KompetensutvecklingVägledning för arbete mot rasism i offentlig verksamhet

Centrala begrepp inom rasism

I vägledningen används begrepp som rasism och jämlikhet. Vad innebär de? Här ges en djupare förklaring av begreppens betydelse.

Rasism

Här kan du se korta filmer som förklarar vad rasism är.

Vad är egentligen rasism? Begreppet rasism kan vara förvirrande eftersom det används på olika sätt av olika människor. Det har också haft olika betydelser i olika tider. När vi pratar om rasism finns därför risk för missförstånd för att vi helt enkelt inte pratar om samma sak.

Inom forskningen finns många perspektiv på rasism men också olika definitioner. Vissa förståelser av rasism leder till att stor vikt läggs vid enskilda individers handlingar. Rasism som förstås ur ett bredare perspektiv inkluderar ofta också handlingsmönster och strukturer i samhället. Enligt olika studier kan rasism i offentlig verksamhet förekomma både på arbetsplatsen i form utav löneskillnader på grund av härkomst men också i mötet med invånare, till exempel om den enskilde inte får tillgång till ett visst samhällsstöd på grund av etnicitet.

I december 2025 publicerade regeringen en Handlingsplan mot rasism och hatbrott. I den beskrivs rasism som ”uppfattningar att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion eller hudfärg är väsensskilda från varandra och att de därmed kan eller bör behandlas på olika sätt”. Det leder till att somliga människor missgynnas, får ett ojämlikt bemötande, diskrimineras eller till och med utsätts för hat, hot och våld. Handlingsplanen har särskilt fokus på antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer. Även om handlingsplanen har ett särskilt fokus på dessa former av rasism ska planen bidra till att motverka all rasism.

När rasism studeras är det också relevant att titta på andra uttryckssätt, till exempel:

Strukturell rasism innebär att rasism är en del av samhällets strukturer, vilket leder till att vissa personer, till exempel de som hör till minoritetsgrupper, inte får samma rättigheter, möjligheter, makt och inflytande som andra. Strukturell rasism bottnar oftast i omedvetna fördomar och tankar om människors grupptillhörighet. Detta synsätt gynnar vissa individer och grupper, men skapar hinder för andra. Ett strukturellt perspektiv innebär också att enskilda uttryck för rasism, exempelvis diskriminering eller hatbrott, är del av något större och inte bara isolerade händelser. 
Vardagsrasism kan vara kommentarer och handlingar som förekommer i vardagssituationer. Det handlar oftast inte om tydliga kränkningar och hatuttryck, utan uppträder i en mer vardaglig interaktion. Det kan vara nedvärderande och fördomsfulla beteenden liksom socialt avståndstagande, negativt kroppsspråk och blickar, hånfullhet och förlöjligande.
Olika former av rasism: Antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer är exempel på rasism som riktas mot olika grupper i samhället och som har olika historiska bakgrunder. Dessa former tar sig uttryck på delvis olika sätt.

Läs mer om rasism

Likvärdigt bemötande

Bemötandet är en viktig del av verksamheten. När vi pratar om bemötande i vägledningen menar vi “uppträdande mot någon” i alla former av möten eller dialoger som sker mellan en offentliganställd och en invånare, oavsett om kontakten är muntlig eller skriftlig.

Ett gott bemötande med respekt har en avgörande betydelse för hur människor upplever kontakten och mötet med offentlig sektor. Bemötande i en verksamhet är lika gott för alla invånare, oavsett exempelvis deras kön, ålder, födelseland, hudfärg, etnicitet, religion, funktionalitet eller sexualitet.

I denna vägledning använder vi de grundläggande principerna för det offentligas uppdrag, så som det beskrivs i regeringsformen: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. /…/ Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.”

Det offentliga ska alltså ge likvärdig service till alla invånare. Det innebär att den offentliganställde behöver anpassa sitt bemötande utifrån individens behov och förutsättningar.

Diskriminering

Rasism kan leda till handlingar, till exempel hatbrott eller diskriminering. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt och sker när en person missgynnas enbart på grund av vem den är, vad den tror på, hur den lever eller ser ut. Diskriminering kan innebära orättvis behandling på jobbet, i skolan eller i butiker samt trakasserier.

Grundlagens förbud mot diskriminering förtydligas i Diskrimineringslagen. Lagen skyddar individer, men inte till exempel organisationer och företag.

Enligt Diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare arbeta med aktiva åtgärder. Genom aktiva åtgärder förebygger arbetsgivaren diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter. I det arbetet ingår att undersöka nuläget, för att sedan bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Föreställningar om ras

Rasbegreppet har använts på olika sätt genom historien. Redan för flera hundra år sedan försökte europeiska tänkare förklara skillnader mellan människor från olika delar av världen och olika hudfärger, skallform eller språk. Det fanns en tanke om att människors värde och egenskaper baserades på vilken ”ras” de tillhörde och att dessa kunde rangordnas hierarkiskt.

En återkommande rasistisk idé är att synliga, utseendemässiga skillnader mellan människor skulle tyda på skillnader i karaktär, till exempel att vissa skulle vara närmare besläktade med djur än med människor.
Främlingsfientlighet kan vi hitta i hela mänsklighetens historia – men idéerna om ras är kopplade till 1700-talets intresse för att klassificera och förstå världen. Då, under det som kallas upplysningen, började forskare studera och ordna djur och natur systematiskt. På samma sätt ville de kartlägga olika människotyper.

Jämlikhet

Jämlikhet betyder att alla människor har samma rättigheter och möjligheter oavsett bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning eller ålder. Principerna om människovärde och icke-diskriminering är inskriven i Sveriges grundlag, men det finns delade meningar om hur långt idealet om jämlikhet ska drivas. I Sverige har skolan till exempel ett så kallat kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att utbildningen ska sträva efter att ge likvärdiga förutsättningar för att lära, oavsett om eleverna har olika bakgrund och förutsättningar.

Att främja jämlikhet innebär att arbeta på olika plan:

Social jämlikhet handlar om att ge alla samma rättigheter och möjligheter inom till exempel hälso- och sjukvård samt utbildning.
Ekonomisk jämlikhet handlar om att minska ekonomiska klyftor och att ge alla tillgång till grundläggande resurser och möjlighet till försörjning.
Politisk jämlikhet handlar om att ge alla samma rättigheter och möjligheter att delta i samhällsprocesser, till exempel val. Men det handlar också om att genomföra särskilda insatser för att jämna ut skillnader till exempel insatser för att öka valdeltagandet i olika grupper.
Kulturell jämlikhet handlar om att erkänna och respektera olika kulturer och att arbeta för att motverka diskriminering.

Normkritik

Ett förhållningssätt där normer och samhälleliga strukturer kring till exempel etnicitet, religion eller annan trosuppfattning synliggörs och granskas. Flyttar fokus från individer och avvikande grupper till samhällets normstrukturer. Perspektivet belyser också maktaspekterna i systemet.

Intersektionalitet

Ett intersektionellt angreppssätt innebär att vi tittar på flera maktordningar eller sociala kategorier samtidigt. Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp för en bred analys av maktrelationer där grundtanken är att flera perspektiv samverkar med och påverkar varandra både positivt och negativt. Kön, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, religion och funktionsnedsättning är olika faktorer som kan samverka i detta sammanhang.

Minoritetsstress

Minoritetsstress är en särskild typ av stress som kan uppstå hos personer som tillhör minoritetsgrupper, på grund av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar som minoriteter möter i sin vardag. Ordet betecknar en konstant ökad stress kopplad till diskriminering eller risk för diskriminering. Det är alltså något bortom och utöver den vanliga stress som alla personer, oavsett grupptillhörighet, kan uppleva.

Vägledningens startsida