Om Förintelsen och andra världskriget
Sidan är en del av undervisningsmaterialet Om Förintelsen och andra världskriget för anpassad skola.
1. Tyskland efter första världskriget
Första världskriget var åren 1914–1918.
Tyskland var förlorare i kriget.
Länderna som vunnit kriget samlades
i Versailles i juni år 1919.
Versailles ligger utanför Paris i Frankrike.
Där kom länderna överens om vilket straff Tyskland skulle få
för allt som landet gjorde under första världskriget.
Det som länderna kom överens om kallas Versaillesfreden.
I överenskommelsen står att:
- Tyskland måste betala böter för att de startat kriget.
- Områden som Tyskland tagit i kriget
förlorade Tyskland till de länder som vann kriget. - Tyskland fick bara ha en liten armé.
Många människor i Tyskland tyckte överenskommelsen
var fel och orättvis.

Deltagare vid fredskonferensen i Versailles. Foto: Wikimedia commons.
2. Nazisterna fick makten i Tyskland
År 1932 var det val i Tyskland.
Nazisterna använde löften, våld och propaganda
för att få fler röster.
Propaganda är politiska budskap
som ska påverka människors tankar och åsikter.
Nazisterna fick inte flest röster i valet.
Men nazisternas ledare Adolf Hitler
blev ändå vald till rikskansler i januari år 1933.
Rikskansler var namnet på chefen för Tysklands regering
fram till år 1945.
Landet blev en diktatur.
Det betyder att nazisterna hade all makt
och bestämde allt.
Adolf Hitler var deras ledare.

Bild på Adolf Hitler, nazisternas ledare. Foto: Allgemeiner Deutscher Nachrichtendienst/Bundesarchiv
När nazisterna fick makten började de behandla
vissa grupper orättvist, ojämlikt och med våld.
Dessa grupper var judar, romer, politiska motståndare,
homosexuella och personer med funktionsnedsättning.
Nazisterna tog bort flera friheter och rättigheter från folket
för att öka sin makt.

Nazisterna låste in romer och tvingade dem att arbeta. Bilden visar en grupp romer i Belzec koncentrationsläger. Foto: USHMM
3. Nürnberglagarna
År 1935 bestämde nazisterna lagar som gjorde det svårare
för judar och romer att bo i Tyskland.
Lagarna kallas för Nürnberglagarna
eftersom det var i staden Nürnberg
som nazisterna bestämde om dem.
Nürnberglagarna sa att judar och romer
får inte vara med som andra människor
i samhället.
De får inte bo var de vill
eller arbeta med vad de vill.
Nazisterna stal deras hem och värdesaker.

Bilden visar exempel på raskort (på engelska The Nuremberg Laws). Kortet visar om personen var en "renrasig" tysk eller hade judiskt blod i släkten.
4. Andra världskriget och Förintelsen
Andra världskriget var åren 1939 – 1945.
Förintelsen är det svenska namnet för morden på
omkring 6 miljoner judar innan och under kriget.
Under samma tid mördades
kanske så många som 500 000 romer.
Detta var ett folkmord på dessa två folkgrupper.
Det var nazisterna och de som hjälpte nazisterna
som var ansvariga för Förintelsen.
Nazisterna ville utrota alla judar, hela den judiska kulturen
och alla romer.
Nazisterna var antisemiter.
Antisemitism betyder hat, fientlighet och fördomar mot judar.
Antiziganism betyder hat, fientlighet och fördomar mot romer.

Bilden visar en bokaffär i Stockholm under andra världskriget. Skylten säger att judar får inte handla i affären. Det är ett exempel på antisemitism. Bildkälla: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB).
5. Koncentrationsläger och förintelseläger
Under andra världskriget ockuperade Nazityskland många länder.
Ockupera betyder att ett land tar över ett annat land.
Nazisterna byggde flera koncentrationsläger i Polen.
Koncentrationslägren var ett slags fängelse
för de som nazisterna tyckte var mindre värda,
till exempel judar och romer.
Nazisterna tvingade människorna i lägren
att arbeta mycket hårt
och de fick nästan ingen mat.
Många dog därför av svält och av sjukdomar.
Polen var ett av de länder som nazisterna ockuperade.
De byggde därför flera förintelseläger där.
Ett förintelseläger var ett läger där fångarna mördades.
Nästan 3 miljoner judar dödades i olika förintelseläger.
Det mest kända förintelselägret är Auschwitz-Birkenau.
Det lägret låg i det ockuperade landet Polen.

Bild på koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Människorna i förintelseläger arbetade mycket hårt. Många mördades eller dog av svält och sjukdomar. Foto: Bosse Bjerkerot

Texten ovanför ingången betyder att arbete ger frihet. Men fångarna var inlåsta och tvingades att arbeta mycket hårt. Foto: Tulio Bertorini / Wikimedia Commons
6. Efter kriget - rättegångarna i Nürnberg
Den 8 maj 1945 tog andra världskriget slut i Europa.
Några nazistiska ledare
ställdes inför rätta i domstol efter kriget.
Rättegångarna var i domstolen i staden Nürnberg i Tyskland.
Därför kallas rättegångarna Nürnbergrättegångarna.

Bilden från rättegången i Nürnberg. Bild: Wikimedia Commons/USHMM
De nazistiska ledarna blev dömda
för Förintelsen och andra brott.
Domstolen sa att brotten var brott mot mänskligheten.
Brott mot mänskligheten är till exempel
när vissa grupper i samhället
blir mördade, våldtagna, torterade
eller tvingade att arbeta som slavar
för att de tillhör just den gruppen.
Efter andra världskrigets slut
och när rättegångarna i Nürnberg var avslutade
bildades Förenta nationerna, FN.
Alla länder i världen får vara med i FN.

Bild: FN:s flagga
7. Mänskliga rättigheter
Länderna i FN var överens om
att brott mot mänskligheten får inte hända igen.
Därför skapade FN gemensamma regler
om mänskliga rättigheter år 1948.
Reglerna kallas för
Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
De mänskliga rättigheterna säger
att alla människor är fria
och att de är lika mycket värda.
Alla har rätt att leva, bli rättvist behandlade
och har rätt att känna sig trygga.
De mänskliga rättigheterna hjälper oss
att leva tillsammans på jorden.
Några exempel på de mänskliga rättigheterna är:
- Lagen ska vara lika för alla.
- Alla har rätt till hjälp från domstol i sitt land.
- Ingen ska bli tvingad att gifta sig mot sin vilja.
- Alla har rätt att tro på vilken religion de vill.
- Alla har rätt att tycka vad de vill.
- Alla har rätt att gå i skolan.

FN:s symbol. Foto: Adam Haglund