Övningar
Fyra övningar som du som lärare kan använda tillsammans med dina elever och deltagare i klassrummet.
Så använder du övningarna
Övningarna är till för att få elever/deltagare att förstå var fördomar kommer ifrån och hur man kan diskutera och problematisera dem. Syftet är inte att hänga ut vissa elever med ”fel” åsikter utan bidra till att gruppen tillsammans reflekterar över fördomar och vad de kan leda till. Det är viktigt att eleverna eller deltagare inte känner sig utsatta utan inkluderade i ett samtal.
I materialet finns förslag på hur övningarna kan göras i klassrummet eller digitalt.
Till övningarna finns även arbetsblad som pdf om du vill skriva ut och ge till dina elever.
Vad är fördomar?
Fördomar är uppfattningar om andra människor som bygger på förutfattade meningar om den grupp dessa människor identifieras med. Det är åsikter om andra personer som inte bygger personliga egenskaper.
Därför kan vi säga att fördomar låser enskilda individer till en grupp, inte utifrån individens egen upplevelse av grupptillhörighet, utan en grupp som personen med fördomarna har placerat individen i.
Övning 1: Pristagarna – om kampen, livet och drivkraften
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
Varje elev tilldelas en pristagare att fördjupa sig kring. Pristagarna kan väljas av eleverna eller delas ut av dig som lärare. Använd ej pristagare Gennaro Verolino till denna övning.
Låt eleverna läsa om ”sin” pristagare och se den filmade intervjun. Eleverna jobbar enskilt och för anteckningar kring följande frågor:
- Vilken bild får du av situationen i pristagarens land?
- Vad har han/hon utsatts för personligen?
- Vad är det som driver pristagaren i hans/hennes kamp?
- Varför fick han/hon Per Anger -priset?
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
Låt eleverna undersöka situationen i pristagarens land för att besvara frågorna nedan. De kan söka fritt på nätet eller använda sig av de länkar som finns på varje pristagares sida.
- Hur är den politiska situationen i landet?
- Vilka konflikter finns? Vad beror de på?
- Hur ser situationen ut kring mänskliga rättigheter i landet?
Eleverna kan också ges i hemuppgift att söka information i tidningar för att se vad som skrivs om landet, om något skrivs. Om inget skrivs – vad beror det på?
Alternativ förkortad uppgift:
Låt hälften av eleverna arbeta med pristagarna i uppgift a) och andra hälften med situationen i pristagarnas länder i uppgift b).
Pristagarens berättelse är en subjektiv bild av situationen i hans/hennes land. Låt de elever som arbetat med samma pristagare/land sitta ihop och diskutera:
- Stämmer den bild som pristagaren förmedlar med den information från andra källor som du har hittat?
- Är de andra källorna samstämmiga sinsemellan? Vad skiljer dem åt?
- Hur värderar du de olika källorna?
- Vilken blir er samlade bild av situationen i pristagarens land?
Eleverna redovisar sina respektive pristagare. Redovisningen kan göras som en skriftlig rapport, muntligt för helklass eller för varandra i tvärgrupper. Redovisningen ska innehålla:
- Info om situationen i landet när det gäller mänskliga rättigheter
- Info om pristagarens arbete, situation och drivkraft
- Varför han/hon tilldelats priset
- Elevernas personliga reflektioner
Övning 2: Civilkurage – om att våga agera
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
Låt eleverna i klassen sitta på stolar som är placerade i form av en halvcirkel. Det ska
finnas en stol för mycket så att rörelse kan ske även om det endast är en person som vill flytta.
Läs upp nedanstående påståenden för personerna och be dem ta ställning för eller emot genom att resa sig och byta plats med någon annan som också reser sig (håller med) eller sitta kvar (håller inte med). Man kan också ställa följdfrågor utifrån hur personerna svarat så att de kan få motivera och uttrycka sina ställningstaganden med ord.
Här finns inget svar som är rätt eller fel. En del frågor handlar inte alls om ämnet.
De syftar till att man hela tiden ska ta ställning, ta snabba beslut och för att få en variation bland frågorna.
Undvik att markera vad du som ledare tycker är rätt svar utifrån dina egna normer.
Om någon i gruppen frågar vad du tycker så svara ärligt. Läraren/ledaren för gruppen bör inte vara med och delta i värderingsövningarna. Tänk på att vissa frågor kan vara känsliga. Var beredd på att fånga upp diskussionen om det behövs.
Följande påståenden är exempel på frågor man kan använda:
- Jag tycker om att vakna tidigt
- Det är fel att inte göra något/inte agera om man ser att människor far illa eller blir illa behandlade
- Lydnad är alltid bra
- Om man ser att någon råkar illa ut, men inte gör något, är man medskyldig till det som händer
- De flesta människor undviker en sanning om den är för obehaglig eller jobbig
- Det finns inget dåligt väder
- Om många tycker samma sak betyder det automatiskt att denna sak är rätt/riktig
- Man kan få status/respekt genom att vara taskig mot andra
- Det är lättare för människor att göra elaka saker än att göra bra/snälla saker
- De flesta människor behöver en auktoritet/ledare som säger till dem vad/hur de ska göra
- Jag har någon gång ångrat att jag inte har ingripit i en situation
- Människor behöver regler för att kunna umgås med varandra
- Det finns ofta någon sanning i rykten/skitsnack om personer
- De som tittar på gör det lättare för förövaren att fortsätta att trakassera
- Idag skulle inte Förintelsen kunna hända, eftersom människor idag skulle protestera och ingripa
- Jag som person kan vara en förebild för andra
- Jag tycker om pepparkakor
- Vad vi gör/hur vi agerar påverkar andra människor
- Den som inte säger sin åsikt i en demokrati samtycker (för äldre grupper)
- Man måste ingripa när man ser att någon blir behandlad illa
- Alla människor är födda med en förmåga att förstå hur en annan människa känner sig
- Grupptryck kan vara mycket starkt
- Alla människor kan bli en sådan som griper in när någon far illa
Välj ut tre filmade intervjuer med Per Anger-pristagare och låt eleverna se dem. Låt dem även se filmen om Per Anger. Låt eleverna diskutera två och två frågorna nedan. Summera sedan i helgrupp:
- Har personerna något gemensamt?
- Vad skiljer dem åt?
- Vad har gjort att just de blivit människorättskämpar?
- Kan alla bli människorättskämpar?
Se intervjuer med pristagare här (länken leder till Forum Play)
Se filmen om Per Anger (länken leder till Forum Play)
Låt eleverna skriva en text utifrån frågorna nedan.
- Beskriv vad du tycker civilkurage innebär.
- Har du sett någon göra något som du anser vara att visa civilkurage? Har du själv gjort det?
- Vad skulle krävas för att du skulle engagera dig i människorättsfrågor?
- I vilken situation skulle du vara beredd att riskera din egen säkerhet?
Låt eleverna enskilt välja ut ett citat som de tycker är inspirerande från intervjuerna med någon av pristagarna (de filmade eller de i text ).
Låt eleverna skriva ner sitt citat med en motivation till varför de valt ut just det.
Citaten med motivation kan sättas upp i klassrummet som en utställning.
Övning 3: Mänskliga rättigheter – i Sverige och i världen
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
- Inled med att fråga eleverna vad de vet om de mänskliga rättigheterna. Skriv upp det som eleverna svarar.
- Dela sedan ut FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Berätta för eleverna hur, varför och när den kom till:
De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria
och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.
De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda
människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.
Det internationella samarbetet vad gäller de mänskliga rättigheterna har utvecklats
framför allt efter andra världskriget. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om
medborgarnas rättigheter gentemot staten, men det fanns få internationella regler
mellan flera stater.
Efter andra världskriget växte uppfattningen bland de länder som bildade Förenta Nationerna (FN) att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör därför ett av FN:s mål.
Dela ut uppgiften Mer eller mindre viktiga?.
Ladda ner och skriv ut (pdf)
Där finns några av de mänskliga rättigheterna i förkortad och förenklad form. Låt eleverna enskilt fundera över vilka tre av de rättigheter som står på pappret som de själva brinner mest för och vilka tre som de tycker känns minst viktiga. De ska ringa in de tre rättigheter de väljer ut och kryssa för de tre som de väljer bort.
Låt dem sedan två och två jämföra sina val och berätta hur de resonerade. Fånga upp i helgrupp vilka rättigheter som av eleverna anses mindre viktiga. Diskutera hur människors liv påverkas av dessa ”bortvalda” rättigheter.
Dela in eleverna i mindre grupper. Låt dem välja en pristagare eller dela ut en per grupp.
Låt dem se den filmade intervjun av pristagaren och läsa texten. Med ”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” som stöd ska de notera vilka kränkningar mot mänskliga rättigheter som beskrivs i intervjun och i texten på webbsidan.
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
Låt eleverna diskutera hur situationen ser ut kring mänskliga rättigheter i Sverige. Diskussionsfrågor:
- Kränks mänskliga rättigheter i Sverige idag?
- Hur i så fall? Ge exempel.
- Hur skyddas de mänskliga rättigheterna i Sverige?
Detta kan också göras som en hemuppgift - leta artiklar eller dyl. i tidningar eller på nätet. Låt då eleverna göra en källkritisk värdering av informationen de hittar.
Låt eleverna skriva en text kring situationen för de mänskliga rättigheterna i pristagarens land jämfört med i Sverige. De ska resonera kring vilka styrkor eller brister i ett samhälle som påverkar hur de mänskliga rättigheterna efterföljs.
Övning 4: Diplomat Per Anger – om moral och förebilder
Ladda ner och skriv ut övning 4 (pdf)
Låt eleverna se filmen om Per Anger. Ta upp och diskutera sedan följande frågor:
- Vad gjorde Per Anger för att rädda liv?
- Vad drev honom?
- På vilket sätt bröt Per Anger mot det diplomatiska regelverket?
- Anser du att det kan vara OK att bryta regler för att hjälpa människor? I vilka sammanhang?
Se filmen om Per Anger (länken leder till Forum Play)
Tema 1: Vad är en moralisk kompass?
Mot slutet av filmen pratar Jan Eliasson om att Per Anger hade en ”moralisk kompass”. Skriv en text med resonemang kring vad en moralisk kompass är. Har alla en moralisk kompass/kan alla utveckla en? Hur? Ge exempel på en situation när någon handlar efter en moralisk kompass.
Tema 2: Behöver vi förebilder?
Mot slutet av filmen pratar Jan Eliasson om att Per Anger är viktig som förebild. På vilket sätt kan Per Anger vara en förebild? Anser du att det är bra med förebilder? Har du några förebilder? Hur påverkar de dig?
Låt eleverna läsa juryns motivering till några av Per Anger-pristagarna.
Låt dem sedan enskilt eller i grupp välja ut en person som de tycker är värda Per Anger-priset. Det kan vara någon de känner eller någon de läst om.
Eleverna ska sedan skriva en motivation till varför ”deras pristagare” är värd priset.
Låt eleverna göra ett diplom där motivationen finns med.
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
Övning 1: Pristagarna – om kampen, livet och drivkraften
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
Varje elev tilldelas en pristagare att fördjupa sig kring. Pristagarna kan väljas av eleverna eller delas ut av dig som lärare. Använd ej pristagare Gennaro Verolino till denna övning.
Låt eleverna läsa om ”sin” pristagare och se den filmade intervjun. Eleverna jobbar enskilt och för anteckningar kring följande frågor:
- Vilken bild får du av situationen i pristagarens land?
- Vad har han/hon utsatts för personligen?
- Vad är det som driver pristagaren i hans/hennes kamp?
- Varför fick han/hon Per Anger -priset?
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
Låt eleverna undersöka situationen i pristagarens land för att besvara frågorna nedan. De kan söka fritt på nätet eller använda sig av de länkar som finns på varje pristagares sida.
- Hur är den politiska situationen i landet?
- Vilka konflikter finns? Vad beror de på?
- Hur ser situationen ut kring mänskliga rättigheter i landet?
Eleverna kan också ges i hemuppgift att söka information i tidningar för att se vad som skrivs om landet, om något skrivs. Om inget skrivs – vad beror det på?
Alternativ förkortad uppgift:
Låt hälften av eleverna arbeta med pristagarna i uppgift a) och andra hälften med situationen i pristagarnas länder i uppgift b).
Pristagarens berättelse är en subjektiv bild av situationen i hans/hennes land. Låt de elever som arbetat med samma pristagare/land sitta ihop och diskutera:
- Stämmer den bild som pristagaren förmedlar med den information från andra källor som du har hittat?
- Är de andra källorna samstämmiga sinsemellan? Vad skiljer dem åt?
- Hur värderar du de olika källorna?
- Vilken blir er samlade bild av situationen i pristagarens land?
Eleverna redovisar sina respektive pristagare. Redovisningen kan göras som en skriftlig rapport, muntligt för helklass eller för varandra i tvärgrupper. Redovisningen ska innehålla:
- Info om situationen i landet när det gäller mänskliga rättigheter
- Info om pristagarens arbete, situation och drivkraft
- Varför han/hon tilldelats priset
- Elevernas personliga reflektioner
Övning 2: Civilkurage – om att våga agera
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
Låt eleverna i klassen sitta på stolar som är placerade i form av en halvcirkel. Det ska
finnas en stol för mycket så att rörelse kan ske även om det endast är en person som vill flytta.
Läs upp nedanstående påståenden för personerna och be dem ta ställning för eller emot genom att resa sig och byta plats med någon annan som också reser sig (håller med) eller sitta kvar (håller inte med). Man kan också ställa följdfrågor utifrån hur personerna svarat så att de kan få motivera och uttrycka sina ställningstaganden med ord.
Här finns inget svar som är rätt eller fel. En del frågor handlar inte alls om ämnet.
De syftar till att man hela tiden ska ta ställning, ta snabba beslut och för att få en variation bland frågorna.
Undvik att markera vad du som ledare tycker är rätt svar utifrån dina egna normer.
Om någon i gruppen frågar vad du tycker så svara ärligt. Läraren/ledaren för gruppen bör inte vara med och delta i värderingsövningarna. Tänk på att vissa frågor kan vara känsliga. Var beredd på att fånga upp diskussionen om det behövs.
Följande påståenden är exempel på frågor man kan använda:
- Jag tycker om att vakna tidigt
- Det är fel att inte göra något/inte agera om man ser att människor far illa eller blir illa behandlade
- Lydnad är alltid bra
- Om man ser att någon råkar illa ut, men inte gör något, är man medskyldig till det som händer
- De flesta människor undviker en sanning om den är för obehaglig eller jobbig
- Det finns inget dåligt väder
- Om många tycker samma sak betyder det automatiskt att denna sak är rätt/riktig
- Man kan få status/respekt genom att vara taskig mot andra
- Det är lättare för människor att göra elaka saker än att göra bra/snälla saker
- De flesta människor behöver en auktoritet/ledare som säger till dem vad/hur de ska göra
- Jag har någon gång ångrat att jag inte har ingripit i en situation
- Människor behöver regler för att kunna umgås med varandra
- Det finns ofta någon sanning i rykten/skitsnack om personer
- De som tittar på gör det lättare för förövaren att fortsätta att trakassera
- Idag skulle inte Förintelsen kunna hända, eftersom människor idag skulle protestera och ingripa
- Jag som person kan vara en förebild för andra
- Jag tycker om pepparkakor
- Vad vi gör/hur vi agerar påverkar andra människor
- Den som inte säger sin åsikt i en demokrati samtycker (för äldre grupper)
- Man måste ingripa när man ser att någon blir behandlad illa
- Alla människor är födda med en förmåga att förstå hur en annan människa känner sig
- Grupptryck kan vara mycket starkt
- Alla människor kan bli en sådan som griper in när någon far illa
Välj ut tre filmade intervjuer med Per Anger-pristagare och låt eleverna se dem. Låt dem även se filmen om Per Anger. Låt eleverna diskutera två och två frågorna nedan. Summera sedan i helgrupp:
- Har personerna något gemensamt?
- Vad skiljer dem åt?
- Vad har gjort att just de blivit människorättskämpar?
- Kan alla bli människorättskämpar?
Se intervjuer med pristagare här (länken leder till Forum Play)
Se filmen om Per Anger (länken leder till Forum Play)
Låt eleverna skriva en text utifrån frågorna nedan.
- Beskriv vad du tycker civilkurage innebär.
- Har du sett någon göra något som du anser vara att visa civilkurage? Har du själv gjort det?
- Vad skulle krävas för att du skulle engagera dig i människorättsfrågor?
- I vilken situation skulle du vara beredd att riskera din egen säkerhet?
Låt eleverna enskilt välja ut ett citat som de tycker är inspirerande från intervjuerna med någon av pristagarna (de filmade eller de i text ).
Låt eleverna skriva ner sitt citat med en motivation till varför de valt ut just det.
Citaten med motivation kan sättas upp i klassrummet som en utställning.
Övning 3: Mänskliga rättigheter – i Sverige och i världen
Övningen består av fyra delar. Låt eleverna göra allihop eller välj ut de du tycker passar bäst utifrån elevens förmåga.
- Inled med att fråga eleverna vad de vet om de mänskliga rättigheterna. Skriv upp det som eleverna svarar.
- Dela sedan ut FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Berätta för eleverna hur, varför och när den kom till:
De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria
och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.
De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda
människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.
Det internationella samarbetet vad gäller de mänskliga rättigheterna har utvecklats
framför allt efter andra världskriget. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om
medborgarnas rättigheter gentemot staten, men det fanns få internationella regler
mellan flera stater.
Efter andra världskriget växte uppfattningen bland de länder som bildade Förenta Nationerna (FN) att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör därför ett av FN:s mål.
Dela ut uppgiften Mer eller mindre viktiga?.
Ladda ner och skriv ut (pdf)
Där finns några av de mänskliga rättigheterna i förkortad och förenklad form. Låt eleverna enskilt fundera över vilka tre av de rättigheter som står på pappret som de själva brinner mest för och vilka tre som de tycker känns minst viktiga. De ska ringa in de tre rättigheter de väljer ut och kryssa för de tre som de väljer bort.
Låt dem sedan två och två jämföra sina val och berätta hur de resonerade. Fånga upp i helgrupp vilka rättigheter som av eleverna anses mindre viktiga. Diskutera hur människors liv påverkas av dessa ”bortvalda” rättigheter.
Dela in eleverna i mindre grupper. Låt dem välja en pristagare eller dela ut en per grupp.
Låt dem se den filmade intervjun av pristagaren och läsa texten. Med ”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” som stöd ska de notera vilka kränkningar mot mänskliga rättigheter som beskrivs i intervjun och i texten på webbsidan.
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
Låt eleverna diskutera hur situationen ser ut kring mänskliga rättigheter i Sverige. Diskussionsfrågor:
- Kränks mänskliga rättigheter i Sverige idag?
- Hur i så fall? Ge exempel.
- Hur skyddas de mänskliga rättigheterna i Sverige?
Detta kan också göras som en hemuppgift - leta artiklar eller dyl. i tidningar eller på nätet. Låt då eleverna göra en källkritisk värdering av informationen de hittar.
Låt eleverna skriva en text kring situationen för de mänskliga rättigheterna i pristagarens land jämfört med i Sverige. De ska resonera kring vilka styrkor eller brister i ett samhälle som påverkar hur de mänskliga rättigheterna efterföljs.
Övning 4: Diplomat Per Anger – om moral och förebilder
Ladda ner och skriv ut övning 4 (pdf)
Låt eleverna se filmen om Per Anger. Ta upp och diskutera sedan följande frågor:
- Vad gjorde Per Anger för att rädda liv?
- Vad drev honom?
- På vilket sätt bröt Per Anger mot det diplomatiska regelverket?
- Anser du att det kan vara OK att bryta regler för att hjälpa människor? I vilka sammanhang?
Se filmen om Per Anger (länken leder till Forum Play)
Tema 1: Vad är en moralisk kompass?
Mot slutet av filmen pratar Jan Eliasson om att Per Anger hade en ”moralisk kompass”. Skriv en text med resonemang kring vad en moralisk kompass är. Har alla en moralisk kompass/kan alla utveckla en? Hur? Ge exempel på en situation när någon handlar efter en moralisk kompass.
Tema 2: Behöver vi förebilder?
Mot slutet av filmen pratar Jan Eliasson om att Per Anger är viktig som förebild. På vilket sätt kan Per Anger vara en förebild? Anser du att det är bra med förebilder? Har du några förebilder? Hur påverkar de dig?
Låt eleverna läsa juryns motivering till några av Per Anger-pristagarna.
Låt dem sedan enskilt eller i grupp välja ut en person som de tycker är värda Per Anger-priset. Det kan vara någon de känner eller någon de läst om.
Eleverna ska sedan skriva en motivation till varför ”deras pristagare” är värd priset.
Låt eleverna göra ett diplom där motivationen finns med.
Bläddra bland pristagare här (leder till våra faktasidor om Per Anger-pristagarna)
