Steg 4: Planera och genomför
För att få goda resultat behöver ni planera era åtgärder på både kort och lång sikt. Vissa åtgärder kan behöva genomföras snabbt för att hantera en akut situation. Andra åtgärder kan genomföras över längre tid.
Långsiktiga effekter uppnår ni genom att prioritera och göra förändringar i verksamheten. Ett sätt är att integrera arbetet mot rasism i verksamhetens övergripande styrning, planering och uppföljning. Ett annat är att integrera arbetet mot rasism i genomförandet av olika riktade styrdokument, policyer och riktlinjer. Till exempel:
- likabehandling och anti-diskriminering
- arbete för mänskliga rättigheter
- tjänsteutveckling
- kund-, patient- eller brukarpolicy
- Agenda 2030.
Bestäm riktning och mål
Utgå från ert uppdrag och er analys, och fokusera på de problem som ni kan lösa. För att nå bästa effekt kan ni behöva involvera berörda grupper bland invånarna, chefer och medarbetare i arbetet, och därefter bestämma inriktning och omfattning.
Vissa verksamheter har redan övergripande mål som redan är bestämda. Myndigheter behöver till exempel förhålla sig till regeringens mål att Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott (Regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott). Inget hindrar dock myndigheter att formulera mål för verksamheten, så länge det motsätter mål regeringen beslutat för myndigheten.
I andra verksamheter kan det finnas visionära mål och inriktningsmål som ni behöver förhålla er till.
Målen behöver vara begripliga och kunna förstås av andra. Målen kan formuleras på olika sätt men behöver beskriva vilken förändring eller effekt ert arbete ska bidra till. Formulera mål som tydliggör vilka utmaningar ni ska fokusera på, vad ni vill uppnå samt hur målen kan följas upp.
Här är det viktigt att sätta upp tydliga och konkreta målsättningar. Kriterierna för att avgöra om de är uppfyllda ska vara tydliga. Överväg också att formulera mål på olika nivåer i verksamheten, för att undvika att målen blir alltför svepande och oprecisa. Försök också att koppla målen till övriga mål, till exempel i verksamhetsplanerna.
Det finns risker att enbart sätta kvantitativa mål, till exempel antal genomförda utbildningsinsatser. För att förändring ska ske behöver normer och strukturer utmanas och granskas. Då behöver andra typer av mål sättas.
Fundera över följande:
- Hur kan arbetet mot rasism integreras i ordinarie verksamhet?
- Vilka åtgärder behöver vidtas i verksamheten för att motverka rasism och främja jämlikhet, samt för att nå de övergripande målen och delmålen?
- Hur ser ni till att det finns nödvändiga resurser, kompetenser och stöd i de delar av verksamheten där åtgärderna ska vidtas?
Ta fram en verksamhetslogik
När ni har satt mål för arbetet mot rasism är det bra att visa hur målen hänger ihop med åtgärderna i er verksamhet. Ett sätt är att ta fram en verksamhetslogik. Verksamhetslogik är en modell som beskriver och länkar samman en verksamhets förutsättningar, genomförande och förväntade resultat, särskilt med betoning på de tänkta effekterna. Verksamhetslogiken hjälper er att se kopplingarna mellan resurser, aktiviteter, resultat och sätt att nå målen. Det handlar också om att göra antaganden om varför ett steg leder till nästa.
Det är sällan som en enda aktivitet leder till ett resultat eller ett mål. Verksamhetslogiken hjälper till att synliggöra hur allt hänger ihop. Den kan användas både för hela verksamheten och för specifika delar, till exempel i ett projekt.
Illustration: Linnea Blixt
I denna fas behöver ni också bestämma hur ni ska följa upp resultatet av ert arbete. Tydliggör vilken information ni behöver samla in i uppföljningsarbetet, vid vilka tidpunkter informationen ska samlas in, hur ni ska göra det och hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är också bra att ta fram en riskanalys för arbetet, för att säkerställa att eventuella risker hanteras.
Läs mer om verksamhetslogik hos ESV Forum.
Genomför
Det är nu ni ska genomföra de åtgärder ni har bestämt er för. Det kan till exempel handla om att:
- se till att det finns resurser i form av budget och tid,
- utse vem som ska göra vad,
- följa upp att ni håller er till planen,
- och justera om något behöver ändras längs vägen.
Det kan vara olika personer som berörs beroende på om ni har valt en eller flera utvecklingsområden att arbeta med. Här är det viktigt att det finns tydliga tidplaner, resurser och ansvar. Det är bra att säkerställa tidigt att chefer och medarbetare som berörs av åtgärderna är medvetna om vad som krävs för att delta. Fundera på vilket sätt ni säkerställer att åtgärderna inte prioriteras bort och att det finns en utsedd person för att samordna arbetet Den som ansvarar för genomförandet behöver också kommunicera arbetet löpande till de som berörs.
Så har andra gjort
Erfarenheter från Göteborgs stads arbete mot rasismGöteborgs Stad har sedan 2020 arbetat med att intensifiera arbetet mot rasism genom en omfattande handlingsplan som går under namnet Göteborg Stads plan för stärkta insatser mot rasism 2020–2023. Planen togs fram för att skapa en stad fri från rasism och byggde på tre centrala mål: att synliggöra, förebygga och agera mot rasism, att involvera berörda aktörer och grupper samt att stärka stadens interna arbete inom området.
Tre snabba om Göteborg stad
- Grundlig kartläggning och delaktighet – Arbetet inleddes med bred konsultation av civilsamhället och en omfattande kartläggning av upplevelser av rasism i stadens verksamheter.
- Strukturerad implementering och uppföljning – Konkreta åtgärder togs fram, inklusive samverkan med civilsamhället, en referensgrupp för kontinuerlig dialog och utveckling av metoder för insamling och analys av diskriminerande strukturer.
- Långsiktig påverkan och anpassning – Handlingsplanen ledde till kulturförändringar, medarbetardrivna initiativ och vidareutvecklas nu i en bredare plan för mänskliga rättigheter där lokala verksamheter ansvarar för egna nulägesanalyser och insatser.
Planen togs fram genom en bred konsultation med civilsamhället och en grundlig kartläggning av upplevelser av rasism i mötet med stadens verksamheter. Under processen anställdes personer med god kännedom om målgrupperna för att säkerställa ett inkluderande och förankrat arbete. Dialogerna med över 100 personer, inklusive representanter för nationella minoriteter och lokala civilsamhällesorganisationer, bidrog till att skapa en tydlig problembild och riktning för insatserna.
För att omsätta målen i praktiken identifierades flera konkreta åtgärder. Ett viktigt fokus var att utveckla samverkan med civilsamhället och förankra nätverket Västsverige mot rasism i stadens organisation. Som en del av detta arbete bildades en särskild referensgrupp för att säkerställa kontinuerlig dialog och uppföljning. Samtidigt utvecklades metoder för att systematiskt samla in och analysera data för att identifiera diskriminerande strukturer.
Arbetet förstärktes även inom stadens egna verksamheter. Chefer fick stöd för att synliggöra, förebygga och agera mot rasism i det systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet. Frågorna integrerades också i stadens trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser, där förskolan och skolans demokrati- och värdegrundsarbete hade en central roll för en långsiktig förändring.
Utöver stadens strukturella satsningar fick initiativet en positiv sidoeffekt - enskilda medarbetare tog egna initiativ för att bredda perspektiv och motverka diskriminerande strukturer, vilket visade på betydelsen av en tydlig kommunal prioritering.
Trots framgångarna genomfördes inte alla insatser i planen. Politiska förändringar och organisatoriska utmaningar påverkade genomförandet, men arbetet synliggjorde vikten av flexibilitet och lärande. En viktig slutsats blev att planen planen bidrog till en kulturförändring genom att aktualisera frågorna och skapa förutsättningar för långsiktig förändring.
Efter att handlingsplanen avslutades 2023 har Göteborgs Stad påbörjat arbetet med en ny plan för mänskliga rättigheter. I stället för separata planer för olika områden, som rasism eller diskriminering, är målet att samla arbetet i en gemensam riktlinje. Genom att ge enskilda verksamheter ansvar för att göra egna nulägesanalyser och prioritera insatser ska arbetet bli mer konkret och anpassat till lokala behov.
Vi har lärt oss att involvering och dialog är avgörande. Det handlar om att lyssna in dem som berörs, se deras behov och skapa verktyg för att driva verklig förändring.
Diskussionsfrågor:
- Vilka skulle ni säga var framgångsfaktorerna när Göteborgs stad utvecklade handlingsplanen mot rasism?
- Göteborg stads handlingsplan hade tydliga och konkreta mål direkt kopplade till rasism. Hur hade den typen av målsättningar mot rasism fungerat i er verksamhet?
- Hur kan er verksamhet i planeringen säkerställa att insatserna mot rasism blir långsiktiga och integreras i den ordinarie verksamheten, snarare än att vara beroende av tidsbegränsade planer och projekt?
