2. Mänskliga rättigheter och yttrandefrihet


Artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stipulerar människors rätt till åsikts- och yttrandefrihet.

I praktiken är det inte alltid så lätt med yttrandefrihet kontra kränkningar.

I vittnesmålen berättas om vad brist på yttrandefrihet kan leda till. De flesta människor anser att yttrandefrihet är en viktig rättighet, men obegränsad yttrandefrihet är inte helt enkel att handskas med.

Syftet med denna övning är att ge eleverna möjlighet att reflektera över vad brist på yttrandefrihet kan leda till, men även vad missbruk av yttrandefrihet kan innebära.

Eleverna får fundera över varför vi bör värna om yttrandefriheten och på vilket sätt.

 

Titta på vittnesmålen:

I klippet ovan berättar Julia om en medfånge som hamnade i koncentrationsläger för att hon hade kritiserat Hitler.
Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. Läs mer om Julia här.

I klippet ovan berättar Francesco att hans yttrandefrihet var obefintlig i lägret i Gulag.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. Läs mer om Francesco här.

I klippet ovan berättar Chen om hur han blev betraktad som kommunistpartiets fiende när han framförde kritik.
Chen Shizong föddes 1937 i Shanghai, Kina. Han blev tidigt föräldralös och växte upp med sin mormor. Det kinesiska kommunist paritet gav honom stöd för studier. Chen älskade partiet men ifrågasatte delar av politiken. Han anklagades då för att vara kontrarevolutionär och sattes i arbetsläger i 14 år. Chen kom till Sverige 1986. Läs mer om Chen här.


Övning A

Brist på yttrandefrihet i ett historisk och ett nutida perspektiv. (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre diskussionsgrupper. Be eleverna utgå ifrån vittnesmålen och diskutera den brist på yttrandefrihet som rådde då. 

De kan förslagsvis besvara följande frågor:

  • På vilket sätt begränsades yttrandefriheten?
  • I vilket syfte begränsades yttrandefriheten?
  • Vilka konsekvenser fick denna begränsning av yttrandefriheten. Vilka konsekvenser fick den för till exempel individen, gruppen och samhället?

Be även eleverna diskutera hur vi bör se på yttrandefriheten idag.

  • Ska vi ha obegränsad yttrandefrihet? Motivera.
  • Om du inte tycker vi ska ha en obegränsad yttrandefrihet, vart drar vi gränsen och vem bestämmer dessa gränser. Är det till exempel sändaren eller mottagaren av det yttrade?
  • Om du tycker att vi ska ha en obegränsad yttrandefrihet, är det risk att människor kan känna sig kränkta. Kan du ge exempel på vilka som skulle kunna känna sig kränkta?
  • En del anser att Lagen om hets mot folkgrupp som vi har i Sverige krockar med yttrandefriheten, vad anser du?
  • Anser du att någon av de mänskliga rättigheterna är svår att förena med yttrandefriheten?

Övning B

Bör yttrandefriheten vara begränsad eller obegränsad? (Skrivövning)

Be eleverna skriva en debattartikel i en tidning riktad till ungdomar. Debattartikeln ska driva en av de nedanstående teserna:  

Obegränsad yttrandefrihet är en viktig rättighet.
Obegränsad yttrandefrihet är en rättighet som kränker
.

Varje elev ska tydligt förespråka en av teserna och utgå ifrån ett nu-då-perspektiv. Genom att använda en historisk situation kan de argumentera för vad som ska gälla för dagens samhälle. Eleverna får gärna ta hjälp i sin argumentering av de vittnesmål som de har sett.


Övning C

För och emot obegränsad yttrandefrihet. (Muntlig debatt)

Övningen ovan kan även göras till en muntlig övning i helklass. Halva klassen är för obegränsad yttrandefrihet, den andra halvan är emot.

Be den ena gruppen enas om tre argument för obegränsad yttrandefrihet och den andra gruppen enas om tre argument emot. Be sedan tre elever från varje halva av klassen att utgöra en debattpanel och resten av klassen får vara aktiv publik. Du som lärare är moderator och eleverna i debattpanelen ska driva sin tes utifrån sina tre huvudargument inför klassen.

Hela klassen är delaktig i debatten genom att publiken får inflika följdfrågor till, eller kritik av, argumenten. Du som lärare avslutar debatten när alla argument är diskuterade. Eventuellt går det att enas om vilken sida som vann.

Var noga med att eleverna håller sig till ämnet med relevanta argument, att en trevlig ton hålls samt att alla får komma till tals. Viktigt att tänka på är att det inte har någon betydelse vilken sida som vinner utan att eleverna deltar i en demokratistärkande uppgift kring yttrandefrihet.