Okunskap, myter och rädsla

Syftet med denna rapport är att beskriva vanligt förekommande förklaringar till varför det förekommer fördomar och fientlighet mot judar som grupp, samt att visa hur dessa förklaringar kan innehålla stereotypa föreställningar om judar och antisemitiska tankefigurer.

Analysen baseras på 2 515 fritextsvar från respondenter i åldern 18–79 år som samlades in i en undersökning som Forum för levande historia genomförde tillsammans med Novus 2020. Rapporten baseras främst på kvalitativ analys, men det förekommer också vissa kvantifieringar.

Undersökningen visar att det saknas samsyn vad gäller den främsta orsaken till att det förekommer fördomar och fientlighet mot judar som grupp. Bland förklaringarna går det likväl att se vissa mönster. Dels finns det ”interna” förklaringar som pekar på egenskaper som man tillskriver den judiska gruppen men inte det omgivande samhället, dels finns det ”externa” förklaringar som i stället pekar på faktorer som okunskap, rasism eller förekomsten av negativa stereotyper om ”judar”.

För relativt många respondenter handlar fördomar och fientlighet mot judar om ett fenomen som har sina rötter långt tillbaka i historien. En del menar att upphovet skulle vara att söka i en religiöst grundad motvilja från kristendomen, andra lägger större tonvikt vid socioekonomiska förklaringar. Det finns även de som nämner makthavares behov av att finna syndabockar för problem och motgångar.

En relativt stor grupp ser fördomar och fientlighet mot judar som någonting som har sin orsak i okunskap och rädsla. En annan relativt ofta förekommande förklaring är att det är Israel-Palestinakonflikten och den israeliska regeringens politik som ger upphov till fördomar och fientlighet mot judar. En besläktad förklaring är den att det är framför allt invandrade muslimer som skulle stå för fördomar och fientlighet mot judar i samhället. Även i denna finns en koppling till Israel-Palestinakonflikten, eftersom det är denna konflikt som i allmänhet förs fram som orsak till muslimsk fientlighet mot judar.

Ett drag som förenar många svar är att de tenderar att förlägga ansvaret för fördomar och fientlighet mot judar ”någon annanstans” än i Sverige av idag. För en del ligger orsaken i det förflutna, i nedärvda fördomar som vi inte är medvetna om och därför, kan det antas, saknar direkt ansvar för. För andra ligger orsaken utomlands; antingen i Israel-Palestinakonflikten och den israeliska regeringens agerande eller i hållningar som invandrare redan bär med sig när de kommer till Sverige.

I svaren finns det många exempel på stereotypa och ibland direkt fientliga uppfattningar om judar som grupp. En vanlig uppfattning, såväl bland svar som uttryckligen är positivt inställda till judar som bland direkt antisemitiska svar, är att judar som grupp utmärks av att vara särskilt framgångsrik i samhället och detta framför allt på det ekonomiska området. Många respondenter ger även uttryck för uppfattningen att judar skulle utgöra en särskilt ”sluten” grupp som ogärna beblandar sig med det övriga samhället. Även om insatser mot antisemitism rimligen inte enbart kan handla om utbildning och upplysning förefaller detta likväl peka på behovet att öka den allmänna kunskapen om den judiska befolkningsgruppen såväl i det förflutna som idag.

De svenska resultaten liknar väldigt mycket de resultat som kommit fram i tre norska undersökningar och de mönster som framträder i materialet kan därför knappast sägas vara utmärkande för Sverige, utan finns åtminstone även i vårt nordiska grannland.