Nationella minoriteter - historia, språk och rättigheter

Detta undervisningsmaterial handlar om vilka de nationella minoriteterna i Sverige är, hur den svenska staten har behandlat dem genom historien och fram till idag. Det handlar om de nationella minoritetsspråken och om minoriteternas kultur och traditioner.

I materialet lyfter vi även fram unga personer som berättar om sig själv och hur det är att tillhöra en nationell minoritet i dag (kommer inom kort).  

Syftet är att ge de som ska lära kunskap om och förståelse för hur synen på identitet och tillhörighet har påverkat nationella minoriteters rättigheter och ställning i samhället. 

Materialet innehåller:

• frågesport
• texter och bilder
• inspelade vittnesmål
• tidslinjer
• filmer
• bildanalysövningar.

Materialet tar upp hur Sverige historiskt har hanterat frågor om nationella minoriteter, språk och kultur. Det belyser både problematiska aspekter, som diskriminering och assimileringsförsök, och positiva förändringar som stärkta rättigheter för nationella minoriteter. 
Genom att arbeta med materialet går det också att diskutera frågor om identitet och alla människors lika värde.

Genom att arbeta med detta material får de som ska lära möjlighet att: 

• Lära sig om de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige: judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.
• Öka kunskapen om och förstå hur lagar och politik har påverkat minoriteters möjligheter att bevara sin kultur, sitt språk och få sina rättigheter tillgodosedda. 
• Reflektera över frågor om identitet, tillhörighet och mångfald i samhället. 
• Diskutera aktuella utmaningar och möjligheter kring minoriteters rättigheter idag. 

Målet är att öka medvetenheten om minoriteters situation och främja kritiskt tänkande kring frågor om inkludering och exkludering i samhället. Materialet vill uppmuntra till diskussion om hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle som värnar allas lika värde och rättigheter. 

Sammanfattningsvis syftar materialet till att skapa en djupare förståelse för hur föreställningar om människors värde har formats historiskt. Genom att granska det förflutna kan vi bättre förstå och ifrågasätta strukturer i samhället idag.

Diskussionsfrågor

I materialet finns förslag på diskussionsfrågor som kan användas på olika sätt för att skapa engagemang och fördjupade samtal. Frågorna kan till exempel användas som utgångspunkt för gemensamma diskussioner i helklass, i mindre grupper eller parvis. De kan även fungera som reflektionsfrågor för enskilt arbete, där eleverna får tid att tänka efter och till exempel skriva.. Frågorna kan anpassas och vidareutvecklas utifrån gruppens behov och intressen, vilket gör det möjligt att fördjupa sig i särskilda teman eller perspektiv som väcker extra intresse. På så sätt kan diskussionsfrågorna bidra till att öka delaktigheten och stimulera till reflektion och lärande på flera olika nivåer.

Välj själv hur du vill arbeta

Då målgruppen för detta material ser väldigt olika ut har vi valt att inte begränsa möjligheten till att använda materialet genom olika nivåer. Det innebär bland annat att vi har valt bort att lägga in frågor och övningar direkt i materialet.

Materialet är framtaget för att inspirera till samverkan mellan flera ämnen, bland annat historia, samhällskunskap, svenska och musik. Genom att integrera dessa ämnesperspektiv kan undervisningen ge en bredare och mer mångfacetterad förståelse för minoriteternas kultur, språk, historia och rättigheter. 
Ämnesövergripande arbetssätt möjliggör att eleverna får kunskap om minoriteterna både ur historiska, samhälleliga, språkliga och kulturella aspekter, vilket stärker deras helhetsförståelse och engagemang

Längre ned på sidan ligger material för den som ska lära under rubriken: ”Redo att starta lektionen?" 

Forum för levande historia har faktasidor med fördjupad fakta om nationella minoriteter och statens påverkan i historien. Dessa faktasidor kan vara till hjälp i din förberedelse.

Nationella minoriteter - statens påverkan i historien

Att undervisa om svåra historiska händelser 

När du undervisar om historiska händelser där människor fallit offer för förtryck och orättvisor, är det viktigt att närma sig ämnet eftertänksamt och nyanserat. Här följer några tips. 

Balansera 

Undvik att enbart framställa människor som passiva offer. Sträva efter att: 

• Lyfta fram exempel på motstånd och agerande
• Visa på individers mänsklighet och komplexitet 
• Diskutera olika sätt människor hanterade sin situation på 
• Att människorna inte enbart är den minoritet de tillhör.  

Nyansera bilden av förövare 

Det är lätt att måla upp förövare som obegripliga monster, men verkligheten är ofta mer komplex. Förklara för de som ska lära. 

• Förövare var ofta vanliga människor som påverkades av sin tids idéer och strukturer. I detta material kan även politiken eller staten tolkas som förövare. 
• Samhällsstrukturer och rådande tankesätt spelade en stor roll i människors handlingar. 
• Lagar och system omsatte idéer i praktik som drabbade människor hårt. 

Genom att förstå detta är det lättare att reflektera över hur idéer och strukturer påverkar människors beteende, även i vår tid. 

Koppla dåtid till nutid 

Hjälp de som ska lära att se kopplingen mellan historiska händelser och vår samtid:

• Likheter mellan dåtidens och nutidens tankesätt. 
• Dagens föreställningar och fördomar om
  "vi och dom".
• Vad som anses "normalt" i vårt samhälle idag och hur det kan påverka våra handlingar. 

Denna koppling kan hjälpa till att förstå relevansen av historiska händelser för deras eget liv och samhälle. 

Öppna för diskussion 

Du har ett stort utrymme att föra en fördjupad diskussion med de som ska lära. Uppmuntra kritiskt tänkande genom att: 

• Ställa öppna frågor som får de som ska lära att reflektera. 
• Vara lyhörd för allas tankar och funderingar. 
• Presentera olika perspektiv på ämnet och låta de som ska lära diskutera dem. 

Genom att närma er ämnet på detta sätt kan ni skapa en nyanserad förståelse för historiska skeenden och deras relevans idag. Kom ihåg att målet är att hjälpa till att utveckla empati, kritiskt tänkande och en djupare förståelse för mänskligt beteende i olika historiska kontexter. 

Det är även viktigt att hjälpa de som ska lära att förstå att de människor som agerade i enlighet med sina idéer inte är helt olika oss som lever idag. Vi har alla föreställningar, fördomar om ”den andre”, vilka som tillhör vi-et, vad som är ”normalt” och hur vi ska få ett bra samhälle.  

Kränkande ord

Materialet innehåller ibland kränkande ord. Se nedan (under materialets olika delar) hur vi har resonerat kring användningen av dessa ord och hur du kan samtala med de som ska lära om det. 

Syftet med materialet är att ge ökad kunskap, men också att kunna öva olika färdigheter. Du vet vilken grupp du har framför dig i undervisningen och du kan välja att jobba med en eller flera delar av materialet.  

Antal som tillhör en nationell minoritet

I texterna anges en uppskattning av hur många i Sverige som tillhör respektive nationell minoritetsgrupp. Det är viktigt att notera att dessa siffror bara är en uppskattning. I Sverige får man inte registrera någons etnicitet.

Självidentifikation

Självidentifikation är en grundläggande princip i arbetet med nationella minoriteter och innebär att varje individ själv har rätt att bestämma om de tillhör en nationell minoritet eller inte.

Principen om självidentifikation innebär att ingen ska behöva bevisa sin tillhörighet till en minoritet eller bli ifrågasatt. Det är individens egen upplevelse av sin kulturella, språkliga eller historiska bakgrund som är avgörande. Detta är viktigt för att säkerställa respekt för den personliga integriteten och för att undvika diskriminering.

Att tala om självidentifikation när det gäller nationella minoriteter är viktigt, men det är inte alltid så enkelt som det kan låta.

Många personer har en dubbel eller flerdubbel identitet, där de känner samhörighet både med en minoritetsgrupp och med majoritetssamhället. Det kan skapa en känsla av att behöva välja, trots att identitet ofta är något flytande och föränderligt. Historiska erfarenheter av diskriminering och utanförskap kan också göra att vissa undviker att prata om sin bakgrund, eller till och med undanhåller den för att slippa negativa konsekvenser. För andra kan det handla om att man inte har tillräcklig kunskap om sitt ursprung, eller att man inte känner sig "tillräckligt mycket" som medlem av en viss grupp för att våga identifiera sig så.

Yttre förväntningar och stereotypa bilder kan också påverka självidentifikationen. Om omgivningen har en bestämd bild av hur en person från en viss minoritet "ska vara", kan det vara svårt att känna sig accepterad om man själv inte passar in i den mallen. En ytterligare komplikation är att det ibland kan vara svårt att bli accepterad av gruppen man identifierar sig med. Inom minoritetsgrupper kan det finnas interna normer och förväntningar kring språkkunskaper, traditioner eller släktband som avgör vem som "verkligen" tillhör gruppen. Personer som inte vuxit upp med språket eller som har en förälder från majoritetsbefolkningen kan möta ifrågasättanden från andra inom minoriteten, vilket skapar en dubbel utsatthet – att varken känna sig helt hemma i majoritetssamhället eller fullt accepterad av minoritetsgruppen.

Som lärare är det viktigt att skapa en trygg miljö där elever känner sig fria att uttrycka sin identitet utan rädsla för att bli ifrågasatta eller exkluderade. Det innebär också att vara lyhörd och visa respekt för elevers berättelser och erfarenheter kopplade till deras minoritetstillhörighet. Genom att arbeta med självidentifikation kan skolan bidra till att stärka elevernas självkänsla och främja ett inkluderande samhälle.

Hur vi belyser nationsgränser i materialet

I materialet berättas om tider innan Sverige blev det land vi känner i dag. När Sverige under medeltiden gradvis formades till en enad statsbildning omfattade riket områden som idag tillhör olika nationer.

För att den som ska lära lättare ska kunna förstå har vi valt att använda förenklade formuleringar som till exempel "det som idag är delar av Finland". Det kan därför vara viktigt att i undervisningen poängtera detta och ge en bredare kontext.

Historia

”Översikt över industrialisering samt framgångar och motgångar för demokratisering i olika delar av världen från upplysningstiden till nutid. Konsekvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäller resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet.”   

I Gy25 ingår följande centrala innehåll i historiekurserna 1a1 och 1b

"De nationella minoriteternas, däribland urfolket samernas, historiska rötter i Sverige. Exkludering och inkludering av de nationella minoriteterna i samhället under olika tidsperioder. Rasism mot samer samt antisemitism och antiziganism i och utanför Sverige, historiska rötter och nutida uttryck."

Svenska

I styrdokumenten för gymnasiet, Gy11 och den kommande Gy25, anges att undervisningen i svenska ska ge eleverna kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden, vilket inkluderar de nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska). I Gy11 finns skrivningar om att eleverna efter avslutad utbildning ska ha kunskaper om de nationella minoriteternas språk, kultur, religion och historia, samt förståelse för deras rättigheter. I Gy25 kvarstår detta innehåll, men formuleringarna har moderniserats och öppnats upp för att tydligare inkludera de nationella minoritetsspråken som en jämställd del av svenskämnets språkliga mångfald.

Sammanfattningsvis innebär det att svenskämnet i både Gy11 och Gy25 ska behandla nationella minoriteter och deras språk, samt bidra till ökad kunskap och förståelse för dessa gruppers betydelse i det svenska samhället

Nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan

Enligt gymnasieskolans styrdokument har elever tillhörande en nationell minoritet rätt till undervisning i sitt minoritetsspråk, oavsett om språket används i hemmet. Undervisningen ska erbjudas även till en ensam elev och är inte tidsbegränsad, vilket understryker ambitionen att bevara och stärka minoritetsspråken.

I det centrala innehållet för modersmål på gymnasiet står att undervisningen ska behandla egen språkproduktion i tal och skrift, med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd. Eleverna ska utveckla sitt ord- och begreppsförråd, arbeta med språkriktighet, stil och struktur, samt läsa och analysera texter på modersmålet utifrån intresse och studieväg. Undervisningen omfattar även modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv och livsfrågor, språkets spridning och användning, samt jämförelser mellan modersmålet och svenska. I kursen aktiv tvåspråkighet ingår även kommunikation med myndigheter, tolkning och översättning, och aktuella samhällsfrågor

De kursplaner som berör de nationella minoriteterna är kursplanerna i samhällskunskap, religionskunskap och svenska. Dessutom finns skrivningar om nationella minoriteter i ämnet modersmål som nationellt minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli och romani chib samt i kursplanen i samiska.

Samhällskunskap 

I kursplanerna ligger huvudansvaret för undervisningen om urfolket samer och de nationella minoriteternas kultur, historia, rättigheter och situation i Sverige i ämnet samhällskunskap. I samhällskunskapen finns ett bredare och djupare innehåll om nationella minoriteter i både mellan- och högstadiet. För att möjliggöra ett samlat innehåll tar samhällskunskapen också över det historiska perspektivet från kursplanen i historia. 

I det centrala innehållet för högstadiet har även den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt lyfts in. ”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.” 

I högstadiet har ”Sametinget” lagts till under kunskapsområdet ”Beslutsfattande och politiska idéer”.  

Svenska 

I kursplanerna i Lgr22 lyfts fakta och förståelse fram där det har behövts. I ämnet svenska finns ett långsiktigt mål: ”kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden”. I det ingår bland annat undervisning om de nationella minoritetsspråken. De nationella minoritetsspråken har också lagts till i det centrala innehållet i svenska i grundsärskolans högstadium.  

Centralt innehåll, årskurs 7–9: 

Samhällskunskap - centralt innehåll 

Individer och gemenskaper 

“Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.” 

Beslutsfattande och politiska idéer 

“Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att på­ver­ka den demokratiska processen.” 

Rättigheter och rättsskipning 

”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska mino­ri­tets­politiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.” 

“Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och inter­nationellt ar­bete för att främja mänskliga rättigheter.” 

Historia – centralt innehåll 

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen 

“Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.” 

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid 

“Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.” 

Svenska – centralt innehåll 

Språkbruk 

“Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter och sociolekter. Fram­trädande skillnader och likheter mellan de nordiska språken. De natio­nella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.”  

Musik – centralt innehåll 

Musikens sammanhang och funktioner 

“Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Musikens funk­tion för att uttrycka identitet, normer och grupptillhörighet i olika kul­tu­rer och sociala sammanhang.” 

Nationella minoritetsspråk i grundskolan

Enligt grundskolans styrdokument har alla elever tillhörande en nationell minoritet rätt till undervisning i sitt minoritetsspråk, oavsett om språket används i hemmet och utan krav på förkunskaper. Undervisningen ska erbjudas även till en ensam elev, och det finns ingen tidsbegränsning – till skillnad från övrig modersmålsundervisning som kräver minst fem elever och har en maxgräns på sju läsår.

I det centrala innehållet för modersmål i grundskolan står att undervisningen ska behandla språk och kommunikation, där eleverna får samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för dem, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Eleverna ska samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter, arbeta med berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud. De ska även arbeta med bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap, rim, ramsor och andra ordlekar samt använda digitala verktyg och medier för kommunikation. Undervisningen tar också upp säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang, samt ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter, och hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra

En ordlista med ord och begrepp som kan vara bra att känna till.

Judereglementet
Lag från 1782 som reglerade judars bosättning och rättigheter i Sverige med många restriktioner.

Det stora judedopet
Dop av flera judiska familjer år 1681 för att de skulle få stanna i Sverige.

Mosaiska trosbekännare
Term från 1800-talet som användes för att beskriva judar utifrån deras religion.

Jiddisch
Ett germanskt språk talat av en del judar i Sverige, erkänt som minoritetsspråk sedan år 2000.

Romer
Samlingsnamn för flera grupper med ursprung i Indien. I Sverige delas de in i:

Resandefolket
Den äldsta romska gruppen i Sverige. Första beviset att de fanns i Sverige är från år 1512.

De fem romska grupperna som erkänns inom svensk minoritetspolitik är:

Resandefolket: Även kallade resanderomer, är den äldsta romska gruppen i Sverige, med historiska rötter som går tillbaka till 1500-talet. De har ofta kallats "tattare" i äldre källor och har en lång historia av kringresande handel och hantverk.

Svenska romer: Denna grupp består huvudsakligen av ättlingar till valakiska romer, inklusive undergrupper som ”Kalderash” (kopparslagare) och ”Lovara”. De invandrade till Sverige från Östeuropa och Ryssland under slutet av 1800-talet.

Finska romer: Kallas även ”Kaale”, och har historiska kopplingar till Finland. Många invandrade till Sverige efter att inreseförbudet för romer upphävdes år 1954.

Utomnordiska romer: Denna grupp omfattar romer som invandrade till Sverige under 1900-talet, särskilt från Sydeuropa och Balkan, exempelvis under 1960- och 1970-talen. Många kom genom organiserade överföringar eller spontana migrationer och har bott i Sverige under längre tid.

Nyanlända romer: Dessa är romer som har kommit till Sverige mer nyligen, ofta som migranter eller asylsökande från Central- och Östeuropa.

Romani chib
Romska språket med många dialekter, exempelvis kale och lovari. Ett erkänt nationellt minoritetsspråk.

Antiziganism
Hat eller diskriminering mot romer, historiskt präglat av utvisningar och övergrepp.

Tattare (äldre beskrivet som tatar eller tartare)
Nedsättande term för resande och romska grupper, ofta använd för att diskriminera.

Zigenare
Äldre, numera nedsättande term för romer, som användes i lagar och förföljelse.

Sápmi
Det traditionella historiska området där samerna lever, omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Samiska språk
En språkgrupp med flera varieteter, exempelvis nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. Samiska är ett uraliskt språk talat av samerna. Nordsamiska är den största varieteten.

Sockenlapp
En yrkesgrupp bland samer som bodde utanför lappmarken och anställdes av socknar för att utföra tabubelagda uppgifter, såsom slakt, kastrering och skinnberedning. Deras förfäder var ofta skogssamer som levde i Mellansverige och södra Norrland under 1600-talet

Nomadskolor
Skolor inrättade för barn till renskötande samer under början av 1900-talet. Syftet var att utbilda barnen utan att "störa" deras traditionella livsstil, men de bidrog samtidigt till assimilering, låg utbildning och språklig utarmning.

Lapp ska vara lapp
Ett uttryck från svensk politik under tidigt 1900-tal som syftade till att hålla samerna separerade från det svenska majoritetssamhället. Detta ledde till segregation och diskriminering.

Tornedalingar
En nationell minoritet med rötter i Tornedalen. En del talar meänkieli och har historiskt utsatts för försvenskningspolitik.

Meänkieli
Ett finsk-ugriskt språk talat av en del tornedalingar. Det blev ett erkänt minoritetsspråk år 2000 och har tre huvudvarieteter: Tornedalsvarietet, Gällivarevarietet och Lannankieli.

Læstadianismen
En luthersk väckelserörelse grundad av Lars Levi Læstadius på 1800-talet. Den betonar omvändelse, enkelhet och kamp mot alkohol. Rörelsen kännetecknas av extatiska känsloutbrott och offentlig syndabekännelse. Den är mest utbredd i Finland och har även spridit sig till Nordamerika.

Læstadianer
Medlem av en kristen väckelserörelse grundad av Lars Levi Læstadius, känd för personlig omvändelse och enkel livsstil.

Sverigefinnar
Nationell minoritet med finskt ursprung, historiskt knuten till Sverige sedan Finland var en del av riket fram till år 1809.

Finska språket
Ett erkänt nationellt minoritetsspråk som talas av sverigefinnar.

Skogsfinnar
Svedjebrukande finnar från Savolax och Tavastland som flyttade till svenska skogsområden under slutet av 1500-talet. De etablerade sig främst i Kolmården, Tiveden, Värmland och södra Norrland. Skogsfinnarna utvecklade en distinkt kultur och bidrog till den svenska jordbruksutvecklingen genom sitt effektiva svedjebruk.

Svedjefinnar
En äldre benämning för skogsfinnar, som främst betonar deras svedjebruk. Begreppet har ersatts av "skogsfinnar" eftersom deras näringsfång var bredare och förutom svedjebruk inkluderade boskapsskötsel och åkerbruk.

Minoritetsspråk
Språk talade av Sveriges nationella minoriteter: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.

Försvenskningspolitik
Historisk politik där minoritetsspråk som samiska och meänkieli förbjöds i skolor och ersattes med svenska. Detta ledde till generationsförlust av språk.

Europarådets ramkonvention
Internationell överenskommelse som skyddar nationella minoriteters rättigheter och identitet. Sverige anslöt sig 1999.

Språkstadgan
Internationell överenskommelse som skyddar landsdels- eller minoritetsspråk. Sverige anslöt sig år 1999.

Strategi för romsk inkludering
Svensk politik från 2012 som syftar till att romer ska ha lika möjligheter i samhället senast år 2032.