Antisemitism i digitala miljöer

Denna litteraturstudie, genomförd på uppdrag av Forum för levande historia, sammanfattar kunskapsläget om antisemitism i digitala miljöer. Antisemitismen i digitala miljöer framträder som särskilt livskraftig: välbekanta antisemitiska stereotyper och konspirationsteorier med djupa historiska rötter omformas till digitala format och sprids bland annat via kodade uttryck, ”humoristiska” inslag, och memes. Detta gör att antisemitismen kan vara svår att identifiera, samtidigt som den trivialiseras och normaliseras. Normaliseringen skapar, enligt forskningen på området, i sin tur en grogrund för bredare intolerans och risk för radikalisering, och kan i värsta fall inspirera till våldsdåd.

Spridningen av antisemitism i digitala miljöer underlättas av ett komplext och omfattande digitalt ekosystem som erbjuder tekniska och kommunikativa verktyg för en snabb och billig spridning. Antisemitism och antisemitiska konspirationsteorier produceras och sprids av individer på hela det ideologiska spektrumet, och av såväl extremistaktörer som av aktörer i mer etablerade sammanhang.

Forskningen visar att de senaste årens parallella kriser och krig har lett till en intensifiering av spridningen av antisemitism i digitala miljöer. I rapporten identifieras också kunskapsluckor och forskningsbehov. Exempelvis behövs mer forskning om konsekvenserna av antisemitismens normalisering i digitala miljöer, om antisemitiska konspirationsteoriers roll i radikaliseringsprocesser och om politiska aktörers instrumentalisering av antisemitism, men också om algoritmers förstärkning av innehåll, och om samspelet mellan aktiviteter i digitala miljöer och händelser på fysiska platser.

This literature review, commissioned by The Living History Forum, summarizes the current state of knowledge on antisemitism in digital environments. Antisemitism appears here as particularly resilient: familiar antisemitic stereotypes and conspiracy theories with deep historical roots are repackaged into digital formats and disseminated through coded expressions, “humorous” elements, and memes. This makes antisemitism difficult to identify, while at the same time trivializing and normalizing it. According to research in the field, such normalization provides fertile ground for broader intolerance and risks of radicalization, and can, in the worst case, inspire acts of violence.

The spread of antisemitism in digital environments is facilitated by a complex and extensive digital ecosystem that provides technical and communicative tools for rapid and low-cost dissemination. Antisemitism and antisemitic conspiracy theories are produced and spread by actors across the ideological spectrum, by extremist groups as well as in more mainstream contexts. Research also shows that the overlapping crises and wars of recent years have led to an intensification of antisemitism online.

The report also identifies important knowledge gaps. For example, more research is needed on the consequences of the normalization of antisemitism in digital environments, the role of antisemitic conspiracy theories in radicalization, the instrumentalization of antisemitism by political actors, as well as on algorithmic amplification of content and the interplay between online activities and events in physical spaces.