Samtal och seminarier

Varje dag möter unga muslimer glåpord på stan och i skolan. Det gör att många isolerar sig och tjejer är extra utsatta. Vad är vägen framåt och vilken roll spelar civilsamhället och de offentliga Sverige i att motverka antimuslimsk rasism?

Ett effektivt antirasistiskt arbete kräver insatser på flera nivåer – där lokala åtgärder spelar en viktig roll för ett samhälle fritt från rasism. Vi samtalar om nationella och lokala utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet.

Ett samtal som lyfter de fem nationellt erkända romska grupperna och belyser deras respektive erfarenheter, språkvariationer, kulturella uttryck och samhällsposition idag.

I detta samtal möts forskare och praktiker som arbetat med Demokratistegen, en modell för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i skolan och folkbildningen.

I detta samtal diskuterar vi hur desinformation sprids bland unga, hur hat kan döljas bakom humor, och hur algoritmer förstärker och normaliserar hatfulla budskap.

Elias Carlberg från Center mot våldsbejakande extremism berättar.

Ett samtal om de så kallade nomadskolorna på 1900-talet och hur de var en del av Sveriges koloniala politik i Sápmi.

Fredrik Thomasson och Amat Levin samtalar om tiden mellan 1784-1878 då förslavade svarta män, kvinnor och barn köptes och såldes av svenskar, transporterades på svenska slavskepp och levde sina liv i den svenska kolonin S:t Barthélemy.

Fredrik Thomasson och Amat Levin samtalar om tiden mellan 1784-1878 då förslavade svarta män, kvinnor och barn köptes och såldes av svenskar, transporterades på svenska slavskepp och levde sina liv i den svenska kolonin S:t Barthélemy.

Möt journalisten och författaren Ola Larsmo och historikern Maria Björkman i ett samtal om den svenska rasbiologins betydelse.

Tecknarna och författarna Mats Jonsson och Joanna Rubin Dranger samtalar utifrån sina böcker ”När vi var samer” och ”Ihågkom oss till liv”.

Hur kan kunskap om diskrimineringen mot romer i historien bidra till och vara en viktig utgångspunkt för arbetet med att förbättra situationen för romer i dag?

Fram till och med andra världskrigets slut kunde svenska filmer, humorteckningar och böcker framställa och sprida antisemitiska bilder av judar utan att det skapade debatt. Hur påverkade det Sveriges och svenskars attityder och agerande? Denna samtalskväll handlar om folkhemmets antisemitiska bakgrundsbrus.

Vilka värderingar och föreställningar om judiska flyktingar framträder i det offentliga samtalet, bilder och texter vid tiden före och under andra världskriget? En period då Sveriges flyktingpolitik var mycket restriktiv gentemot de av Europas judar som sökte skydd från antisemitiska förföljelser och nazisternas terror. Först då kriget gick mot sitt slut kom en omsvängning mot en mer generös hållning.

Sverige gjorde stora eftergifter för Nazityskland under andra världskriget. Svensk flyktingpolitik var också mycket restriktiv gentemot judiska flyktingar och svenska företag ariserades. Vad låg bakom besluten? Påverkades de av att det i Sverige fanns personer med makt och inflytande som var antisemitiska och kanske till och med sympatiserade med nazismen?

Vilken kunskap har allmänhet och offentliganställda om mänskliga rättigheter och demokrati? Hur ser utsattheten ut och vilka trender är särskilt positiva – eller oroväckande?

I detta samtal möts forskare och praktiker som arbetat med Demokratistegen, en modell för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i skolan och folkbildningen.

Konspirationsteorier frodas i tider av kris. Vad behöver vi veta om konspirationsteorier för att kunna bemöta konspiratoriska påståenden?

Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal, där vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin.

Vilken roll spelar skolan för att stärka ungas kunskap, medvetenhet och vilja att bidra till demokratiutvecklingen i samhället? En film från konferens om skolans demokratiuppdrag.

Föreläsning av Skolverket om skolans värdegrund och arbetet med att stärka hela skolans uppdrag. Om skolans demokratiuppdrag och arbetet mot rasism.

Ett samtal om demokratins utmaningar och möjligheter i Sverige idag. Vad ser vi för tendenser i omvärlden? Vilka är hoten och hur kan vi dra lärdomar från historien?

Demokrati betyder folkstyre. Hur har begreppet ”folket” använts historiskt och hur vad betyder det idag? Ett samtal om vilka som inkluderas och exkluderas, om rädslan för ”massorna” och misstron mot ”eliten”.

Hur påverkas demokratins motståndskraft av tilliten i samhället? Ett samtal om hur det ser ut med delaktigheten och samhällsengagemanget idag? Vad kan vi se för utveckling över tid och vad ser vi för framgångsfaktorer framöver? 

Yttrandefrihet är grundläggande för demokratin, men var går gränserna? Ett samtal om att uttrycka åsikter och om vilket samtalsklimat vi skapar tillsammans. När ställs yttrandefriheten på prov och vad kan vi lära oss av tidigare tillfällen då den kolliderat med andra friheter?

Under ett seminarium diskuteras innehållet i rapporten "Vad har skolan för betydelse för utvecklingen av demokratisk kompetens?"

Hur påverkar språkbruket i det offentliga samtalet oss och vår demokrati? Den tysk-judiske språkvetaren Victor Klemperer (1881–1960) kartlade med risk för sitt eget liv nazisternas och Nazitysklands språk.

Yttrandefriheten försvarar rätten att göra sig hörd och att bli publicerad även när de åsikter som framförs är oförenliga med vårt samhälles grundläggande värderingar. Men betyder det att alla åsikter ska få ta plats i det offentliga samtalet?

Den afghanska journalisten Najwa Alimi tilldelas årets Per Anger-pris, svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, för sin kamp för yttrandefrihet och kvinnors rättigheter.

Genom sociala medier finns möjligheten att blixtsnabbt skapa genomslag för allt från idéer till protester. Samtidigt kan nätet vara ett hot när det gäller hot, hat och rasism. Hur påverkar nätet demokratin?

Ett seminarium som tar sin utgångpunkt i den webbkurs för lärare och annan skolpersonal som Forum för levande historia producerat. Samtal med flera av författarna till texterna i kursen med moderator Anna Ivemark (100 min).

Föreläsning med Timothy Snyder: The Causes of the Holocaust and the Future of the World.

Vid andra världskrigets slut 1945 stod det klart att 90 procent av alla judiska barn i Europa hade förintats. Ungefär 1,5 miljoner barn. Välkommen till ett samtal om barns utsatthet under Förintelsen.  

Tecknarna och författarna Mats Jonsson och Joanna Rubin Dranger samtalar utifrån sina böcker ”När vi var samer” och ”Ihågkom oss till liv”.

Ett samtal om utmaningar kring resor till Förintelsens minnesplatser. Samtalet hålls på engelska.

Vid krigsslutet inrättades ett beredskapssjukhus i Kalmar för att ta emot överlevande från koncentrations- och förintelselägren som anlände med de så kallade vita skeppen eller båtarna.

Ett samtal med historikern Christopher Browning. Det har gått 30 år sedan hans uppmärksammade bok Helt vanliga män gavs ut. Vad har världen lärt sig av Förintelsen sedan dess?

I samband med invigningen av snubbelstenar i Stockholm i juni 2019 hölls ett panelsamtal om minnesmärken i det offentliga rummet.

Dina och Jovan Rajs samtalade om sin bok Att återvända till livet, som handlar om att komma tillbaka: till sin hemstad, till allt som försvunnit, till livet.

Filmen Porträttfotografen handlar om fotografen Wilhelm Brasse. Brasse var själv lägerfånge i Auschwitz. Eftersom han var professionell fotograf tvingades han fotografera fångar, tvångsarbetare och offer för medicinska försök.

Ett seminarium som diskuterar innehållet i en rapport om människors uppfattningar om Förintelsen.

Ett seminarium om arvet efter nazisternas plundring av judisk egendom.

Seminarium med den polsk-kanadensiska historikern Jan Grabowski. Han berättar om aktuell forskning om Förintelsen och varför den ifrågasätts.

Till Forum för levande historia samlades föremål in från personer som överlevt Förintelsen, eller vars anhöriga gjort det. Vad är det för föremål och vad berättar de för historia? Tre personer har valt ut var sitt föremål och berättar den fängslande historien som det bär på.

Vilka värderingar och föreställningar om judiska flyktingar framträder i det offentliga samtalet, bilder och texter vid tiden före och under andra världskriget? En period då Sveriges flyktingpolitik var mycket restriktiv gentemot de av Europas judar som sökte skydd från antisemitiska förföljelser och nazisternas terror. Först då kriget gick mot sitt slut kom en omsvängning mot en mer generös hållning.

Sverige gjorde stora eftergifter för Nazityskland under andra världskriget. Svensk flyktingpolitik var också mycket restriktiv gentemot judiska flyktingar och svenska företag ariserades. Vad låg bakom besluten? Påverkades de av att det i Sverige fanns personer med makt och inflytande som var antisemitiska och kanske till och med sympatiserade med nazismen?

Sedan Tyskland förlorat andra världskriget, och koncentrations- och förintelselägrens fasor avslöjats för världen, var det inte längre accepterat att vara nazist i Sverige. Vad hände sedan med de nazistiska rörelserna och nyckelpersonerna? Bär dagens samhälle spår av 30- och 40 talens svenska nazism. Och är det sant eller myt att Sverige aldrig gjort upp med denna del av sin historia?

Historikern Klas Åmark har skrivit boken Främlingar på tåg om den svenska diplomaten Göran von Otters möte med SS-officeren Kurt Gerstein på ett tåg genom Polen och Tyskland i augusti 1942. Gerstein berättade då om förintelselägrens fasor i förhoppning om att den svenske diplomaten skulle slå larm om naziregimens övergrepp.

En samtalskväll om minnen, föremål och berättelser. Kläder, skor och textila föremål med anknytning till Förintelsen är sällsynta. Men de finns och de berättar en dramatisk historia om flykt, förtryck och om att överleva världshistoriens mest omfattande folkmord.

Kan vi förstå oss själva och det samhälle vi lever i genom att titta på hur kollektiva minnen skapas och upprätthålls? Och vilken roll har litteratur som förmedlare av det förflutna? Författaren Steve Sem Sandberg och filosofen Hans Ruin samtalar om minne, historia och gemenskap.

Konst av olika slag kan hjälpa oss att hålla minnet av Förintelsen vid liv och att förstå och bearbeta kollektiva trauman, som efter Tsunamin eller terrordådet på Utöya. Men monument och minnesplatser kan också skapa ett avstånd till erfarenheter och vittnesmål och användas för politiska syften.

Vad händer när de som överlevde inte längre kan berätta? Har deras anhöriga ett särskilt ansvar? Och vilken är litteraturens roll? Samtalar gör Karin Brygger, Natalie Verständig Axelius och Stéphane Bruchfeld.

I samtal med Carol Rittner diskuteras frågan: Varför vill vi föra vidare minnet av Förintelsen och andra brott mot mänskligheten? Och hur kan man göra det? Vilka är riskerna för missbruk av historien?

I samband med Förintelsens minnesdag 2019 visades filmen Denial på biografer runt om i Sverige. Filmen följdes av ett samtal mellan filmens huvudperson professor Deborah Lipstadt och journalisten Willy Silberstein.

Samtal mellan den amerikanska historikern Deborah Lipstadt och Forum för levande historias överintendent Ingrid Lomfors. Samtalet hålls på engelska.

Omkring 250 kvinnliga förintelseöverlevande kom vid andra världskrigets slut till Örebro. På Engelbrektskolan hade ett beredskapssjukhus upprättats. Örebro blev på så sätt direkt berört av Förintelsen.

1945 kom hundratals överlevande från nazisternas koncentrations- och förintelseläger till lilla Sigtuna, och Sigtunastiftelsen förvandlades från en plats för bildning och debatt av tidens samhällsfrågor till beredskapssjukhus.

När andra världskriget rasade i Europa berördes Helsingborg i högre grad än många andra delar av Sverige. Här gjordes viktiga insatser för flykten över Öresund som räddade tusentals danska judar undan nazisternas förföljelser.

Ett panelsamtal om vad som får människor att visa civilkurage, hjälpa andra och stå upp mot förtryck.

Ett samtal om ungdomars attityder idag. Om tillit till samhället och syn på människors lika värde. Vad behöver vi som samhälle göra?

I detta samtal diskuterar vi hur desinformation sprids bland unga, hur hat kan döljas bakom humor, och hur algoritmer förstärker och normaliserar hatfulla budskap.

Ett samtal om utmaningar kring resor till Förintelsens minnesplatser. Samtalet hålls på engelska.

En digital samtalskväll om hur vi kan förstå historieskrivningens roll i kriget i Ukraina med historikerna Klas-Göran Karlsson och Per Anders Rudling samt Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier. Moderator är vetenskapsjournalisten Tobias Svanelid.

Ett samtal med historikern Christopher Browning. Det har gått 30 år sedan hans uppmärksammade bok Helt vanliga män gavs ut. Vad har världen lärt sig av Förintelsen sedan dess?

Det juridiska systemet om folkrätt och mänskliga rättigheter. Från Raphael Lemkin till idag. Föreläsning av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, vid lärardag i Facing History and Ourself april 2013.

En föreläsning från våren 2013 om nationalism och historiebruk med utgångspunkt i kriget i forna Jugoslavien. Christian Axboe Nielsen är professor på Aarhus Universitetet.

Faktaresistens och ”fake news” nämns och diskuteras ofta i samhällsdebatten. Finns alternativa fakta? Vilka situationer och förhållanden gör oss faktaresistenta?

Panelsamtal om mänskliga rättigheter med författaren Inger Carlberg, Per Anger-pristagaren Justine Ijeomah,  Amnestys generalsekreterare Lise Bergh och bokförläggaren Sigrid Rausing.

Seminariet tar din grund i Antologin om de kommunistiska regimernas fall i Centraleuropa, med fokus på Tyskland, Polen och Ungern. Samtalet går även in på situationen i dessa länder i dag.

Ett seminarium från 2017 där frågan: Hur kan vi lära oss att tänka kritiskt? diskuteras.

Kan vi förstå oss själva och det samhälle vi lever i genom att titta på hur kollektiva minnen skapas och upprätthålls? Och vilken roll har litteratur som förmedlare av det förflutna? Författaren Steve Sem Sandberg och filosofen Hans Ruin samtalar om minne, historia och gemenskap.

I samtal med Carol Rittner diskuteras frågan: Varför vill vi föra vidare minnet av Förintelsen och andra brott mot mänskligheten? Och hur kan man göra det? Vilka är riskerna för missbruk av historien?

Ett panelsamtal om vad som får människor att visa civilkurage, hjälpa andra och stå upp mot förtryck.

Många initiativ har tagits för att gottgöra övergrepp i det förflutna. Initiativ som drivs av en idé om historisk rättvisa. Det har handlat om olika former av offentliga ursäkter, sanningskommissioner, särskilda ekonomiska ersättningar och återställande av egendom.