Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

I styrdokumenten anges att undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla vissa förmågor som att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Kunskap om nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen är moment som anges i kursplanens centrala innehåll. Eleverna ska även ges kunskap om följder av världskrigen såsom förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Tydligt är också att eleverna ska ges undervisning om Förintelsen och Gulag.

I styrdokumenten anges att undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Dessutom ska eleverna reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. I det centrala innehållet står att undervisningen ska ge kunskap om politiska ideologier och några olika stats- och styrelseskick i världen samt kunskap om hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

I styrdokumenten anges att undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. Eleverna ska även undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll; viktiga globala förändringsprocesser och händelser samt mänskliga rättigheter, diktaturer och folkmord. Eleven ska även ges kunskap om hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik samt betydelsen av historia i formandet av identiteter och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

I styrdokumenten anges att undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll; demokrati och de mänskliga rättigheterna – såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna – samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Undervisningen i ämnet ska även bidra till att ge kunskap om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.