Nätverksträff: När demokratin utmanas

09.00: Inledning
Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

09.05 Vad gör statsanställda i ett land som autokratiseras?
I USA pågår en autokratiseringsprocess. Förtroendet för de demokratiska institutionerna har urholkats på senare år och den politiska polarisering har ökat. Såväl demokratiska institutioner som processer försvagas och tecken på ett mer auktoritärt styre märks, bland annat genom att pressfrihet och rättsväsendets oberoende utmanas.

Jamie Lee Kucinskas är professor i sociologi vid Hamilton College och var under 2024–2025 gästprofessor vid Mittuniversitetet. Till boken The Loyalty Trap intervjuade Kucinskas statsanställda om hur de under Donald Trumps första mandatperiod navigerade mellan olika lojaliteter, som ibland kunde stå i konflikt: professionell etik, grundlag, verksamhetens uppdrag och presidentens beslut.
Hur hanterade offentliganställda etiska dilemman? Vilka handlingsalternativ såg de? Vilka lojaliteter vägde tyngst? Och vad kan statsanställda i Sverige lära sig av det amerikanska exemplet?

Ann Bernes, Forum för levande historia, samtalar med Jamie Lee Kucinskas. Samtalet hålls på engelska och textas på svenska.

09.35: Paus

09.40: Dör demokratin i hettan?
År 2019 blir Erika Bjerström SVT:s första globala klimatkorrespondent, med uppdrag att rapportera om klimatkrisens konsekvenser och lösningar. Under åren som följer polariseras samhällsdebatten kring klimatfrågan och präglas alltmer av desinformation, hot och påhopp. När hon avslutade sitt uppdrag 2024 var hon en av Sveriges mest utsatta journalister.

I sin senaste bok skildrar Bjerström hur klimat- och demokratikrisen förstärker varandra. Hon visar hur populister som Donald Trump vinner val och attackerar fria medier, censurerar forskning, avskaffar klimatlagar och försvagar domstolar. Den centrala frågan hon ställer är: om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den?

Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia, samtalar med Erika Bjerström, journalist och författare till böckerna Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder och Demokratin dör i hettan.

10.05: Offentliganställdas utsatthet för otillåten påverkan som demokratihot
Otillåten påverkan handlar om att någon påverkar eller försöker påverka en offentligt anställd att besluta eller agera på ett sätt som är önskvärt för påverkaren. Sätten att genomföra sådan påverkan kan variera. Det rör sig ofta om brottsliga handlingar som hot, våld, trakasserier, skadegörelse och mutbrott.
Det kan också handla om subtila handlingar som inte är olagliga, men som syftar till att skrämma en offentligt anställd. Det kan bland annat leda till korruption, självcensur och tystnadskultur.

Att arbeta mot otillåten påverkan innebär dels att förebygga olika former av brottsliga handlingar och olämpliga beteenden, men också om att hantera oönskade händelser. Hur sker otillåten påverkan och hur kan du upptäcka den? Vilken skada den leda till och var går egentligen gränsen mellan demokratisk påverkan, som både är önskvärd och angelägen – och otillåten påverkan?

Bodil Sundén, Forum för levande historia, samtalar med Anna Hansson, Brottsförebyggande rådet.

10.30: Vad kan vi lära av demokratiutmaningar i dansk förvaltning?
Under 2025–2028 publiceras en forskningsbaserad genomlysning av dansk demokrati, Magtutredningen 2.0, på uppdrag av Folketinget. En av rapporterna, Forvaltningen i folkestyret, visar hur fler sakområden blivit politiskt laddade – något som skapar svårare avvägningar mellan juridik, fakta och politiska önskemål för tjänstepersoner. Förvaltningen förväntas vara lyhörd inför den politiska ledningen, men samtidigt värna juridik och profession. Den balansen sätts allt oftare på prov.

Många danska tjänstepersoner uttrycker dessutom oro för att reformer genomförs alltför snabbt, vilket påverkar lagkvalitet och genomförbarhet. I relationen mellan regering och förvaltning finns också spänningsfält: ministrar saknar ibland sakkunskap och är beroende av förvaltningens expertis – samtidigt som tilliten mellan parterna kan vara skör. En särskilt känslig fråga är risken att ministrar vill påverka beslut i enskilda fall, vilket utmanar rättssäkerheten.

Jørgen Grønnegård Christensen, professor (emeritus) i statsvetenskap vid Aarhus universitet och en av Danmarks ledande forskare på offentlig förvaltning. Han berättar om de viktigaste resultaten och vi diskuterar vilka lärdomar som är relevanta för svensk statsförvaltning i dag. Leder samtalet gör Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.
Samtalet hålls på svenska och danska och textas på svenska.

11.00: Paus

11.10: Denna programpunkt uppdateras inom kort

11.55: Omvärldsbevakning och avslut

12.00: Programmet är slut