propaganda

”Propaganda – risk för påverkan” är ett digitalt klassrumsmaterial för åk 7-9 och gymnasiet. Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.

Du som lärare kan läsa mer under ”För läraren”. Du som elev får mer information om varje del av materialet under fliken ”Mer information”.

Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.

FÖR LÄRAREN

Del 1: Om propaganda

Denna del består av 2 steg.

  • Skapa ett ”ordmoln” som visar hur du ser på vad propaganda är.
    Diskutera två och två: Vilka ord hör bäst ihop med propaganda?
    Du kan förstora orden, flytta eller vrida på dem.
    Ladda ner din bild.

     

Del 1: Om propaganda

Här får du reflektera över vad propaganda är och lyssna på hur olika forskare ser på begreppet. Begreppet propaganda är starkt laddat och har använts på olika sätt genom historien. Genom att fundera på vad du själv tänker att ordet betyder och ta del av olika definitioner så kan du få en fördjupad förståelse för begreppet och fenomenet ”propaganda”.

Denna del består av två steg.

  1. ”Ordmolnsövning” där du visar hur du ser på begreppet propaganda.
  2. Film: ”Vad är propaganda?” om hur begreppet används och om olika forskares syn på propaganda.

När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 2: Socialpsykologi”.

Nedan kan du se ett exempel på hur ett ordmoln kan se ut:


 

Forskare i filmen:
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet.
Lasse Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Roskilde universitet.
Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.
Karin Kvist Geverts, fil. Dr. i historia, forskningssamordnare, Forum för levande historia.

Definitionen av propaganda som nämns i filmen:
”A deliberate attempt to persuade people to think and behave in a desired way.” - Philip Taylor, professor i kommunikationsvetenskap, ur “Munitions of the Mind - a history of Propaganda from the ancient world to the present era”, Manchester, 2003.

Del 2: Socialpsykologi

Denna del består av 3 steg.

  • Svara på frågan genom att välja tumme upp eller tumme ner.

    Tycker du att det kan vara rätt att ljuga eller undanhålla fakta för att övertyga andra om en mycket viktig fråga?


  • Det finns en del ”knep” som ofta används för att påverka människor.
    Här är några sådana som är bra att känna till och känna igen.
    Upptäck och läs mer genom att klicka på boxarna.
    Diskutera två och två: Kan du känna igen de här knepen?
    Var möter du dem? Vilket eller vilka knep tror du är extra effektiva för den som vill påverka dig?

    • UPPREPNING

    • Desinformation

      Demonisering

    • Korta meningar och slogans

    • Kändisar

      Drömbild

    • Förenkling

    • Experter och statistik

    • Rädsla

      Sympati

      Vi & Dom

    • Försköning

Del 2: Socialpsykologi

Här får du veta hur vi människor fungerar när vi tar in och värderar information och vad som gör oss extra mottagliga för påverkan. Kunskap om mänsklig psykologi används inom t.ex. reklam eller politiska kampanjer och i denna del får du lära om några av de vanligaste knepen för att påverka. Kännedom om mänsklig psykologi och insikt om vanliga retoriska knep kan hjälpa dig att behandla information mer medvetet.

Denna del består av tre steg.

1. Ta ställning till en moralisk fråga.
2. Film om hur vi människor fungerar när det handlar om påverkan.
3. Lär om vanliga knep som används för att påverka människor.

När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen”.

Illustrationer knepen: Yvette Gustafsson.

Underlag och faktagranskning till filmmanus om socialpsykologi: Armita Golkar, post dr. i psykologi, Karolinska institutet.
Förutom knepen som är baserade på olika forskningsunderlag och sammanställda av Forum för levande historia.

Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen

Denna del består av 2 steg.

  • Titta igenom bildspelen.

    Nazityskland och propagandan
    Sovjetunionen och propagandan
  • Analysera propagandabilderna från Nazityskland (de två till vänster) och Sovjetunionen (de två till höger).
    Välj bild genom att klicka på den. 

    • Bilden visar en tidningsomslag med en lycklig arisk familj med text på tyska: "NSDAP säkrar folkgemenskapen". "Folkkamrater. Vänd er till lokalavdelningen om ni behöver råd och hjälp".
    • Bilden visar ett tidningsomslag från Nazistpartiets raspolitiska tidskrift Neues Volk. Bildtext: "60 000 Riksmark kostar denne ärftligt sjuka person folkgemenskapen under sin livstid. Folkkamrat, det är dina pengar också".
    • Bilden visar en propagandabild från Sovjetunionen med bildtext: "Död åt kapitalet - eller död under kapitalet".
    • Bilden visar en propagandabild från Sovjetunionen med bildtext: "Tack käre Stalin för vår lyckliga barndom".

Del 3: Propaganda i Nazityskland och Sovjetunionen

Här får du lära om propagandan i Nazityskland och Sovjetunionen och analysera propagandabilder från 1920- och 30-talen. I bildanalysövningen får du använda den kunskap om vanliga knep för att påverka som du fick i förra delen. Genom att studera och analysera propaganda två diktaturer i historien kan vi bli bättre på att upptäcka manipulerande budskap vi möter i vår vardag.

Denna del består av två steg:

1. Två bildspel om propagandan i Nazityskland respektive Sovjetunionen
2. Bildanalysövning

Om du behöver titta på knepen igen medan du gör bildanalysövningen så finns de här samlade i en pdf.

När du arbetat klart med denna del scrollar du ner till ”Del 4: Vårt informationssamhälle”.

 

Underlag och faktagranskning bildspel Nazityskland och propagandan: Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker, Uppsala universitet.

Underlag och faktagranskning bildspel Sovjetunionen och propagandan: Johan Dietsch, fil.dr. i historia, Lunds universitet.

Källor bilder:
Poster med text: Krossa kapitalismen eller bli krossad under den. Viktor Deni (1919) / Granger Historical Picture Archive / Alamy Stock Photo
Tidningsomslag med familj. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of The Wiener Library for the study of the Holocaust & Genocide
Tidningsomslag ”60 000 Riksmark”. Deutsches Historisches Museum, Berlin / A.Psille
Poster på Stalin med ung pojke. Golub P.S (1949) / World History Archive / Alamy Stock Photo.*Poster, tack käre Stalin för vår underbara barndom. Hulton archive, via Getty images.
M. Gurevich, A. Igumnov, 1932, Kuznetskstroi: Den socialistiska jätten.  International Institute of Social History
Poster med två sovjetiska arbetare. Vera Sergeyevna Korableva (1930) / Heritage Image Partnership Ltd / Alamy Stock Photo
Hitlerporträtt med texten: Ein Volk, ein Reich, ein Führer! United States Holocaust Memorial Museum

Del 4: Vårt informationssamhälle - Algoritmer och filterbubblor

Denna del består av 3 steg.

  • Titta igenom bildspelet.

    Vårt informationssamhälle
  • Varifrån får du nyheter och information?
    Ange dina kanaler i rutorna nedan. Sätt de viktigaste längst upp.

    Diskutera två och två:
    Har ni samma kanaler?
    Hur påverkar era kanaler er syn på världen?
    Är det viktigt att ta in information från flera kanaler? Varför/varför inte?
    Ladda ner din bild.

    Du

Del 4: Vårt informationssamhälle

Denna del består av tre steg:

1. Bildspel om vårt informationssamhälle
2. Film: ”Det dolda hotet” om hur algoritmer skapar ”filterbubblor” åt oss på nätet.
3. Övning där du ska ange vilka kanaler du får nyheter och information ifrån. 

Underlag till bildspel Vårt informationssamhälle: Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.