Bollhusmötet 1939
Studenter i Uppsala diskuterade flyktingpolitik
1930-talet var en orolig tid på många håll runt om i världen, både ekonomiskt och politiskt. I Tyskland ledde det till att Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Nazisterna lade stor del av skulden för landets problem på judarna och drev därför igenom lagar som tog bort judarnas medborgerliga rättigheter. Nazisterna förföljde också judarna med våld. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 – som kom att kallas Novemberpogromen (Kristallnatten) – blev dessa förföljelser särskilt våldsamma. Flera hundra judar dödades och flera tiotusentals fängslades. Händelsen ledde till att många judar försökte fly från Tyskland.
I februari 1939 samlades studenter vid Uppsala universitet för ett möte. Mötet kom senare att kallas för Bollhusmötet.
- Varför träffades studenterna? Vilka olika åsikter och argument kom fram i samband med mötet?
- Vilka källor är lämpliga för att besvara fråga 1? Använd de källkritiska kriterierna för att motivera ditt val av källor.
- Vilka tankar och frågor väcker händelsen hos dig?
För att svara på frågan har du ett urval av källor. Sätt nu igång med att utforska och tolka källmaterialet.
- Tips! Vid sidan av varje källa finns olika hjälpfunktioner. Använd dessa så blir uppgiften lättare att lösa. Lycka till!
Källor om Bollhusmötet 1939
Innan mötet
Hemställan till studentkårens ordförande
Artikel i Nya Dagligt Allehanda
Artikel i Tidningen Upsala
Förslag som ska diskuteras på mötet
Birger Rydings förslag
Kompromissen av Erik Sandberg
Flygblad utan avsändare
Notis i Upsala Nya Tidning
Under mötet
Fil. kand. Ragnar Ericssons tal
Åke Leissner
Dagen efter mötet
Artikel i Nya dagligt allehanda
Artikel i Dagens nyheter
Om samtiden 1939
Samhälle och politik
Centralt i den nazistiska ideologin var föreställningen om att allt som ansågs vara judiskt, förgiftade den tyska gemenskapen. Efter att Hitler kommit till makten den 30 januari 1933 började därför nazisterna verka politiskt för att stifta lagar som definierade och pekade ut vem som var jude. Exempelvis sparkades personer från offentliga tjänster med motiveringen att de var judar. 1935 införde nazisterna lagar som tog ifrån de som påstods var judar deras medborgerliga rättigheter. Bland annat förbjöds judar att gifta sig med ”icke-judar”. De som definierades som judar skildes av från den övriga befolkningen och förföljdes. Ett exempel på det var den så kallade Novemberpogromen (även kallad kristallnatten), natten mellan den 9 och 10 november 1938. Då brändes och förstördes synagogor och bönehus. Judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserades och plundrades. Judar misshandlades, mördades och cirka 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationsläger.
Judiska flyktingar till Sverige
För att undkomma den utsatta situationen i Tyskland försökte en del av de som kunde emigrera eller fly till andra länder. Men det var svårt för dem att hitta andra tillflyktsorter eftersom få länder ville ta emot dem. Det berodde delvis på att även i dessa länder fanns föreställningen om att judar inte hörde till gemenskapen. Detta gällde också Sverige.
Om studentlivet i Uppsala
I dag är det många som väljer att efter gymnasiet fortsätta att läsa på universitetet. Så var det inte förr i tiden. På 1930-talet var det bara en liten del av alla svenskar som kunde skaffa en universitetsutbildning, och de kom nästan uteslutande från medel- och överklassen.
Alla studenter skulle tillhöra en studentkår som bevakade studenternas intressen gentemot universitetet/högskolan. I Uppsala och Lund skulle studenten dessutom tillhöra en nation, som ordnade boende och olika aktiviteter för sina medlemmar. Nationerna var ofta kopplade till det geografiska område medlemmarna kom från, till exempel Västmanland-Dala (Västmanland och Dalarna) eller Södermanland-Nerike (Södermanland och Närke).
Källor: Ola Larsmo; Djävulssonaten, Ur det svenska hatets historia. Ingvar Svanberg & Mattias Tydén; Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Nationalencyklopedin.