Del 2 – rasismen i dag

Vad vet vi egentligen om hur rasism uttrycks i Sverige i dag? Har alla människor tillgång till samma rättigheter och möjligheter oavsett religion, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller andra liknande förhållanden? Om alla inte har samma tillgång till samma rättigheter och möjligheter – vad beror det i så fall på och på vilka sätt kan det påverka dig i din yrkesutövning? Detta ska du få undersöka närmare i det här avsnittet av fortbildningen.

Människors levnadsvillkor påverkas av en mängd faktorer. Kön, socioekonomi, ålder, funktionalitet, sexuell läggning och var i landet du bor är exempel på faktorer som kan påverka dina levnadsvillkor. Nationellt eller etniskt ursprung, religion och hudfärg är ytterligare faktorer. Läs mer här nedanför för att lära dig mer om levnadsvillkor och ekonomi. 

Om det finns hinder för människor att få tillgång till likvärdiga möjligheter och rättigheter innebär det att principen om människors lika värde inte upprätthålls. Det är därför ett demokratiskt problem för hela samhället – inte bara för de drabbade grupperna. Detta är nära kopplat till frågan om invånarnas förtroende för det offentliga. Förtroendet har stor betydelse för myndigheters och kommuners förutsättningar att erbjuda samhällstjänster med hög kvalitet och motverka utanförskap. Hur du bemöter invånarna påverkar därmed deras förtroende för offentliga verksamheter i stort.

Det offentliga har ett ansvar för att främja goda levnadsvillkor för alla invånare och ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det slår regeringsformen fast i sin andra paragraf: 

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Att ge ett gott och likvärdigt bemötande är en av många delar i uppdraget att verka för delaktighet, jämlikhet och välfärd för alla. I avsnitt 3 kommer du att få arbeta vidare med frågor om rasismens uttryck.

Nu har du kommit fram till det sista avsnittet i Del 2. Här kommer du att få lära dig mer om människors erfarenheter av bemötande vid myndighetskontakter. Genom exempel, statistik och vittnesmål får du en ökad förståelse för hur du kan kvalitetssäkra dina arbetssätt.

Forskning, myndighetsrapporter och rapporter från civilsamhällesorganisationer visar att det offentliga inte lyckas ge alla invånare ett lika gott bemötande. Diskrimineringsombudsmannen får till exempel årligen in anmälningar från invånare som upplever att de har blivit diskriminerade i kontakten med olika offentliga verksamheter. Många av anmälningarna handlar om upplevelser av diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion.

Ett icke likvärdigt bemötande från myndigheternas sida leder till rädsla och misstro mot myndigheter bland samhällets minoriteter, och en känsla av att vara osynlig för majoritetssamhället.

Den samepolitik som fördes tidigare har exempelvis lett till att många samer vuxit upp med en rädsla eller misstro gentemot myndigheter. Utifrån sina undersökningar konstaterar DO att den statligt förda politiken och de strukturer som skapats genom historien påverkar samers villkor än i dag. Samers möjlighet att påverka sina egna livsvillkor är begränsade och diskriminering innebär att samer inte bemöts som individer utan kategoriseras utifrån negativa föreställningar om samer som grupp.

En annan form av icke likvärdigt bemötande är när skolan uppmanar exempelvis judiska studenter att inte bära judiska symboler – i stället för att ta itu med antisemitiska trakasserier.

Inom rättsväsendet finns exempel på hur afrosvenskar, muslimer, östeuropéer och romer har bemötts utifrån stereotypa föreställningar och utsatts för vardagsrasism och så kallad rasprofilering. Här nedanför finns fler exempel på erfarenheter av bristfälligt bemötande.

Nationella minoriteter har generellt lägre tilltro till vården, söker vård mer sällan, och har sämre psykisk och fysisk hälsa än befolkningen i övrigt. Det är även vanligare att utlandsfödda dör i förtid av annars behandlingsbara sjukdomar, till exempel hjärtsjukdom. 

En del tvekar att anmäla brott för att de är rädda för att de ska bli utsatta för kränkningar eller diskriminering. Studier visar att personer som tillhör grupper som traditionellt bemötts dåligt, även själva förväntar sig ett dåligt bemötande och att detta påverkar den psykiska hälsan. I grupper som utsätts för rasism är den psykiska ohälsan större än hos andra grupper.

Bemötande ska ses som en av flera viktiga aspekter i arbetet för likvärdighet i offentlig verksamhet. Det är den som bemöts som kan avgöra om ett bemötande är gott och därför är det centralt att lyssna på och följa upp invånares upplevelser av kontakt med det offentliga.  

Vissa myndigheter har tagit fram definitioner av vad ett gott bemötande innebär inom den egna verksamheten. Det finns också myndigheter som genomför undersökningar för att ta reda på hur invånarna uppfattar myndighetens bemötande. Studier visar dock att det är ovanligt med ett systematiskt och målinriktat arbete för att säkerställa ett gott och likvärdigt bemötande hos myndigheter. 

I denna del av fortbildningen har du fått lära dig mer om hur samhällsstrukturer och vardagsrasism kan påverka levnadsvillkoren för de människor som du möter i din yrkesroll. Rasismen som de invånare du kommer i kontakt med möter i dag, har sina spår i olika historiska processer som kan få konsekvenser för människors liv, förutsättningar och mående. Hatbrott och diskriminering drabbar människor ekonomiskt, socialt, fysiskt och psykiskt. Det är därför ett demokratiskt problem för hela samhället – inte bara för de drabbade grupperna. I din yrkesroll har du möjlighet att motverka rasism och främja demokratiska värden så att alla invånare får samma rättigheter och möjligheter oavsett religion, nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg.

Nu har det blivit dags för dig att få testa vad du lärt dig i Del 2. 

Du har nu fått en inblick i de samhällsstrukturer, lagar och regler som kan påverka levnadsvillkoren för de människor som du möter i din yrkesroll. Vad minns du om kompetenser som går förlorade i samhällen med olika villkor? Eller om rasistiskt motiverade hatbrott? Testa dina kunskaper!

Du har nu genomfört den andra delen i webbfortbildningen om rasism och likvärdigt bemötande för offentliganställda. Nu kan du fortsätta till Del 3, där du kommer att få kunskap om hur du kan främja likvärdigt bemötande för alla invånare. Fokus är på det som kan hända före, under och efter möten med allmänheten. Ta gärna stöd i kunskapen som du lärt dig i fortbildningens första och andra del.