Sociala medier som nyhetskälla

I dag konsumerar vi allt mer nyheter genom sociala medier. Där förses olika individer med skiftande information genom de algoritmer som styr innehållet, något som riskerar att isolera oss i olika kulturella eller ideologiska bubblor.

Så fungerar till exempel det personliga nyhetsflödet på Facebook: vad som syns i vårt flöde eller vilka videoklipp på Youtube som rekommenderas bestäms av algoritmer baserat på vad vi tidigare visat intresse för eller reagerat på. Vilka nyheter som når oss påverkas även av vilka vänner vi har på Facebook och vad dessa ”gillar” eller delar. Det betyder att den information vi tar del av ofta är sådan som bekräftar vår egen världsbild och de åsikter vi redan hyser – vi får inga alternativ att reflektera över.

Olika bilder av verkligheten

Vilka vi umgås med och var vi inhämtar information har förstås alltid påverkat oss människor och våra åsikter. Men skillnaderna och splittringen är djupare i dag. När många tidigare såg samma tv-program och läste samma tidningar, kan vi nu ta del av en oerhörd mängd information från ett stort antal källor med helt olika syften. Följden blir inte bara att vi bildar oss olika uppfattningar, utan att vi ofta inte känner igen eller ens förstår varandras synsätt. Både förr och nu har människors kunskapsnivå varierat, men i dag är glappet så stort att vi i många fall inte har samma bild av verkligheten. Det blir svårare att mötas i diskussioner och debatter grundade på åsiktsskillnader när vi inte kan vara överens om fakta, vilket ökar polariseringen i samhället. Detsamma gäller samtalet i klassrummet.

Falska nyheter – ”fake news”

Falska nyheter eller fake news definieras ofta som påhittad information i nyhetens form, som genom sociala medier kan spridas snabbare och nå fler än vad som vore möjligt via de traditionella mediernas kanaler. Fenomenet exploderade i omfattning inför presidentvalet i USA år 2016 och förekom även i samband med den brittiska folkomröstningen om brexit tidigare samma år.

Studier visar att falska nyheter delas oftare än sanna påståenden. De påhittade inläggen har ofta ett mer överraskande och emotionellt innehåll, vilket kan göra dem virala, det vill säga få dem att spridas snabbt som virus. Kontroversiella inlägg med känslosamma och extrema budskap påverkar oss helt enkelt mer och får större spridning än sakliga och lågmälda rapporter.


Resurser för klassrummet

MIK för mig (åk 7-9 och gymnasiet) Statens medieråd
Digitalt utbildningsmaterial med lektioner om allt från näthat till källkritik, sociala medier, vinklade budskap, anonymitet, konspirationsteorier och reklam på nätet.

Granska fejkade sidor på nätet (åk 4-6) Internetstiftelsen
Lektionen handlar om fejksidor på internet; om nyhetsvärdering och källkritik.

Bild som medel för att övertyga (åk 7-9) Internetstiftelsen
Lektionen handlar om bild som medel för att påverka och övertyga.

Granska Youtube (åk 7-9) Internetstiftelsen
Lektionen ger grundläggande förståelse för hur man kritiskt kan granska Youtube och andra källor som sprider information och underhållning.

Sökkritik - olika söktjänster (åk 7-9) Internetstiftelsen
Lektionen är en introduktion till sökkritik och till hur söktjänster fungerar.