Rädda så många som möjligt innan det är för sent

Under 1944 börjar världen sakta inse vidden av den tyska utrotningspolitiken. Den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt skapar organisationen The War Refugee Board, WRB, för att rädda de judar som finns kvar i de ockuperade delarna av Europa. WRB vänder sig till Sverige för att få hjälp och genom Koloman Lauer, som är inflytelserik i den judiska församlingen i Stockholm, får Wallenberg uppdraget som särskild attaché vid den svenska legationen i Budapest.

Han reser utan en tydlig plan men med siktet inställt på att göra vad som än krävs, med de metoder som behövs, i krigskaosets Budapest. Med diplomatisk immunitet kan han röra sig fritt och han har amerikanska pengar som ska täcka kostnader för hyror, mat åt tusentals människor och mutor.

Wallenbergs uppdrag är att rädda så många judar som möjligt undan den nazistiska förintelsen. Ett svårt och farligt uppdrag och tiden är nu knapp.

En kapplöpning på liv och död

När Wallenberg anländer till Budapest den 9 juli 1944 närmar sig Röda armén från öster. Tyskland vacklar men i samarbete med pilkorsrörelsen – ungerska nazister och antisemiter – intensifierar tyskarna deporteringen och mördandet av judar.

Det är en kapplöpning på liv och död och Wallenberg kastar sig in i uppdraget. För att ha en chans mot nazisternas effektivitet utökas legationen från 40 till 400 medarbetare. Många är judar som slipper bära den obligatoriska gula stjärnan.