Livets trådar - Małgorzata Mirga-Tas

Małgorzata Mirga-Tas är en polsk-romsk konstnär och aktivist som i färgstarka textila verk skildrar motiv och idéer utifrån romer – Europas största etniska minoritet. I sina bilder omformar hon konventionella stereotyper och skildrar i stället romerna som ett transkulturellt, fredligt och flerspråkigt folk. Mirga-Tas representerade Polen vid den 59:e Biennalen i Venedig 2022 och blev då den första romska konstnären någonsin i någon paviljong under Biennalens 120-åriga historia.

Livets trådar är den första utställningen med Mirga-Tas enastående verk i Stockholm. Utställningen presenterar två aktuella trådar, eller spår, i Mirga-Tas produktion. Det ena spåret berättar historien om svensk-romsk opinionsbildning. Här förenar Mirga-Tas i sina verk det personliga med det offentliga och politiska. Sviten inleds med en bild av de vita bussarna som förde med sig Sofia Taikon, en av det fåtal överlevande från folkmordet på romer som nådde Sverige i en tid då nationsgränser var stängda för romer. Därefter följer en resa genom familjearkiv och protestscener. I bilder från deras vardag möter vi enastående kvinnor som skådespelerskan och aktivisten Singoalla Millon, människorättsförsvararen Diana Nyman samt aktivisten och silversmeden Rosa Taikon. Här finns bland annat Taikons studentkort från hennes tid på Konstfack, återskapat av Mirga-Tas särskilt för utställningen. Kortet och andra bildkällor berättar en liten del av de ofta förbisedda avtrycken som gjorts under romernas 500 år i Sverige, där romers status som nationell minoritet erkändes först år 2000.

I utställningens andra spår visas ett urval av både storskaliga porträtt och miniatyrer från Mirga-Tas pågående serie Herstories (2019–). Ett emotionellt laddat arkiv som presenterar romska kvinnliga konstnärer, aktivister och pedagoger som har inspirerat Mirga-Tas som konstnär och fortfarande fungerar som hennes vägvisare i livet.

Vi möter Shpresa Agushi, aktivist från Prizren, Nicoleta Bitu, en humanitär kraft från Bukarest, konstnären Delaine Le Bas, London, Adela Głowacka, från Radom, starkt engagerad i civilsamhället, kuratorn Timea Junghaus från Budapest och Esma Redžepova, sångerska och aktivist från Skopje. Samlingen fullbordas med ett nyproducerat porträtt av Sofia Taikon. Gemensamt för dessa hjältinnor är att de utövar vad forskaren Ethel Brooks kallar minoriteternas feminism, något som i stället för att separera kvinnor från deras kontext, utgår från deras specifika sammanhang på både lokal och strukturell nivå.

Mirga-Tas textila verk skapas med fragment från olika tyger varav många kommer från kläder hon fått av släkt och vänner, andra från second hand-butiker. Alla bär de på en egen historia. Mirga-Tas kallar det själv för att ”kasta in textilier i målarduken”. Sömnad är en av hennes grundläggande tekniker där nålen, med sin magiska kraft, kan reparera skador och efterfråga förlåtelse. Man kan se det som att Mirga-Tas symboliskt reparerar relationen mellan majoritetssamhället och de så ofta stigmatiserade romerna. Hon visar också att denna Europas största minoritetskultur kan ha inflytande och påverka samhället snarare än att finnas där på nåder.

Mirga-Tas sätt att utöva systerskap och aktivism handlar i första hand om att spegla och presentera idéer, och därefter om teoretiska koncept. Hon skapar en helt ny textilgrammatik full av interkulturella trådar, återbruk, texter och tyger, nät av ömsesidigt beroende och komplexa livstrådar. Mirga-Tas konst är både visuellt slagkraftig och politiskt nödvändig.

Kurator: Joanna Warsza är kurator, redaktör och skribent. Hon med-kurerade den polska paviljongen vid den 59:e Biennalen i Venedig med Małgorzata Mirga-Tas verk. Warsza är även programdirektör för CuratorLab vid Konstfack i Stockholm. Hon är ursprungligen från Warszawa men är nu bosatt i Berlin.

Utställningsrådgivare: Fred Taikon är en romsk-svensk aktivist, författare och grundare av den kulturella föreningen och magasinet É Romani Glinda (Den romska spegeln), vars syfte är att bevaka frågor om diskriminering och lyfta fram romska frågor och romsk kultur. Han har nyligen publicerat böcker om sin barndom, Barnen på Tanto. Taikon har mottagit många priser, senast Raoul Wallenbergpriset 2022. Han arbetar och bor i Stockholm.

Tack

Göteborgs konsthall, Göteborgs konstmuseum, Konstfack, É Romani Glinda,

Frantzwagner Sällskapet, Le Romane Nevimata, Romers rättigheter i samhället riksförbundet och Sveriges Internationella Roma filmfestival.

Delar av utställningen Livets trådar är producerad av Göteborgs Konsthall i samband med utställningen Suno Mangie Dzialas / Jag har en dröm, 2023.

Małgorzata Mirga-Tas is a Polish-Roma artist and activist who in vibrant textiles depicts an iconography of the Roma, the largest ethnic minority in Europe. In her artwork, she reshapes stereotypical conventions and describes the Roma as a transcultural, multilingual and non-violent people, in 2022, Mirga-Tas represented Poland at the 59th Venice Biennale as the first Roma artist in any national pavilion in the 120 years history of the Biennale.

Threads of Life is the first ever exhibition in Stockholm of Mirga-Tas’s extraordinary oeuvre. It presents two recent threads, or themes, in Mirga-Tas’s work. One tells the story of Swedish-Roma advocacy through the ages. Here, Mirga-Tas layers the personal with the public and the political. The cycle opens with an image of the white buses that carried Sofia Taikon, one of only a few Roma genocide survivors that were able to reach Sweden at a time when national borders were closed for Roma people. We are then taken on a journey through family archives and scenes of protest. Through imagery depicting everyday life we encounter extraordinary women such as actress and activist Singoalla Millon, human rights advocate Diana Nyman as well as activist and silversmith Rosa Taikon. The show includes Taikon’s student ID from her time at the Konstfack University of Arts, recreated especially for this exhibition. That document, alongside other source images, narrate a tiny part of the often unarchived imprint of 500 years of the Roma in Sweden, where the Roma status as a national minority was only recognized in 2000.

The second thread of the show consists of a selection of large-scale portraits and miniatures from Mirga-Tas’ on-going series Herstories (2019–). An affective archive presenting extraordinary female Roma artists, activists, and educators who have inspired Mirga-Tas as an artist, and are still giving her directions in life. We lock eyes with Shpresa Agushi, an activist from Prizren, Nicoleta Bitu, a humanitarian force from Bucharest, artist Delaine Le Bas, London, Adela Głowacka, community worker, Radom, curator Timea Junghaus from Budapest and Esma Redžepova, singer and activist from Skopje. The series is completed by a new portrait of Roma genocide survivor Sofia Taikon. Heroines that practice what scholar Ethel Brooks calls the feminism of minority; not removing women from their background and instead working from within a specific context on a both local and structural level.

Mirga-Tas’s textiles are created from fragments of various fabrics of which many are sourced from family and friends while others come from second hand stores, bearing traces of their own history. Mirga-Tas calls this “throwing material into the painting”. Needlework is one of her fundamental techniques, and the needle, with its magical properties, can repair damage and call for forgiveness. Mirga-Tas, symbolically, repairs relationships between the often-stigmatised Roma and the majority. In this way, she shows that the culture of the largest European minority can be an important influence in society rather than just existing at its mercy.

Mirga-Tas’ practice of sisterhood and activism are about establishing and presenting ideas first, and theoretical concepts later. She creates a brand-new grammar of materials, full of intercultural threads, recycling, text and fabrics, webs of interdependency and complex threads of life. Her art is both visually striking and politically necessary.

Curator:

Joanna Warsza is a curator, editor, and writer. She co-curated the Polish pavilion at the 59th Venice Biennale, featuring the work of Małgorzata Mirga-Tas. Warsza is a program director of the CuratorLab at Konstfack, University of Arts, Crafts and Design in Stockholm. Originally from Warsaw, she now resides in Berlin.

Exhibition advisor:

Fred Taikon is a Roma-Swedish activist, writer and founder of the cultural association and magazine É Romani Glinda (The Romani Mirror), whose purpose is to monitor issues related to discrimination and to highlight Roma issues and Roma culture. Taikon recently published a book series based on his childhood, Barnen på Tanto (The children of Tanto). A recipient of multiple awards, he was most recently given the Raoul Wallenberg Prize in 2022. He works and lives in Stockholm.

Thank you

Göteborgs konsthall (Gothenburg Art Gallery), Göteborgs konstmuseum (Gothenburg Museum of Art), Konstfack (Konstfack - University of Arts, Crafts and Design).

É Romani Glinda, the Frantzwagner Society, Le Romane Nevimata, National association for Roma Rights in Society and Sweden International Roma Film Festival.

Parts of the exhibition Threads of Life have been produced by Göteborgs Konsthall (Gothenburg Art Gallery) in connection with their 2023 exhibition Suno Mangie Dzialas/Jag har en dröm/I have a dream.

Małgorzata Mirga-Tas si jekh Polsícko řomní, artísta, thaj vi aktivísta, kaj ánde buté ferbimé poxtaná sikavél motívi  thaj gíndora katár le řomén, kaj si le Europáske maj o baró  minoritéto. Ánde péski patréci pařuvél voj le tradicionálne stereotypi thaj maj fúgo sikavél le řomén sar jekh trans-kulturálno, thaj bi marimásko naródo, thaj vi manúš buté šibénsa.

Mirga-Tas representílas e Polska ándo 59:to Venedig biennálo 2022, sar o pérvo romani artísta várekana,  ánde fersavó nacionálno paviljóno ánde le bienalósko 120-beršéngi história.

É exposicia ”Le trajósko thavá” si o pérvo exposicia ánda Mirga-Tas maj šukár ánde jekh than čidiné patréci ándo Stockholmo. E exposicia sikavél duj thavá vaj vúrmi ánde la Mirga-Taski bučí. Ándo pérvo vurma phenélpe e historia pa švedícko-řomanó rekomendacia. Katé thol e Mirga-Tas péski patréci ánde jekh than ko so si privátne, thaj vi so si oficiálno thaj politikáno. E exposicia lel pe katár jekh patréto pa le parné búsora kaj andiné e Sofia Taikon, jekh ánda le trin, (so žanás adžés) kaj skepisájle o marimós ándo Samudaripé. Gadó sas kána le gránici sas phandadé le řoménge te šaj avén andré.  

Palá godjá lel amén e exposicia pe le dromá ánde le familiánge arkívi, thaj vi sar von protestínas. Ánde patréci pa so sas sváko džesésko trájo, arakhás le maj luvudimé žuvljá, sar e artísta thaj e aktivísta Singoalla Millon, thaj e aktivísta Diana Nyman kaj kerél bučí pa le manúšikané čačimáta, thaj vi e káver aktivísta thaj e aržintára, Rosa Taikon.

Katé maj dikhés jekh patréto kaj e Mirga-Tas kerdá pa la Taikonáki študentiáko líl, te avél sikadó ánde kačá exposicia, kána e Rosa sičólas pe Konstfack.  O lil, thaj le kavér patréci phenél jekh cignó kotór pa le xasardé vúrmi so sas telál le řoménge 500 berš ándo Švédo, ánda godjá diné le řomén nacionálno minoritetonéngo statús ánde le berš 2000.                 

O dújto vúrma ánde exposicia, sikavél buté baré thaj vi cigné patréci ánda la Mirga-Taski serio kaj bušól Histories (2019). Jekh arkíva kaj presentíl žuvljikané artisti, aktivísti, thaj vi sičaritóri, gadalá manúš si kaj diné la Mirga-Tas inspirácia sar artísta thaj vi sikavél sar te žal láke dromá maj anglé ándo láko trájo. Katé arakhás Shpresa Agushi, aktivísta katár Prizren, Nicoleta Bitu, jekh humanitariáki zor  ánda Bukuréšti, e artísta Delaine Le Bas ánda London, Adela Głowacka jekh forósko bučarnáš katár Radom, e kuratóra Timea Junghaus ánda Budapéšta thaj Esma Redžepova džilabatoriájka thaj aktivísta katár Skopje. Ánde exposicia si jekh nevó patréto pa Sofia Taikon. Sa gadalá híreši žuvljá, kerén búčí pa sar phenél e roditoriájka Ethel Brooks, pa minoritetsfeminísmo, te na separín le žuvljá katár péngi kontexto, te maj fúgo te kerén specefikni bučá, vi pe lokálno thaj strukturálno nivélo.              

La Mirga-Taski poxtané patréci si kerdé ánda kotorá katár but fjálura poxtaná, kaj e família thaj barátura diné la, káver katár dučája kaj bičinén purané gadá (secon hand) kaj sas len jekh kavér historia. E Mirga-Tas akharél e teknika, ” šóde andré poxtán ánde le patréci”. Láko vastésko bučí si láko fundamentálno tekníka koté kaj e suv, ko pésko čudáto zor, šaj te lašarél so si šindó thaj vi te mangél jertimós. Šaj dikhél o manúš sar e Mirga–Tas ánde péski patréci lašarél e relácia maškár le gažé thaj le dukhadé řom. Voj vi sikavél ke gadalá le Europaski maj barí minoritetonénge kultúra, šaj te pařuvél le manušénge gíndora maj fúgo de sar te san koté pe jertimós.                       

Láki bučí te inkerél e žuvljikanimásko bučí thaj o aktivísmo, si ánda pérvo fundamentálne gíndora, thaj te sikavél nevé gíndora thaj palá godjá teoritšne ačarimáta. Voj khuvél jekh neví poxtaní gramátika, phérdo inter-kulturálne thavénsa, textura ,thaj poxtaná khuvdé ánde jekh síta pa trubulimós thaj ánde jekh than thodiné le trajóske thavá.  

Láko artistimós si vi jekh visuálno thaj politikósko trubulimós.                  

E artísta: Małgorzata Mirga-Tas, arakhádili ándo Zakopane ánde Polska 1978, thaj la péski školáki exámina pa skulptúri ándo art Academy ándo Krakówa 2004. Láke bučá si presenterimé pe but hulavdé exposici, naprimér ándo 14 Gwangju-biennalen (2023), pe Göteborgs Konsthall (2023), pe 59:ato internationálno art exposicia ándo Venedig (2022) pe Dokumenta15 ándo Kassel(2022), pe International Cultural Center ándo Krakówa (2022), Guangzhou-triennalen ándo Kina (2022), thaj o 11:to Berlinebienalo (2020, thaj o 3:to, Autostradabiennalen ándo Prizren (2021). Voj traíl thaj bešél ándo gav Czarna Góra ánde regióna Spisz

Kuratori:

Fred Taikon si jekh řomanó-švedícko aktivísto thaj ramatori thaj šerútno ándo la kulturáko organácia É Romani Glinda (The Roma Mirror) kaj si e misia te lel sáma pa e diskriminácia kaj phirél pa le řom thaj vi te vázden le řomané pušimáta thaj e řomaní kultúra. Nas domúlt kána o Fred das avrí péske knígi ”Le gláti po Tanto” pa kána vo sas cignó. Le Fredós diné but prisura. Ándo augusto 2022 diné les Raoul Wallenberg-priset. O Fred bešél ándo Stockholmo.  

Joanna Warsza si kuratoriájka, journalísta, thaj skriatori. Voj kerelás búčí sar co-kuratóra ándo polsicko paviljóno pe 59:ato internationálno  Bienálo ándo Venedig ko La Mirga-Taski búčí. Warsza si vi programósko gázda ándo CuratorLab pe Konstfack ándo Štokhólmo. Voj ánda pérvo avél ánda Warszawa, núma akaná bešél ánde Berlína      

Naisarás

Goteborgs konsthall, Goteborgs konstmuseum, Konstfack, E Romani Glinda, Frantzwagner

Sallskapet, Le Romane Nevimata, Romers rattigheter i samhallet riksforbundet och  Sveriges Internationella Roma filmfestival. Kotora ande exposicia Le trajoske thava si kerdo katar Goteborgs Konsthall, kana kerde e exposicia, Suno Mangie Dzialas /Jag har en drom, 2023.