För skolaKällkritik, historiebruk & rasismElevsida historiebruk

Bollhusmötet 2015

En historisk pjäs om flyktingpolitik.

I februari 1939 samlades studenter vid Uppsala universitet för ett möte. Mötet kom senare att kallas för Bollhusmötet. På mötet diskuterade studenterna om de ville att Sverige skulle ta emot 10 judiska läkare som var på flykt från nazisternas förföljelser i Tyskland. Efter omröstning blev studenternas gemensamma åsikt negativ. De ville inte att Sverige skulle ta emot flyktingarna.

I februari 2015 satte Uppsala stadsteater, Reginateatern tillsammans med andra intresserade upp en teaterpjäs om studentmötet i Bollhuset. Pjäsen hade första gången visats 2006 och det var nu andra gången den sattes upp. Platsen där pjäsen visades var samma plats - i Bollhuset - där själva mötet ägde rum 76 år tidigare. På grund av att det förekommit en del hot mot judar fanns det poliser på plats för att bevaka teaterpjäsen 2015. Under 2006 var det inga poliser på plats. Ingen av de medverkande tog betalt och de fick låna lokalen gratis. Alla biljettpengar skänktes till den ideella hjälporganisationen Läkare utan gränser.

Historiebruk i pjäsen om Bollhusmötet

Undersök hur historien har använts

Hur har de som står bakom pjäsen använt historien?

Resonera med hjälp av exempel ur källorna i mappen. Källorna är en artikeln ”Bollhusmötet lika aktuellt i dag som 1939” från Upsala Nya Tidning 17/2-15 och ett nyhetsinslag från pjäsens repetitioner.

Vilket är syftet?

Vilket tror du är syftet med att använda historien i pjäsen? Resonera utifrån de olika historiebruken.

Konsekvenser?

Vilka konsekvenser kan det få att använda historien på detta sätt? Varför? För vem?

Källor att använda för att besvara frågorna

Argumentera med historia

Använd historien själv

Du ska skriva en debattartikel om ett aktuellt ämne. Du ska använda dig av historiska argument när du argumenterar för din åsikt.

Välj ett ämne

Vilket ämne väljer du? Varför väljer du detta ämne?

Vilka argument använder du?

Vilka historiska argument använder du? Varför använder du dessa?

Vilken historia?

Förklara vilken eller vems historia du använder för att argumentera för din sak.

Om den historiska samtiden

Samhälle och politik

Centralt i den nazistiska ideologin var föreställningen om att allt man ansåg vara judiskt förgiftade den tyska gemenskapen. Efter att Hitler kommit till makten den 30 januari 1933 började därför nazisterna verka politiskt för att stifta lagar som definierade och pekade ut vem som var jude. Exempelvis sparkades de som pekades ut från offentliga tjänster med motiveringen att de var judar. 1935 införde nazisterna lagar som tog ifrån de som påstods var judar deras medborgerliga rättigheter. Bland annat förbjöds judar att gifta sig med ”icke-judar”. De som definierades som judar skildes av från den övriga befolkningen och förföljdes. Ett exempel på det var den så kallade Novemberpogromen (även kallad kristallnatten), natten mellan den 9 och 10 november 1938. Då brändes och förstördes synagogor och bönehus. Judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserades och plundrades. Judar misshandlades, mördades och cirka 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationsläger.

Judiska flyktingar till Sverige

För att undkomma den utsatta situationen i Tyskland försökte en del av de som kunde emigrera eller fly till andra länder. Men det var svårt för dem att finna andra tillflyktsorter eftersom få länder ville ta emot dem. Det berodde delvis på att också i dessa länder fanns föreställningen om att judar inte hörde till gemenskapen. Detta gällde också Sverige.

Om studentlivet i Uppsala

I dag är det många som väljer att efter gymnasiet fortsätta att läsa på universitetet. Så var det inte förr i tiden. På 1930-talet var det bara en liten del av alla svenskar som kunde skaffa en universitetsutbildning, och de kom nästan uteslutande från medel- och överklassen.

Som student skulle man tillhöra en studentkår som bevakade studenternas intressen gentemot universitetet/högskolan. I Uppsala och Lund skulle man dessutom tillhöra en nation, som ordnade boende och olika aktiviteter för sina medlemmar. Nationerna var ofta kopplade till det geografiska område medlemmarna kom från, till exempel Västmanland-Dala (Västmanland och Dalarna) eller Södermanland-Nerike (Södermanland och Närke).

Källor: Ola Larsmo; Djävulssonaten, Ur det svenska hatets historia. Ingvar Svanberg & Mattias Tydén; Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Nationalencyklopedin.