Lyssna

Moskébygget 1993

PROTESTERA MED HJÄLP AV HISTORISKA ARGUMENT 

När det gamla elverket i centrala Stockholm på 1990-talet skulle byggas om till moské var det många människor som protesterade. Platsen där moskén skulle byggas har under historien använts på olika sätt. Vissa använde sig av platsens historia i sina argument. Några av de som protesterade var medlemmar i Central-bostadsföreningen i Stockholm upa. De bodde i ett hus som låg nära platsen där moskén skulle byggas. Tillsammans skickade medlemmarna in en skrivelse med synpunkter till Stadsbyggnadskontoret i Stockholm.

  • HISTORIEBRUK I PROTESTSKRIVELSE

1. HUR HAR CENTRAL-BOSTADSFÖRENING ANVÄNT HISTORIEN?

Motivera ditt svar med hjälp av exempel ur källan i mappen. Källan är föreningens skrivelse till Stadsbyggnadskontoret 7/5 1993 där de protesterar mot det planerade moskébygget.

2. VILKET ÄR SYFTET?

Vilket tror du är Central-bostadsföreningen syfte med att använda historien på detta sätt? Resonera utifrån de olika historiebruken.

3. KONSEKVENSER?

Vilka konsekvenser kan det få att använda historien på detta sätt? Varför? För vem?

Källor om Moskébygget 1993

folder-icon

Skrivelse till Stadsbyggnadskontoret

data-item-icon
play-icon listen-icon

Central-bostadsföreningen i Stockholm upa.

  • Göra om – eller inte göra om – en plats?

En plats som har en historisk koppling ska göras om. I samband med med att platsen görs om får du chans att uttrycka din mening om förändringen.

1. VÄLJ EN HISTORISK PLATS

Välj en historisk plats som är viktig för dig. Platsen ska ha koppling till din egen eller någon annans historia. Tänk dig att den ska göras om.

2. FÖR ELLER EMOT?

Bestäm dig för om du är för eller emot att platsen görs om. 

3. KONSEKVENSER?

Motivera varför du vill, alternativt inte vill, att platsen ska förändras och användas till något annat än vad den används till just nu. Använd historiska argument i ditt svar.

 

Om den historiska samtiden

Moskén

Muslimer i Sverige har skilda bakgrunder och det finns många olika sätt att vara religiös och leva i enlighet med Islam. Moskén är muslimernas plats för bön, predikan och utbildning. Muslimer, både kvinnor och män, kan utföra bönen enskilt eller tillsammans med andra, i hemmet eller i moskén. På fredagar hålls det alltid en gemensam bön i moskén som leds av en Imam.

Moskéerna kan se olika ut men det finns några gemensamma drag som återfinns i alla moskéer. Moskén har exempelvis en bönehall, dvs. ett rum för bön. En av bönehallens väggar vätter mot Mecka. Utanför moskén finns oftast en eller flera minareter, dvs. torn för böneutrop. Moskéns kupol symboliserar himlavalvet. Varken minaret eller kupol är obligatoriska men ofta vanliga.

Moskén fyller en social funktion och erbjuder information och kulturella aktiviter. Därför har ofta moskéer bibliotek, kontors- och lektionssalar etc utöver bönehallen.

Om bygglov

När man vill bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad måste man alltid söka bygglov. Detta gör man på kommunen hos Stadsbyggnadskontoret som gör en utredning som tar hänsyn till omgivning, husets historia och berörda grannar. Bygglov regleras av en speciell lag som heter plan- och bygglagen (PBL). I Stockholm heter nämnden som ansvarar för bygglov Byggnadsnämnden och består av folkvalda politiker. Vem som helst får uttala sig och skicka in sina synpunkter kring bygglov.

Ofta bjuder stadsbyggnadskontoret in sakägare, ex. grannar, personer eller företag som berörs av bygglovet för att få in deras åsikter i frågan. Bygglovet kan antingen beviljas eller avslås, dvs. godkänns eller nekas. Detta kan i sin tur överklagas till länsstyrelsen och då görs en ny utredning och därefter tas ett nytt beslut i frågan. Den som överklagar måste på något sätt vara berörd av beslutet. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Alla handlingar, ex. skrivelser, överklagelser och andra dokument kring bygglov är offentliga handlingar vilket betyder att vem som helst kan få läsa dem. 

Källor: Pia Karlsson & Ingvar Svanberg; Moskéer i Sverige: En religionsetnologisk studie av intolerans och administrativ vanmakt. http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/ (2017-05-26). Nationalencyklopedin.