Lyssna

S:t Barthélemy 2015

RESEREPORTAGE MED KOPPLING TILL SVERIGES KOLONIALA HISTORIA 

Ön S:t Barthélemy i Karibien var från slutet av 1700-talet en svensk koloni. Vilket innebar att ön – trots att den låg så långt borta – ägdes av Sverige. Syftet med att ha kolonier var bland annat att kunna tjäna pengar på dem. Innan ön blev svensk tillhörde den Frankrike. I slutet av 1800-talet köpte Frankrike tillbaka ön. 

Karibien kallas också Västindien och är en kedja av öar som ligger i havet mellan Nordamerika och Sydamerika. Öarna har under de senaste åren blivit populära turistmål och många åker dit på semester. 

  • HISTORIEBRUK I RESEREPORTAGE 

1. HUR HAR ARTIKELFÖRFATTAREN ANVÄNT HISTORIEN I SITT RESEREPORTAGE?  

Motivera ditt svar med hjälp av exempel från källan i mappen. Källan är artikeln "St Barth- lyxparadiset på forna svensk-ön” i Expressens Allt om resor 17/2-15. 

2. VILKET SYFTE? 

Vilket tror du är artikelförfattarens syfte med att använda historien på detta sätt? Varför publicerar Allt om resor artikeln? Resonera utifrån de olika historiebruken.

3. KONSEKVENSER? 

Vilka konsekvenser kan det få att använda historien på detta sätt? Varför? För vem? 

Källor om S:t Barthélemy 2015

folder-icon

Resereportage

data-item-icon
play-icon listen-icon

Allt om resor, Expressen

  • Gör en reklamkampanj med historiska argument

Tänk dig att du ska göra en egen reklamkampanj för en plats som finns i din närmiljö. Du ska använda dig av platsens historia i reklamkampanjen.  

1. VÄLJ EN PLATS

Vilken plats väljer du? Varför?

2. VILKEN HISTORIA?

Vilken del av platsens historia väljer du att lyfta fram? Varför? Hur lyfter du fram historien i reklamkampanjen? 

3. VAD VALDES BORT?

Vilken del av platsens historia valde du bort? Varför? 

Om den historiska samtiden

Den svenska kolonin S:t Barthélemy 

1784 fick Sverige ta över kontrollen över den karibiska kolonin S:t Barthélemy från Frankrike, i utbyte mot att fransmännen fick rätt att handla i Göteborg. I och med att ön var liten och hade för lite färskvatten för att kunna ha sockerplantage, bestämde man att istället grunda en frihamn, som kallades Gustavia (uppkallad efter den svenske kungen Gustaf III).

Eftersom många andra kolonier hade stränga regler som kontrollerade handeln, särskilt vid krigstid, blev Gustavia enormt populär. Från att ha haft cirka 700 människor på hela ön när den blev svensk år 1784, bodde år 1800 över 5 000 personer enbart i Gustavia. Befolkningen delades upp i tre grupper, "vita" (från Europa eller Amerika), fria ”färgade” och slavar (från Afrika eller Västindien). Slavarna var flest; det fanns ungefär lika många "vita" som fria “färgade”. Slavhandeln från Afrika till S:t Barthélemy förbjöds 1813 och slaveriet avskaffades 1847.

Så länge det var krig mellan de andra kolonialmakterna i Karibien kunde handelsmännen S:t Barthélemy tjäna pengar på handeln. Efter 1815 var det en fredligare period och de fördelar som frihamnen haft i krig fanns då inte längre kvar. När Sverige inte längre tjänade pengar på S:t Barthélemy såldes ön tillbaka till Frankrike år 1878.

Olikhet inför lagen på S:t Barthélemy

 Människorna i de olika grupperna, "vita", "färgade" och slavar, hade inte samma rättigheter och olika lagar gällde för dem. Fria “färgade” bestraffades hårdare än "vita". Slavar bestraffades hårdare än fria “färgade”, som regel genom piskrapp för brott "vita" bara behövde böta för.

Det fanns en konstant rädsla för slavuppror i alla slavsamhällen, också i S:t Barthélemy. Många av lagarna - som förbudet för slavar eller fria “färgade” personer att samlas för danser utan tillstånd, förbudet för slavar att bära masker eller att servera dem alkohol - var därför skapade för att förhindra oroligheter.

Lagarna var baserade på Code Noir, en slavkod från Franska Västindien som skapades 1685. 

Källor: Jan-Öjvind Swahn & Ola Jennersten; Saint-Barthélemy, Sveriges sista koloni. Ale Pålsson; Our side of the water: Political culture in the swedish colony of St Barthélemy 1800-1825. Nationalencyklopedin.