Arrangera en aktivitet på Förintelsens minnesdag

På många orter i Sverige arrangeras minnesdagsaktiviteter. På den här sidan har vi samlat information och material som vi tror kan vara till hjälp.

Människor har samlats på ett torg för att tända ljus tillsammans.

Människor har samlats för att tända ljus på Piteå torg den 27 januari 2023. Foto: Fond och Fond

På den här sidan

Material att använda Utskrivbara utställningar Filmade vittnesmål Bildspel för publika skärmar Tips: Så kan man göra Bjud in en föreläsare med berättelser från Förintelsen Sprid i sociala medier Bilder att använda Bok-, film- och länktips Hjälp oss att bli bättre Minnesdagskartan

Material att använda

Här finns material för dig som vill uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Kanske vill du arrangera en föreläsning, visa en utställning, ett digitalt bildspel eller ett filmat vittnesmål? Kanske söker du innehåll att publicera på din hemsida eller i sociala medier? Här hittar du förslag på sådant som du kan använda för att uppmärksamma minnesdagen på det sätt du själv vill.

Lägg till ditt evenemang på kartan

Du som är arrangör kan lägga upp evenemang i vårt minnesdagskalendarium så att det visas på den här kartan. Inför minnesdagen sprider vi innehållet så att besökare kan se vad som arrangeras i närheten av dem. Förra minnesdagen fylldes kartan med cirka 250 olika arrangemang.

Våra utskrivbara utställningar

Här hittar du våra utskrivbara utställningar. Välj den som passar ditt arrangemang. Till flera finns pedagogiska handledningar för dig som arbetar i skolan. Under varje utställning hittar du nu även förslag på reflektionsfrågor.

Målning av en flicka som hukar på en gata. Gatan kantas av hus med hakkors klottrade på fasaderna. Uttrycket i bilden är spöklikt.

Att minnas för framtiden

Minnet och upplevelser från Förintelsen har burits vidare på många olika sätt. I den här utställningen gör vi nedslag i åttio år av minneshållande och kunskapsspridning, framförallt i Sverige. (Finns tillhörande lärarhandledning).

Två barn som ler mot kameran. De har en stjärna på sina kläder.

Barn under Förintelsen

Utställningen handlar om den tyska naziregimens folkmord på judiska och romska barn under Förintelsen. Barn som nazisterna helst såg inte hade fötts, som utgjorde ett hot mot framtiden och därför måste förintas. (Finns tillhörande lärarhandledning).

Motstånd

En utställning om enskilda personer som stod emot och tog kampen mot den nazityska terrorn under Förintelsen.

Det tysta arvet

I utställningen "Det tysta arvet" möter vi människor som på olika sätt har erfarenhet av folkmordet på romer under Förintelsen.

Bilden visar en ung pojke som sitter upp i en sjukhussäng och tittar in i kameran. Det är en äldre säng med stålram och i den finns ett papper och en penna.

Aktion T4 - om människosyn i Nazityskland

Utställningen handlar om människosynen i Nazityskland under perioden 1933-1945. Fokus är T4-aktionen som riktades mot människor med funktionsnedsättning. (Finns tillhörande lärarhandledning).

Romer under Förintelsen

Romer är idag och har genom historien varit utsatta för diskriminering, förföljelse och hot. Under Förintelsen på 1940-talet mördades flera hundra tusen romer.

Jag kom ensam - judiska flyktingbarn i Sverige

Utställningen handlar om de judiska flyktingbarn som kom till Sverige från Nazityskland under slutet av 1930-talet. Denna utställning togs fram år 2020.

Romernas sista natt i Auschwitz-Birkenau

Utställningen berättar om romers situation i förintelselägret Auschwitz-Birkenau och berättar om hur 4200 romer mördades i gaskamrarna vid likvideringen av det romska lägret där natten mellan andra och tredje augusti 1944.

Ett kollage där en medelålders Raoul Wallenberg framträder kolorerat i orange och blått.

Raoul Wallenberg "För mig fanns inget annat val"

Raoul Wallenberg är affärsmannen och diplomaten som under andra världskrigets slutfas räddade tiotusentals ungerska judar undan de nazistiska förintelselägren.

En uppsatt utsrkivbar utställningen i ett bibliotek.

Se fler utskrivbara utställningar

Här hittar du fler utskrivbara utställningar att sätta upp. Foto: Tranås bibliotek

Filmade vittnesmål

Dokumentärfilmaren Johan Palmgren har porträtterat personer som överlevt Förintelsen och deras anhöriga. Filmerna med de olika vittnesmålen är fria att använda, på webben eller i sociala medier eller som del av en ceremoni. Under respektive film hittar du information om hur du bäddar in eller laddar ner.

Speltid - 9:04

Dina och Jovan Rajs berättelse

Dina och Jovan Rajs besöker outtröttligt skolor för att berätta om sina minnen från Förintelsen. De föddes i olika städer i före detta Jugoslavien. I filmen "I hushållerskans famn" berättar Dina hur hon räddades av sin hushållerska när en polis kom till deras hem.

Speltid - 5:16

Wicia Muttos berättelse

Wicia Mutto föddes i Krakow i Polen. I filmen "Vi skulle hämta ved" berättar han hur kriget förstörde hans familjs liv och hur han blev ensam kvar.

Speltid - 7:29

Mattias Olssons berättelse: Farmors hemlighet

Många år efter att Mattias farmor gått bort, fann de hennes fångnummer, Z-7486, i ett arkiv på internet. Då klarnade allting. Hans farmor var den enda överlevande bland sina syskon, men berättade aldrig någonsin att hon var rom.

Speltid - 6:15

Lea Gleitmans berättelse

Lea Gleitman berättar om sin uppväxt i en idyllisk småstad i Polen, tills den dagen nazisterna marscherade in. Och hur hon efter befrielsen kom till Sverige och Malmö.

Speltid - 6:45

Piotr Zettingers berättelse

Piotr Zettinger berättar om hur han och hans familj flydde från Warszawas getto och med hjälp från andra överlevde Förintelsen.

Speltid - 6:57

Eva Lecerofs berättelse

Eva berättar om sina minnen från "kristallnatten".

Speltid - 10:09

Livia Fränkels berättelse

Livia Fränkel och Amanda Glans har ett samarbete där de framträder och Amanda berättar Livias historia.

Speltid - 5:59

En pappa och ett barn tittar i en bok i en soffa.

Bagir Kwieks berättelse

Bagir Kwieks, barn till en överlevande, berättar om hur lång tid det tog för hans pappa att berätta vad han varit med om och hur han lyckades fly undan nazisterna.

Speltid - 7:20

Kiwa Zytos berättelse

Som barn deporterades Kiwa, tillsammans med sin mamma, från Kielce i Polen till förintelselägret Auschwitz Birkenau. När kriget var slut var stora delar av hans familj mördade.

Speltid - 6:45

Leon Nawrots berättelse

Leon Nawrot berättar om sin pappa och farbror som föddes i Tyskland och hur de till slut återförenades i Sverige.

Speltid - 5:35

Berith Kalanders berättelse

Beriths mamma Hanna var en av två unga romska flickor som överlevde Auschwitz och så småningom kom till Sverige med räddningsaktionen Vita bussarna. Beriths son Mattias känner att han vill föra sin mormors berättelse vidare.

Speltid - 6:47

Tomas Kertész berättelse

Tomas Kertész är född i staden Jaszberény i Ungern. Där levde 600 judar före andra världskriget. Nazisterna mördade omkring 500 av dem.

Speltid - 6:32

Monica Rothschild Trollsås och Susanne Rothschild Lundins berättelse

Monica Rothschild Trollsås och Susanne Rothschild Lundin berättar om en kaffeservis som till slut hittade hem. En resa i deras släkts fotspår förde dem till Zella-Mehlis. Några veckor efter besöket fick dom ett brev.

Speltid - 8:30

Sofia och Fred Taikons berättelse

Sofia Taikon kom till Sverige 1945 som ung överlevande av folkmordet på romer, under Förintelsen.

Speltid - 5:50

Teodor Muttos berättelse

Teodor Mutto överlevde det romska folkmordet under Förintelsen. 1966 kom Teodor och hans familj till Sverige.

Bildspel för digitala skärmar

Här hittar du utställningar i form av bildspel för digitala skärmar. Bildspelen har inget ljud och lämpar sig för visning på informationsskärmar i publika utrymmen.

Speltid - 8:43

Utställningen "Barn under Förintelsen" som bildspel

Om den tyska naziregimens folkmord på judiska och romska barn under Förintelsen. Barn som nazisterna helst såg inte hade fötts, som utgjorde ett hot mot framtiden och därför måste förintas.

Speltid - 2:43

Utställningen Motstånd som bildspel

En utställning om enskilda personer som stod emot och tog kampen mot den nazityska terrorn under Förintelsen.

Speltid - 06:30

Utställningen Plundring som bildspel

Här kan du se utställningen Plundring som bildspel berättat av författaren Anders Rydell.

Speltid - 2:09

Utställningen "Antisemitism - och nu" som bildspel

Med exempel från historien och i dag belyser utställningen antisemitism ur ett historiskt och samtida perspektiv.

Speltid - 1:39

Ett gruppfoto av ett tiotal personer i olika åldrar.

Bildspel "Jag kom ensam - Judiska flyktingbarn i Sverige"

Bildspelet är en förkortad version av utställningen med samma namn, anpassat för visning på publika digitala skärmar.

Speltid - 5:18

Ett svartvitt foto på en man som tittar in i kameran. Bredvid foto syns en större mängd text.

Utställningen "Det tysta arvet" som bildspel

Överlevande, barn och barnbarn till överlevande berättar för journalisten Monica Hirsch och fotografen Maja Kristin Nylander om vad som hände dem och andra romer under andra världskriget.

Så kan man göra

Så kan man göra: andras tips till dig som vill arrangera

Vill du vara med och ta initiativ till en minnesdagsaktivitet där du bor? Är du osäker på hur du kommer i gång? Här har vi samlat tips och goda råd från personer på olika håll i Sverige som har erfarenhet av att arbeta med minnesdagsarrangemang på sin ort.

Vad kan man göra på sin ort?

Bjuda in Förintelseöverlevande eller någon av deras anhöriga att berätta
Ett utomhusarrangemang med ljuständning och diktläsning
Föreläsningar och författarsamtal på plats eller digitalt
Minnesceremoni med tal och musik
Fackeltåg
Konsert
Filmvisning. Eventuellt i kombination med samtal eller föredrag.
Bokbord
Debattartikel i lokaltidningen
En minnesdagsvecka med flera arrangemang

Gör det enkelt, börja litet

Att göra något är bättre än att inte göra något alls.
Om man arrangerar något för första gången och vill skapa en tradition är det bra att börja på ett enkelt sätt. Då finns det utrymme att växa.
Var beredd att jobba långsiktigt. Om man slår på stort första gången man arrangerar en minnesdagsaktivitet finns en risk att man inte orkar fortsätta.
Gör det enkelt och lättillgängligt så att så många som möjligt vill delta.
Jobba på att skaffa ett stort kontaktnät, lär känna kommunen, kyrkor och samfund, bibliotek, kulturhus, skolor, föreningar, musiker där du bor och håll utkik efter driftiga personer i allmänhet Fortsätt år från år och ge inte upp.

Samarbeta

Ta hjälp av någon mer, en gymnasie- eller högstadieskola, studieförbund, en församling eller förening. Det är enklare att vara fler.
Om du arbetar i en kommun, samverka med det lokala föreningslivet och kanske andra kommunala förvaltningar.
Sök samverkan med högskolan, om det finns en där du bor, Länsstyrelsen, regionen och regionala kulturaktörer.
Finns det andra aktiviteter på Förintelsens minnesdag på din ort är det bra att ta kontakt med de som arrangerar dem. Håll varandra informerade och se hur de olika arrangemangen kan komplettera varandra i stället för att konkurrera.

I vår stad samarbetar vi sedan många år med viktiga institutioner som stadsbiblioteket, muséet, stadsarkivet, föreningen Förintelsens ögonvittnen, Romskt informations- och kulturcentrum, ABF, Röda Korset, Malmö mot diskriminering, Malmö stadsteater med flera.

- Nina Marie Olsson, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek

Involvera barn och unga

Låt barn och unga vara delaktiga i ett tidigt skede av planeringen.
Bjud gärna in unga att medverka. Till exempel en barnkör.
Sök samarbete med kulturskolan

Genom aktiviteter på mötesplatser och fritidsgårdar på kvällstid når man barn och unga som man inte når i skolan.

Carl Göran Gustafsson, projektledare Toleransprojektet/Lyft upp, Karlstad kommun

Börja i god tid

Bra samarbeten kräver att man börjar i god tid.
Var ute i mycket god tid när du vill boka en föreläsare, talare eller författare för ett författarsamtal. Det kan i ibland vara enklare att boka föreläsare en annan dag än själva minnesdagen 27 januari.
Kommunicera och informera om olika aktiviteter i god tid. Då kan fler delta.
Håll öron och ögon öppna hela året för var som kan vara bra vad som skulle kunna vara passa som arrangemang.

Kommunicera

När flera organisationer samarbetar kan man nå ut till fler med information om sitt arrangemang. Tillsammans har man fler kanaler och större nätverk.
Kontakta lokala tidningar och radio.
Undersök om den lokala tidningen har ett kalendarium där man kan publicera information om ditt event.
Skapa ett facebookevenemang och bjud in dina samarbetspartners som "medvärdar". Sprid i lokala facebook-grupper "Vad händer i Helsingborg" eller liknande.

Till sist, några fler samarbetstips

Skapa samsyn kring syftet med arbetet, eventuellt teman för dagen och liknande tidigt.
Ta vara på allas idéer.
Tydliggör vem som har huvudansvar för att saker blir gjorda vid samarbeten, så att inte saker riskerar att falla mellan stolarna.
Ett bra samarbete bygger på att det finns förståelse för allas olika förutsättningar, en förening kan små ekonomiska medel till exempel, men ha mycket annat att bidra med.
Viktigast är nog att det finns vilja.

För långsiktigt arbete har det varit viktigt att alla som samarbetar får ut något av det. Och det kan ju se olika ut. Skolan kanske vill koppla dagen till sin undervisning i historia, kyrkan få tillfälle att säga några ord i samband med ett arrangemang med en annan publik, borgmästaren eller landshövdingen kan vilja tala om mänskliga rättigheter - eller något annat som ligger inom ramen för hens uppdrag. För kulturskolan är arrangemanget ett tillfälle att ge sina elever konsertvana och så vidare. Alla ska känna efteråt att det blev bra. Då är det ett lyckat samarbete.

- Sandra Sandborg Johansen, Kulturkontoret i Söderköpings kommun

Tack till alla er som tipsat! ❤️

Vill ni komplettera något till listan kontakta gärna webmaster@levandehistoria.se.

Livia Fränkel från FFÖ har tidigare samarbetat med Amanda Glans där de framträder och Amanda berättar Livias historia genom nätverket Berätta vidare.

Bjud in en föreläsare med berättelser från Förintelsen

Här listas några av de organisationer vi känner till som på olika sätt jobbar med att sprida vittnesmål från Förintelsen. Vi tar gärna emot tips på fler liknande organisationer, kontakta gärna webmaster@levandehistoria.se.

Lista med organisationer

Föreningen Förintelsens Överlevande (FFÖ)

Föreningens verksamhet riktar sig först och främst till skolungdomar. Genom medlemmars besök i skolorna får elever ta del av unika vittnesmål från de överlevande, lära sig att Förintelsens bakgrund finns i decenniers antisemitiska handlingar och antisemitisk propaganda som under 1900-talet resulterade i ett massmord på judar, romer och flera andra minoriteter.
Till FFÖ:s webbplats

Föreningen Förintelsens röster

Så här beskriver föreningen sin verksamhet. "Vi utgör en unik röst i det svenska samhället då vi är vuxna barn till dem som överlevde Förintelsen. Våra föräldrar har som mycket unga förlorat sina nära under Förintelsen och många kom föräldralösa till Sverige. De fasor de upplevde under krigsåren gjorde att många av dem levt resten av sina liv med djupa trauman. Vi berättar våra föräldrars historia och vad de tvingades gå igenom för att det inte ska glömmas bort och för att vi alla ska lära oss av historien."
Föreningen erbjuder personliga föreläsningar om Förintelsen till skolor, arbetsplatser, idrottsorganisationer och föreningar i Stockholmsområdet. För bokning av föreläsare kontakta Info@forintelsensroster.se.

EDUT

"EDUT-Vittnesmål från Förintelsen" erbjuder skolor kostnadsfria föreläsningar med vittnesmål från Förintelsen i Göteborg med omnejd.
Till EDUT:s webbplats

Zikaron

Zikaron är en förening som för vidare historier från Förintelsens överlevande för att de inte ska glömmas bort. De erbjuder gymnasie- och högstadieskolor kostnadsfria föreläsningar om Förintelsen.
Till Zikarons webbplats

Nätverket Berätta vidare

Nätverket Berätta vidare har intervjuat överlevande från folkmord och andra brott mot mänskligheten. De bär vidare vittnesmålen med hjälp av den muntliga berättartraditionen och framträder till exempel på skolor och konferenser.
Till Berätta vidares webbplats

Berättargruppen Förintelsens efterlevande

Berättargruppen Förintelsens efterlevande är en grupp kopplad till Judiska Församlingen Malmö som består av barn och barnbarn till de Förintelsens ögonvittnen. Vi har har tagit över plikten att gå ut till skolor, civilsamhället och andra institutioner för att om våra familjemedlemmars upplevelser under Förintelsen.

Till berättargruppens webbplats

Sprid i sociala medier

Var med och uppmärksamma minnesdagen i sociala medier. Nedan finns förslag på film och text, som du kan kopiera och publicera i dina kanaler.

Den 27 januari på Förintelsens minnesdag, minns vi tillsammans. Vi får inte låta tystnaden ta över, berättelserna måste leva vidare. På Förintelsens minnesdag tänder vi ett ljus för alla de som mördades. Och för de som stod emot.
Här kan du ladda ner filmen.

Speltid - 0:24

Förintelsens minnesdag

Bilder att använda

Här nedan hittar du bilder som är fria att använda om du ska anordna ett evenemang.

Ladda ner bilder

Här är förslag på bilder som är fria att använda för arrangemang kopplat till minnesdagen.

Tågvagn med rosor.
Bild i från Aschwitz-Birkenau. Foto: Forum för levande historia. Högupplöst bild här.

En röd ros liggande på en text från den romska national hymnen ”Gelem gelem”. Foto: Forum för levande historia. Högupplöst bild här.

Ett järnvägsspår som leder in genom en byggnad med torn.
Ingången till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Foto: Ron Porter, Pixabay. Högupplöst bild här.

En grupp människor står tätt tillsammans.
Deportation av romer i Asperg, Tyskland den 22 maj 1940. Foto: Bundesarchiv. Högupplöst bild här.

Bok-, film- och länktips

Här har vi samlat böcker, filmer och resurser som skildrar Förintelsen genom dagböcker, vittnesmål, forskning och personliga berättelser över generationer. Tipsen ger både historisk fördjupning och starka individuella perspektiv, och passar för såväl undervisning som egen läsning.

Boktips

Filmtips

Anne Frank Remembered. (1995)
En dokumentär som förenar arkivmaterial och intervjuer för att ge en fördjupad bild av Anne Franks liv och arv.

Pianisten (2002)
En gripande skildring av den judiske pianisten Władysław Szpilmans överlevnad i det nazistockuperade Warszawa.

Resistance (2020)
Berättelsen om Marcel Marceau och de judiska barn som räddades genom motståndsarbete under kriget.

Sauls son (2020)
En intensiv och nära skildring av en medlem i Sonderkommando i Auschwitz som försöker finna mening i ett omänskligt lägerliv.Giganterna i Auschwitz (2025)
En dramatisering av verkliga händelser om boxare som tvingades kämpa för livet i Auschwitz.

Länktips

Forum för levande historias vittnesmålssamling
En sökbar samling med vittnesmål från överlevare och efterlevande, för undervisning och fördjupning.

Sveriges museum om Förintelsen – överlevandes berättelser
Personliga berättelser som lyfter individuella erfarenheter av Förintelsen kopplade till Sverige.

Urplay.se: Förintelsen – program och dokumentärer
UR har flera program och dokumentärer om Förintelsen. De tar bland annat upp överlevandes berättelser, barns erfarenheter och innehåller material för lärare.

Urplay.se: Romer under Förintelsen
Fördjupande material om den romska erfarenheten av nazismens folkmord.

SVT – Förintelsen
Samlad dokumentärfilm och fakta om Förintelsen tillgänglig på SVT Play.

The Path to Nazi Genocide – USHMM
En kort dokumentär som förklarar nazismens framväxt och vägen mot folkmordet.

Hjälp oss att bli bättre

Vi vill gärna förbättra vårt arbete och kunna stötta fler att uppmärksamma Förintelsens minnesdag, därför hoppas vi att du vill svara på några korta frågor:

Relaterat

Minnesdagskartan

På den här kartan kan du se vilka evenemang som arrangeras nära dig. Om du själv arrangerar ett evenemang kan du lägga till det så att det visas på den här sidan.

Fakta om Förintelsen

Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Här hittar du en stor mängd fakta om olika delar av Förintelsen.

Bilden visar ett femtiotal män, kvinnor och barn sittandes på marken.

Förföljelsen av romer under Förintelsen

En stor del av den romska befolkningen i Europa dödades av nazisterna under andra världskriget. På den här sidan kan du lära dig om folkmordet på Romer.