du flera aspekter att förhålla dig till – där och då. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt ska undervisningen vara saklig och vila på vetenskaplig grund. Att låta konspirationsteorier stå oemotsagda är att svika det uppdraget. I en situation som uppstår spontant i helklass behöver du ta hänsyn till samtliga elever – inte bara till konspirationsteorins anhängare.

Så hur balanserar man som lärare detta? Du kan erkänna elevens rätt att säga sin mening och samtidigt markera mot påståendets osaklighet och ovetenskapliga logik. Be eleven att kort utveckla sitt resonemang. Som då kommer att bygga på falsk bevisföring: ”De ligger bakom allt”, ”Jag såg det på Youtube.” Du kan möta ett sådant resonemang genom att säga: ”Alla har rätt till sin åsikt, men i det du säger finns inga konkreta bevis eller något som talar för att din teori stämmer. Vi kan prata mer om hur du tänker efter lektionen.” Ett sådant bemötande förändrar troligen inte elevens uppfattning. Men du har visat respekt och därmed lagt grunden för vidare samtal. Samtidigt har du uppfyllt ditt uppdrag som lärare gentemot resten av eleverna i klassrummet. 

Om du har djup kunskap i frågan kan du ta dig an den direkt i linje med de tips som nämns i nästa steg ("Handbok i 'debunking'"). Annars finns alltid möjlighet att säga: ”Vi ska återkomma till frågor som har med detta att göra längre fram”, för att få tid på dig att planera ett genomtänkt lektionsupplägg. Tala med respektfull ton. Undvik att hamna i en konfrontativ debatt.

Fyra tips på långsiktiga strategier
 

1. Tänk brett. Varför tror just den här eleven på en konspirationsteori?
Det handlar ofta om mer än bara idéer. Konspirationsteorierna fungerar som en plattform i tillvaron, ett socialt sammanhang för en ung människa som känner sig osäker och utanför. Insatserna kan då handla om att på olika sätt stärka elevens självkänsla eller försöka reducera elevens känsla av vanmakt.

2. Visa respekt. Håna aldrig någon elev för de idéer hen har.
De fyller förmodligen en viktig funktion i personens tillvaro. Att håna är respektlöst och dessutom det bästa sättet att stänga dörrarna till förändring.

3. Peka på utvägar. Även om en elev börjat tvivla på sina idéer kan alternativet vara skrämmande.
Man vet vad man har men inte vad man får. För att man ska kunna lämna och gå vidare måste det finnas en väg ut, som leder till en ny plattform. Det kan handla om att erbjuda nya sätt att tänka kring de frågor som eleven bryr sig om, uppmuntra eleven att engagera sig i politiska intressegrupper eller att hitta nya vänner.

4. Arbeta förebyggande i helklass.
Försök stärka elevernas förmåga att testa och genomskåda olika uppfattningar – men välj då andra områden än just den konspirationsteori som någon i klassen tror på. Sedan blir det lättare att ta sig an konspiratoriska idéer som uttrycks direkt av elever.