Hbtq-utbildning för skolpersonal ska öka tryggheten

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har rest från Luleå i norr till Landskrona i söder och utbildat skolpersonal i hbtq-frågor. Hur gör man till exempel som skola för att stötta en elev som kommer ut som transperson? Och hur kan lärare synliggöra hbtq-frågor på ett bra sätt i undervisningen?

Det är flera olika situationer som kan uppstå i skolan, som personalen behöver strategier för att hantera, menar Malte Sundberg, projektledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 
- Det kan handla om allt ifrån kränkningar mellan elever till hur skolan rent fysiskt är utformad med omklädningsrum och toaletter, säger han.

Lyfter fram positiva upplevelser

Utbildningssatsningen startade 2014 och krokar i regeringens plan ”Samlat grepp mot rasism och hatbrott”. Myndigheten har till exempel tagit fram materialet ”Öppna skolan!” och skriften ”Stödjande och stärkande - Unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer”. Den senare har nu kompletterats med en film där unga hbtq-personer själva berättar om tillfällen då de har blivit stärkta i skolan och i andra sammanhang
- Jag tror att det stärker skolpersonal i deras yrkesroll att höra om andra som har gjort bra saker. Det är viktigt att visa på vanliga problem i skolans verksamhet som bidrar till otrygghet och begränsande normer, men minst lika viktigt att synliggöra vad som faktiskt fungerar, säger han. 

Annat som deltagarna har lyft som lyckat med utbildningarna är att det har funnits möjlighet att lyfta behoven lokalt på de olika skolorna och att det har getts tillfälle till viktiga samtal inom personalgruppen. Det har också varit bra med den normförändrande ansatsen, menar han. 
- Många uppfattar normer som något abstrakt och luddigt så vi vill visa på deras konkreta effekter, säger Malte Sundberg och förklarar att tvåkönsnormen till exempel ligger som grund för de könsuppdelade toaletterna, som försvårar vardagen för många transpersoner. 
- Att skylta om toaletterna är en enkel sak som vi kan göra för att konkret börja förändra normerna på skolan och bli lite mer inkluderande, säger han.

Att ha en normförändrande utgångspunkt kan också få betydelse för vilka metoder man väljer i arbetet mot kränkningar, fortsätter Malte Sundberg: 
- Om någon skriker ”jävla bög” - tänker vi då att det handlar om en enskild individs negativa attityd eller rädsla, eller ser vi det som en del av ett problem på samhällsnivå som berör oss alla? Med ett normförändrande perspektiv kommer man åt strukturerna bakom kränkningarna och arbetet får större effekt, menar han.

Mer kunskap behövs – särskilt om transpersoner

I synnerhet när det gäller transpersoners villkor finns det stora kunskapsluckor inom skolan, och det kan även finnas ett direkt motstånd, menar Malte Sundberg.
- Vissa har till exempel bilden att det bara finns män och kvinnor, och är inte beredda att respektera identiteter som faller utanför den ramen, säger han.

Ett annat problem, menar Malte Sundberg, är att skolpersonal ibland kan ha en bild av att det inte går att jobba med hbtq-frågor på vissa program eller skolor, till exempel på vissa yrkesförberedande program eller där många elever har utländsk bakgrund. Att det inte skulle gå att prata om hbtq-frågor med vissa grupper av elever stämmer inte, menar Malte Sundberg och tillägger att hbtq-personer givetvis finns inom alla grupper av unga. Sammantaget upplever han dock att det finns ett stort intresse för hbtq-frågor bland skolpersonal.
- Min bild är att de allra flesta gärna vill jobba med frågorna. Majoriteten av de vi möter efterfrågar mer kunskap och mer tid att prata med varandra om hur miljön kan bli bättre på just deras skola.  

 

TRE TIPS TILL SKOLOR SOM VILL STÄRKA TRYGGHETEN FÖR HBTQ-ELEVER:

1. Involvera eleverna
”Ta reda på hur hbtq-personer egentligen har det på skolan, till exempel genom att få med hbtq-frågor i elevenkäten. Eleverna har generellt också bra idéer på vad som kan göras, så involvera dem i förändringsarbetet, men utan att lägga över ansvaret.”
 
2. Skaffa kunskap
”Räkna med att kunskapsnivån varierar i personalen. Se till att få en gemensam grund kring hbtq-frågor, heteronormer och normmedvetet likabehandlingsarbete. Synliggör gärna olika perspektiv på kön och sexualitet, men skilj på fakta och värderingar och ta utgångspunkt i mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning. Undvik värderingsövningar där eleverna ska tycka till om hbtq-personers rättigheter – det öppnar upp för kränkningar. Prata om kränkningar och diskriminering, men kom också ihåg det stärkande perspektivet.”

3. Skapa långsiktig struktur för arbetet
”För att arbetet med att stärka tryggheten för hbtq-personer ska ge verklig effekt behöver frågorna ingå i det ordinarie arbetet. Gör inte bara en temadag och se till att all skolpersonal blir delaktiga i arbetet.”

 

TIPS TILL ANDRA MYNDIGHETER SOM SKA GÖRA LIKNANDE SATSNING:

”Se till att ni har rätt kunskap och gör en målgruppsanalys så att ni vet vilka insatser som behövs. Det är också jätteviktigt att ha en dialog med dem som ska gynnas av insatsen. För att arbetet ska bli lyckat krävs även en långsiktighet i uppdraget.”