Nätverksträff: Hur försvarar vi demokratin i en orolig tid?

09.00: Inledning
Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia

09.05: Journalistikens roll att granska staten
En viktig roll för media är att granska och kontrollera makthavare och deras beslut. Media kallas ibland för den tredje statsmakten, med hänvisning till att media har uppdrag att granska riksdagen (den första statsmakten) och regeringen (den andra). I länder som autokratiseras är det vanligt att oberoende medier hamnar under tryck. Mediernas frihet, oberoende och mångfald är en förutsättning för fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och möjligheter att granska olika verksamheter i samhället. Det finns utmaningar även i Sverige, gällande svårigheter att finansiera kvalitativ journalistik i hela landet, skillnader i förtroende för media och skillnader i medie- och informationskunnighet bland allmänheten, samt hat och hot mot journalister.

Det finns även rapporter om att makthavare i allt större utsträckning avböjer att ställa upp på ansvarsutkrävande intervjuer och att det är svårare att få ut allmänna handlingar. Detta trots att offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha rätt till insyn för att kunna granska det offentligas verksamhet.
Hur ser medias förutsättningar att granska staten ut? Vilka strukturella utmaningar finns i mediabranschen just nu, som påverkar dessa förutsättningar? Vilka utmaningar finns i relation till öppenheten i det offentliga?

Ulrika Hyllert, ordförande, Svenska journalistförbundet samtalar med Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

09.25: Riksrevisionens roll att granska staten: Fungerar demokratin som tänkt?
Oberoende revision är en självklarhet i en fungerande demokrati. Alla har rätt att veta hur staten sköter sitt arbete. Man ska kunna lita på att myndigheter arbetar effektivt, att de politiska beslut som har fattats följs och få kunskap om de leder till vad de var menade till.

Riksrevisionen bidrar till demokratisk insyn i hur statens verksamhet fungerar genom att göra oberoende och egeninitierade granskningar. Det är kunskap som kan användas för att förbättra såväl regeringens som myndigheternas arbete.
Så vilken är den övergripande bilden: I vilken utsträckning genomför myndigheter den politik som riksdagen har bestämt? Når myndigheter de mål som satts upp? Blir effekterna av politiska reformer de avsedda? Vilka med- och motkrafter har riksrevisionen identifierat i relation till dessa frågeställningar, och vilka frågor kring demokrati har aktualiserats genom Riksrevisionens granskningar?

Christina Gellerbrant Hagberg, riksrevisor, Riksrevisionen, samtalar med Bodil Sundén, Forum för levande historia.

09.45: Paus

09.55: Demokrati i en osäker tid
Samhället förändras snabbt och i stor skala av processer som migration, klimatförändringar, krig, artificiell intelligens, sociala media och ekonomins globalisering. Människor ställer sig allt oftare frågor som: Kommer mitt hem påverkas av översvämningar? Kommer jag behöva fly på grund av krig? Kommer AI ta mitt jobb?

Finns det en koppling mellan den osäkerhet som dessa förändringar skapar och demokratins tillbakagång internationellt? Vilken roll spelar den ”sociala frågan”, alltså människors tillgång till välfärd, för hur demokratin mår? Hur bra är demokratin på att hantera en osäker framtid?

Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Näsström är författare till böckerna Demokrati. En liten bok om en stor sak och The Spirit of Democracy. Corruption, Disintegration, Renewal. Hennes nästa bok heter: Democracy and the Social Question. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

10.25: Paus

10.30: Det gemensamma – kunskap och demokrati i ett nytt sekel
Den demokratiska utvecklingen är på tillbakagång. Polarisering och kriser sätter samhällen under stor press. En ny era formas av den historiska insikten om sambandet mellan samhälle och natur, klimat och demokrati. Det sätter fokus på vad som en gång gjorde samhället möjligt: det gemensamma, menar idéhistorikern Anders Ekström.

Anders Ekström är författare och professor vid institutionen för idéhistoria vid Uppsala universitet. Ekström är ledamot av förbundsstyrelsen för Svenska Humanistiska Förbundet. Samtalet leds av Bodil Sundén, Forum för levande historia.

10.55: Har tjänstepersonerna tystnat – och hur påverkar det demokratin?
I sin forskning beskriver Göran Sundström hur förändringar i styrning, organisation och tjänstemannaroll har gjort det svårare för förvaltningen att ge regeringen den information den behöver. Resultatet, menar han, kan bli en förvaltning som tystnar och svagare beslutsunderlag.

I samtalet utforskar vi frågor som: Har förändringar i styrning och organisering av det offentliga påverkat tjänstepersoners möjligheter att ”säga sanningen till makten”? Vad händer med demokratin om uppfattningar om roller förändras, lojaliteter skiftar och myndigheter alltmer organiseras som företag? Vilket ansvar har myndighetschefer, medarbetare och den politiska nivån för att upprätthålla en tjänstemannaprofession som stärker demokratin? Vad krävs för att stärka mod, integritet och professionellt omdöme bland anställda i staten?

Göran Sundström är professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen. Hans forskning handlar om offentlig förvaltning och tjänstemannaroller. Han har varit med och skrivit boken Demokrati & Byråkrati. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

11.30: Demokratin i en digital tid
Demokratin är under ständig förändring och utveckling. Digitaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna för vår tids förändring och det skapar såväl möjligheter som utmaningar för demokratin. Digitalisering kan skapa bättre förutsättningar för människor att mötas, träffas, fatta beslut och utveckla demokratins verktyg, metoder, processer och funktion. Men samtidigt kan demokratin utsättas för hot på grund av digitaliseringen. Desinformation, näthat, digitala klyftor och cyberhot är exempel på hot mot demokratin.

Carl Heath är senior forskare och fokusledare vid forskningsinstitutet RISE, Research Institutes of Sweden. Heath fokuserar på frågor som digital resiliens, demokrati och desinformation. Han har tidigare varit utredare för utredningen Demokratin i en digital tid, som hade fokus på att leda en nationell satsning på medie- och informationskunnighet, samt att värna det demokratiska samtalet. I det ingick frågor om hur vi kan öka samhällets motståndskraft mot desinformation, propaganda, hot och hat. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

11.55: Avslut

12:00: Programmet är slut