Selma Lagerlöf skrev om förbjuden kärlek
Den här sidan är en del av undervisningsmaterialet Hbtqi-rättigheter genom historien.
1910-talet: Selma Lagerlöf som normbrytare
Börja med att läsa om Selma Lagerlöf. Gå därefter vidare till nästa steg.

Om Selma Lagerlöf
Nobelpristagare och normbrytare
Författarna Selma Lagerlöf och Sophie Elkan.
Selma Lagerlöf föddes år 1858 och växte upp på en gård i Värmland. Hon fick inte gå i skolan som sina bröder, men började skriva dikter redan som barn. När hon var liten var hon inte intresserad av hushållsarbete eller broderi. Hon ville inte bli sällskapsdam eller guvernant, alltså privatlärare i en fin familj. Det var annars vanligt för kvinnor i hennes samhällsklass. Hon ville helt enkelt inte leva det liv som förväntades av en borgerlig kvinna.
När hon var 24 år flyttade hon till Stockholm för att studera, trots att hennes familj var emot det. Hon kunde nu också ägna sig åt det som var hennes stora passion – skrivandet. Hennes mål var att vara fri och kunna försörja sig själv. Ett par år senare gav hon ut sin första bok, Gösta Berlings saga. År 1909 när hon var 51 år gammal blev Selma Lagerlöf den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur.
Selma Lagerlöf gav ut ett 30-tal romaner och novellsamlingar under sin livstid. Ett återkommande tema i hennes texter är kärlek. Ofta är kärleken förbjuden. De som älskar varandra i berättelserna måste kämpa för sin kärlek på olika sätt, för att samhället och människor runt dem tycker att kärleken är fel. Att Selma skrev om förbjuden kärlek kan ha handlat om att hon själv inte levde efter den tidens normer om hur kärlek skulle se ut.
Ni är mycket vacker och jag vet att vi kommer att bli vänner.
När Selma Lagerlöf som ung flyttade till Stockholm började hon umgås med andra författare och människor i Sveriges kulturelit. Det var så hon träffade Sophie Elkan, som också var författare. Citatet ovan är vad Selma sa till Sophie Elkan första gången de träffades.
De som stod Selma Lagerlöf närmast var Sophie Elkan och en kvinna som hette Valborg Olander. Selma bodde tillsammans med Valborg under flera perioder, åkte på resor tillsammans med Sophie, och skrev hundratals brev till dem båda. I breven uttryckte Selma sin kärlek till både Sophie och Valborg. Sin bok Jerusalem tillägnade hon Sophie Elkan: ”min kamrat i liv och diktning”.
Du får lof att veta, att jag älskar dig, äfven om du blir bortskämd af det, veta, att du är min, och du blir aldrig mer fri, så att du kan fara hvart du vill.
Så skrev Selma Lagerlöf i ett av många brev till Valborg Olander. I breven framgår att de hade starka känslor för varandra och att de spelade en viktig roll i varandras liv.
Selma funderade en del över sin kärlek till både Sophie och Valborg. Hon gjorde också flera resor till Köpenhamn, Berlin och Paris, där hon träffade kvinnor som levde i relationer med andra kvinnor. I ett brev till Sophie skrev hon:
”Jag ser i Köpenhamn så många förhållanden mellan kvinnor att jag måst försöka komma till klarhet med hvad naturen vill med det. (Det är naturligtvis absolut oantastliga kvinnor jag talar om) Därför sätter jag nu definitionen på kärlek så här: behovet att äga en annan för att känna sig ha rätt att lefva. Den ingen älska måste dö. Hvad tror du? (…) min känsla för dig är ej ful. Jag tror aldrig den var det. (…) Och hvarför skulle man så ej kunna älska vem som helst af människor lika högt.” Brev från Selma Lagerlöf till Sofie Elkan ”efter påsk” 1894. (Toijer-Nilsson, 1992, s. 24)
Att ha en nära relation med både Sophie Elkan och Valborg Olander verkade dock vara svårt för Selma Lagerlöf. Flera gånger träffade hon Valborg i smyg och i breven skriver Selma ibland på olika sätt om samma händelser beroende på om det är till Sophie eller Valborg.
Å kära, du måtte väl inte taga Valborg (…) istället för mig
Trots detta hade Selma Lagerlöf en nära relation med dem båda under hela livet. Hon var en förebild som lyckades bryta mot normer om kön och lagar om sexualitet.
Reflektionsfrågor utifrån texten
- Selma Lagerlöf uttryckte sin kärlek till Sofie Elkan och Valborg Olander i privata brev till dem. Vilka av dåtidens lagar och normer i samhället begränsade Selma Lagerlöf från att ge uttryck för sin kärlek öppet?
- Selma Lagerlöf hade vissa förväntningar på sig, på grund av att hon var kvinna och kom från en rik familj. Hur tror du att det påverkade Selma Lagerlöfs möjligheter att få leva som hon ville?
- På sina resor i Europa fick Selma Lagerlöf möjligheten att träffa människor hon kunde känna igen sig i och känna gemenskap med. Dessa möten inspirerade Selma Lagerlöf och stärkte henne i sin syn på kärlek och relationer (till Sofie Elkan och Valborg Olander). Vad finns det för olika sätt idag att hitta inspiration och stärkande förebilder? Hur viktigt tycker du/ni det är att hitta andra som ni kan känna gemenskap med? Utveckla era funderingar.

Sant eller falskt
Testa om du minns vad du läste om personen och lär dig merSelma Lagerlöf fick gå i skolan med sina bröder
Selma Lagerlöf uttryckte sin kärlek till två kvinnor
Selma Lagerlöf blev första kvinna att få Nobelpriset i litteratur

Om normer och makt 1909
Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur 1909En förebild för många kvinnor
År 1909 blev författaren Selma Lagerlöf den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur. De böcker hon hade skrivit och blivit känd för var bland annat Gösta Berlings Saga, Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Selma Lagerlöf hade varit påtalad för Nobelpriset i litteratur flera gånger tidigare, men blivit ifrågasatt av manliga litteraturkritiker och personer i Nobelkommittén. 1909 blev motståndarna i Nobelkommittén nedröstade.
Att Selma Lagerlöf fick Nobelpriset var en viktig händelse för kvinnorörelsen, som kämpade för att kvinnor skulle få rösträtt. Selma Lagerlöf blev en förebild för många. När hon hade fått Nobelpriset hölls en stor fest för henne på Grand Hotel Royal i Stockholm. 1 200 kvinnor kom på festen för att fira.
Kampen för kvinnlig rösträtt
På den tid Selma Lagerlöf levde förväntades kvinnor hålla sig i hemmet och familjen. De flesta universitet och högskolor var bara till för män. Kvinnor hade inte rösträtt före 1921 och kunde inte väljas som politiker. Från mitten av 1800-talet kämpade kvinnor över hela Europa för att få rösträtt. I England och USA fanns kvinnogrupper som använde sig av militanta metoder, till exempel att vägra betala skatt så länge de inte fick rösta, eller att förstöra offentliga byggnader.
Den svenska rösträttsrörelsen tog avstånd från sådana metoder. 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Eftersom kvinnor inte var tillåtna i riksdagen var de tvungna att organisera sig på andra sätt, till exempel genom föreningar. De var också beroende av att samarbeta med män, eftersom det bara var män som kunde rösta igenom ett beslut som gav kvinnor rösträtt. Föreningen genomförde bara en demonstration, 1918, där de hade plakat med bilder på tre personer som inte hade rösträtt. Den ena bilden föreställde Selma Lagerlöf, de två andra en manlig fånge och en manlig mentalpatient.
Selma Lagerlöf bröt mot de förväntningar hon hade på sig som kvinna och blev en offentlig person. Det blev hon genom både sitt författarskap och politisk kamp för kvinnors rösträtt, fred och flyktingar. Bland annat hjälpte hon poeten Nelly Sachs och hennes mamma att fly nazisterna och komma till Sverige 1940. 20 år senare fick även Nelly Sachs Nobelpriset i litteratur.
Homosexuella handlingar förbjudna enligt lagen
Det hade troligen varit mycket svårt för Selma Lagerlöf att leva öppet i kärleksrelationer med två kvinnor, med tanke på hur lagar och normer kring kärlek och relationer såg ut i början av 1900-talet. Mellan 1608 och 1734 var homosexuella handlingar mellan män belagda med dödsstraff i Sverige och från 1864 till 1944 straffades homosexuella handlingar, både mellan kvinnor och mellan män, med straffarbete i högst två år. I den nyare lagtexten kallades samkönad sexualitet för ”otukt” och beskrevs som något som var ”emot naturen”.
Förlåt mig nu, du gaf mig lof att skrifva om dig själf och så inger du mig ett så syndigt begär att reta dig eller kyssa dig eller jag vet inte hvad, tills jag får af dig själfbehärskningen
Så skrev Selma Lagerlöf till Valborg Olander i början av deras förhållande. I ett senare brev skrev Selma att hon behövde Valborg som en ”riktig författarhustru”. Det hade varit omöjligt för Valborg att bli Selma fru, enligt dåtidens lag. Att gifta sig på samma sätt som heterosexuella hade de kunnat göra först drygt 100 år senare, år 2009.
Det sista Selma Lagerlöf skrev på innan hon dog 1940 var en bok om den då avlidna Sophie Elkan. Boken hann aldrig bli klar. En orsak till det var att Selma inte visste hur hon skulle skriva om deras relation. I anteckningar från den tiden skriver Selma om sin osäkerhet inför hur anhöriga skulle uppfatta det om hon skrev som det var.

Fördjupning om normer och makt
Kvinnors sexualitet förminskades
Trots att homosexuella handlingar var förbjudna enligt lag fanns viss acceptans för romantisk vänskap och kärlek mellan kvinnor under 1800-talet och runt sekelskiftet 1900. [JR8.1] Det var vanligt att vänner uttryckte romantisk kärlek till varandra, på ett sätt som idag kanske främst förväntas finnas inom traditionella parrelationer. En orsak till att detta inte sågs som otukt var att romantik inte sågs som automatiskt kopplat till sexualitet.
Lagen som förbjöd otukt användes också främst på män som älskade eller hade sex med andra män. [JR9.1] Detta berodde troligen på att kvinnor på den här tiden inte ansågs vara sexuella varelser på samma sätt som män. Eftersom kvinnors sexualitet förminskades sågs den inte som ett lika stort hot mot heteronormen.
Attityden hårdnade
Attityden mot kvinnor som älskade kvinnor blev hårdare i början av 1900-talet. En anledning till det var att vetenskapens syn på homosexualitet ändrades. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom ny forskning inom sexologi och psykoanalys. Tyska läkare och sexologer hävdade att homosexualitet var ett medfött fel och hade biologiska orsaker. Psykoanalytikerna däremot såg homosexualitet som ett fel i en persons psykologiska utveckling.
En del av psykoanalytikerna ansåg också att homosexualitet kunde botas och detta synsätt fick allt större genomslagskraft under 20- och 30-talen. Den nya vetenskapen påverkade både allmänhetens syn och kvinnors syn på sig själva. På 30-talet fanns det kvinnor i Sverige som själva sökte sig till psykoterapi på grund av sina begär till andra kvinnor.
Selma Lagerlöf var inte öppen om samkönad kärlek
År 1990 blev en stor del av breven som Selma Lagerlöf skickade till Sophie Elkan och Valborg Olander tillgängliga för allmänheten. Selma skriver visserligen i sitt brev till Sophie att hon inte anser att hennes känslor är fula, men vad vi vet pratar hon aldrig öppet om samkönad kärlek.
Inte heller i Selmas böcker finns något skrivet om kärlek mellan två personer av samma kön. Istället handlar de om kärlek som bryter mot andra normer. I Dunungen förälskar sig bagarflickan Ann-Marie i Teodor, trots att hon redan är förlovad med Teodors brorson. I Bortbytingen tar en mamma hand om en trollunge och älskar det som sitt eget barn, trots att hennes man försöker döda ungen och sedan lämnar henne. Förbjuden kärlek var ett återkommande tema i Selma Lagerlöfs skrivande.
Andra normbrytande författare
Vi vet inte vilka konsekvenser det hade fått om Selma Lagerlöf hade skrivit om kärlek mellan två kvinnor. Däremot vet vi hur det gick för andra författare under samma tid.
I Storbritannien dömdes författaren Oscar Wilde för sin kärlek till en annan man år 1895. Oscar Wilde var känd för sina pjäser, noveller och sin poesi. När pappan till en av Oscars älskare förde fram bevis på hans homosexualitet fick det stor uppmärksamhet. Hans vänner uppmanade honom att fly landet, men han stannade kvar. Under rättegången lyfte åklagaren fram en av hans dikter som ett av bevisen för den olagliga kärleken. Dikten hette ”Kärleken som inte vågar uttala sitt namn”. Oscar svarade då med ett tal om hur kärlek mellan män har funnits sedan antikens Grekland men missförståtts och förlöjligats av samhället. Oscar Wilde sattes i fängelse och dog ett par år senare.
Ett annat exempel är författaren Radclyffe Hall, som 1928 försökte publicera boken Ensamhetens brunn. Den handlade om en könsöverskridande person som älskade en kvinna, men Radclyffe Hall åtalades för att skildra olämplig sexualitet. Boken förbjöds i Storbritannien, men gavs ut i USA några år senare. Den översattes och gavs ut på svenska redan 1932 och kom att betyda mycket för svenska normbrytare.
Under 1920-talet i USA växte det fram en rörelse som kallades för The Harlem Renaissance. Rörelsen bestod av författare, intellektuella, musiker och konstnärer som samlades i området Harlem i New York. Den blev en motkraft till de rasistiska lagar och strukturer som levde kvar i USA långt efter att slaveriet hade avskaffats. Här fanns författare som Langston Hughes och Richard Bruce Nugent, som skrev böcker som innehöll kärlek mellan personer av samma kön. De skrev också om rasism och ville bidra till den blomstrande afroamerikanska kulturen. Sångerskor som Gertrude ”Ma” Rainey och Bessie Smith skrev och uppträdde också med låtar som handlade om samkönade relationer.
Författarna motarbetades på grund av sin hudfärg och använde ofta andra ord i sina texter om samkönad kärlek, så att det inte skulle vara helt tydligt vad det handlade om.
Mer tydlig var James Baldwins bok Giovannis Rum, som gavs ut 1954. Boken handlar om en erotisk relation mellan två män och var banbrytande eftersom den nådde en stor publik. Baldwin skrev flera böcker som innehöll kritik mot det amerikanska och europeiska samhällets rasism, klasskillnader och förtryck mot homo- och bisexuella.
I Sverige utkom Mathilda Roos novell ”Den första kärleken” i samlingen Berättelser och skizzer 1884. Det var troligen den första skönlitterära svenska texten om kärlek mellan två kvinnor, men den fick inte särskilt stor uppmärksamhet, varken positiv eller negativ.
Straffbar sexualitet
Den uppmärksamhet som homosexualitet fick i Sverige kring sekelskiftet 1900 handlade om brott och straff. Under samma tid som Selma Lagerlöf levde kulturarbetaren och skribenten Nils Santesson. Han dömdes 1907 till tio månaders straffarbete för homosexualitet. Fallet fick stor uppmärksamhet i media och gjorde begreppet homosexualitet känt för fler i Sverige. I och med detta fall publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter om att homosexuella handlingar borde avkriminaliseras. Det var första gången denna tanke uttrycktes i skrift.
Svårt att vara författare och kvinna
Bara det att vara författare och samtidigt kvinna var svårt under den här tiden. Kritiken mot författande kvinnor var många gånger hård. Den kända författaren August Strindberg, som levde under samma tid som Selma Lagerlöf, angrep henne till exempel flera gånger. Han tyckte att kvinnor som verkade i offentligheten, skrev böcker och hade åsikter, var onormala och inte riktiga kvinnor. Selma Lagerlöf avvisade kritiken och menade att de manliga litteraturkritikerna inte förstod henne.
100 år senare framställs Selma Lagerlöf som en av Sveriges största författare. ’Och idag är det närmast självklart att se hennes kärlek till Valborg Olander och Sophie Elkan som en relevant del av hennes livsberättelse.
Texten är faktagranskad i november 2025 av Jens Rydström, professor emeritus i genusvetenskap och docent i historia vid Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet.
Del 1 - Om Selma Lagerlöf
- Edström, Vivi (1991) Selma Lagerlöf. Stockholm: Natur och kultur
- Munck, Kerstin (2005). ’Makt, sexualitet och gränsöverskridanden hos Selma
- Lagerlöf: exemplet ”Dunungen”’, i: Red. Maria Karlsson & Louise Vinge (2005) I Selma Lagerlöfs värld : fjorton uppsatser. S. 131-142.
- Munck, Kerstin (2008) ’Selma Lagerlöf - en lesbisk författare?’ I: Lambda Nordica, vol. 13, nr. 3
- Stenberg, Lisbeth (2008) ’Selma Lagerlöfs sista texter: Fragment till en biografi över Sophie Elkan’, i: Lambda Nordica 2008:3
- Toijer-Nilsson, Ying (red, 1992). Du lär mig att bli fri: Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Urval och kommentarer av Ying Toijer Nilsson. Stockholm: Bonnier.
- Toijer-Nilsson, Ying (1997) ’Den nya vännen’, i: Red. Vivi Edström, Karl Erik Lagerlöf, Maria Mikolajeva & Ulla Torpe (1997) Selma Lagerlöf och kärleken. Hedemora: Gidlund
Del 3 och 4 - Om normer och makt
- Almquist, Jan Eric (1940). ’Karl XI och den mosaiska rätten’ Lychnos: Lärdomshistoriska samfundets årsbok 5, s. 1–32
- Edström, Vivi (1991) Selma Lagerlöf. Stockholm: Natur och kultur
- Eman, Greger (1999) ’1907: Det homosexuella genombrottet’, i: Göran Söderström (red.) Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860–1960. Stockholm: Stockholmia förlag.
- Faderman, Lilian (1981) Surpassing the love of men: romantic friendship and love between women fron Renaissance to present. New York
- Holm, Birgitta (1996) Kvinnliga kontaktnät och kommunikationsformer 1890-1910. Uppsala
- Hirdman, Yvonne (2001) Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
- Lützen, Karin Cohr (2024). Hvad hjertet begærer: Kvinders kærlighed til kvinder i 200 år. København: Gyldendal
- Munck, Kerstin (2008) ’Selma Lagerlöf - en lesbisk författare?’ I: Lambda Nordica 2008:3
- Nelson, Emmanuel S. (2002) ’African-American literature, gay male’, i Red. Summers, Claude J. (red.) (2002) The Gay and Lesbian Literary Heritage: A Reader’s Companion to the Writers ans Their Works, from Aniquity to the Present. New York, London: Routledge
- Rydström, Jens (2003) Sinners and Citizens: Bestiality and Homosexuality in Sweden, 1880–1950. Chicago: Chicago University Press
- Rydström, Jens & Kati Mustola (red) (2007) Criminally Queer: Homosexuality and Criminal Law in Scandinavia 1942–1999. Amsterdam: Aksant
- Rönnbäck, Josefin (2004). Politikens genusgränser: Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902¬–1921. Stockholm: Stockholms universitet
- Silverstolpe, Fredrik (1982) ’Om kärlekens mångfald och Forels medvetna enfald’, i: Red. Johan Hansson (1982) Homosexuella och omvärlden. Stockholm: Liber Förlag
- Stenberg, Lisbeth (2008) 'Selma Lagerlöfs sista texter: Fragment till en biografi över Sophie Elkan',Lambda Nordica 2008:3
- Summers, Claude J. (2002) ’Wilde, Oscar (1854-1900)’. I: Red. Claude J. Summers (2002) The Gay and Lesbian Literary Heritage: A Reader’s Companion to the Writers ans Their Works, from Aniquity to the Present. New York, London: Routledge
- Toijer-Nilsson, Ying (1997) ’Den nya vännen’, i: Red. Vivi Edström, Karl Erik Lagerlöf, Maria Mikolajeva & Ulla Torpe (1997) Selma Lagerlöf och kärleken. Hedemora: Gidlund