Att arbeta med fördomar i klassrummet - Övningar

Materialet innehåller fyra övningar som du som lärare kan använda tillsammans med dina elever och deltagare i klassrummet.

Syftet med materialet är att ge lärare verktyg för att prata om fördomar och vad som kan ligga bakom dem samt synliggöra vad som kan vara problematiskt med fördomar. Övningarna är till för att få elever/deltagare att förstå var fördomar kommer ifrån och hur man kan diskutera och problematisera dem. Varje övning tar inte mer än en lektion och flera tar betydligt kortare tid i anspråk.  

Övningarna ska inte hänga ut vissa elever med ”fel” åsikter utan bidra till att gruppen tillsammans reflekterar över fördomar och vad de kan leda till. Det är viktigt att eleverna eller deltagare inte känner sig utsatta utan inkluderade i ett samtal.  

I materialet finns förslag på hur övningarna kan göras i klassrummet eller digitalt.

Vad är fördomar?

Fördomar är uppfattningar om andra människor som bygger på förutfattade meningar om den grupp dessa människor identifieras med. Det är åsikter om andra personer som inte bygger personliga egenskaper.

Därför kan vi säga att fördomar låser enskilda individer till en grupp, inte utifrån individens egen upplevelse av grupptillhörighet, utan en grupp som personen med fördomarna har placerat individen i.

Allmänna mekanismer i fördomsproduktion

Fördomar är inte något som bara vissa har och andra är befriade från. Snarare har vi alla en benägenhet att ha fördomar. Att utmana och problematisera kan vara ett sätt att minska våra fördomar. 

Vilka allmänna mekanismer är det då som medverkar i fördomsproduktion? Gordon Allport pekade i sin bok The Nature of Prejudice (1954) dels på emotionella mekanismer som är kopplade till vårt behov att höra till och veta vilka vi är. Samtidigt lade han stor vikt även vid kognitiva mekanismer som har att göra med vårt sätt att ordna och kategorisera verkligheten.

”Vi” och ”de andra”

Människor är sociala varelser som definierar sig i relation till andra. Vi hittar vår identitet genom att veta vilka vi tillhör, vilka vi liknar. ”Jag” definierar mig i förhållande till ett ”vi” som jag ser mig själv som en del av. I socialpsykologin används ofta den lite mer neutrala beteckningen ingrupp. Denna grupp kan ha olika omfång, från familjegruppen som vi är medvetna om att vi tillhör redan från barnsben till breda grupper som nationen och till och med hela mänskligheten. Poängen när det gäller fördomar är behovet att definiera ingruppen, ”vi”, genom att definiera vilka som inte tillhör den, genom föreställningar om utgruppen, ”de andra”.

Gå till https://dembra.no/sv/blog/utema/fordommer-fiendtlighet-og-hat/?trekk=1 för att läsa hela texten samt kapitel om generalisering, kategorier, stereotyper med mera.