Hur utvecklades hbtqi-rättigheterna under 1900-talet?

En fördjupande text om hbtqi-rättigheternas utveckling under 1900-talet.

Förtryck och förföljelse av hbtqi-personer har tagit sig olika uttryck genom tiderna. Högre grad av acceptans har avlösts av tider när hbtqi-personer har använts som syndabockar, oftast tillsammans med judar, kättare, romer, invandrare, funktionsnedsatta och andra minoriteter.

Under de första decennierna av 1900-talet ökade homofobin. Samtidigt var ”dam-imitatörer” – den tidens dragartister – populära inslag på kabaréscener runt om i landet och en del artister gjorde internationell karriär. Uppfattningen att homosexualitet var en sjukdom spreds bland svenska läkare och år 1919 publicerade läkaren Anton Nyström en skrift som krävde avkriminalisering med argument om att homosexualitet var medfödd och därmed inte gick att ändra på. Från 1929 kunde homosexuella dömas till vård på mentalsjukhus, där de i allmänhet rekommenderades att ansöka om kastrering för att snabbare bli utskrivna. Fram till 1944 dömdes 147 män som anklagats för homosexuella handlingar till vård.

Sex mellan män var kriminaliserat sedan 1600-talet och mellan kvinnor sedan 1800-talet. Att kvinnlig homosexualitet var förbjudet, var ovanligt i en europeisk jämförelse. Endast Sverige, Finland, Österrike, Grekland och delar av Schweiz förbjöd sex mellan kvinnor. I Sverige åtalades 12 kvinnor mellan 1880 och 1944 och över 1 500 män. Många homosexuella föll offer för utpressare som hotade att avslöja deras sexuella läggning. Detta, tillsammans med idén att homosexualitet var medfött och inte något man kunde ändra på, ledde till debatt om avkriminalisering.

Många homosexuella föll offer för utpressare som hotade att avslöja deras sexuella läggning. Detta, tillsammans med idén att homosexualitet var medfött och inte något man kunde ändra på, ledde till debatt om avkriminalisering. Ett lagförslag presenterades 1937 men stoppades av justitieministern K.G. Westman. Efter hans avgång kunde lagändringen ske och homosexuella förbindelser mellan vuxna blev lagligt 1944. Åldersgränsen var dock högre för homosexuella än för heterosexuella förhållanden. Efter att homosexualitet avkriminaliserades sågs det fortfarande som en sjukdom.

Föreningen RFSL grundades 1950 för att driva krav på rättigheter, i en tid av stigande homofobi. I medierna pågick en livlig debatt där intellektuella och journalister spred konspirationsteorier om att homosexuella skulle vara del av hemliga nätverk som styrde landet och hindrade rättvisans gång.

På 1960-talet ökade transpersoners synlighet, samtidigt som läkarvetenskapen gick framåt om könsbekräftande behandling. Mellan 1946 och 1963 fick 23 personer ändra förnamn och personnummer efter ”maskuliniserande eller feminiserande behandling”. År 1972 blev Sverige först i världen att införa en lag om könstillhörighet som gjorde det möjligt för transpersoner att ändra juridiskt kön. Det krävdes utredning och behandling, samt att sökanden var svensk medborgare, ogift och steril. Oftast innebar detta sterilisering.

Aversionsterapi med elstötar användes i begränsad skala för att ”bota” homosexualitet sedan 1960-talet, men blev alltmer kritiserad på 1970-talet. Den första svenska prideparaden hölls 1971 i Örebro. Dåvarande Vänsterpartiet Kommunisterna motionerade 1973 om att ersätta äktenskapet med en enkel registrering som också skulle vara öppen för homosexuella par. Motionen avvisades, men riksdagen uttalade att ”samlevnad mellan två parter av samma kön är från samhällets synpunkt en fullt acceptabel samlevnadsform”. 1976 blev åldersgränsen samma för både homo- och heterosexuella förbindelser, nämligen 15 år, och 1979 strök Socialstyrelsen homosexualitet från listan över sjukdomar.

Hiv-viruset kan leda till sjukdomar som beror på ett försämrat immunförsvar, ett sjukdomstillstånd som kallas aids. Aidsepidemin på 1980-talet drabbade inledningsvis främst homosexuella män och innebar ökat fokus på män som hade sex med män. Den ledde till skuldbeläggning och tvångsisolering, men också till statligt stöd för hivprevention och ökad synlighet för homosexuella, vilket på sikt ledde till öppenhet och ökad tolerans. Många lesbiska engagerade sig i hivprevention och stöd, men många kände sig samtidigt osynliggjorda inom RFSL och startade föreningen Lesbisk nu! 1987 kom de första skyddslagarna för hbtqi-personer, förbud mot diskriminering och sambolag för samkönade par, som gav civilrättsligt skydd om samboende av samma kön flyttade isär.

I samband med epidemin fick RFSL ekonomiskt stöd från staten och blev oftare tillfrågade för att representera homo- och bisexuella. Nya bromsmediciner mot aids, som introducerades 1996, omvandlade sjukdomen från en dödlig till en kronisk sjukdom. Idag smittar behandlad hivinfektion inte.

Lagen om registrerat partnerskap började gälla 1995 och innebar samma rättigheter som äktenskap med tre undantag: man hade inte tillgång till assisterad befruktning, att prövas som adoptivföräldrar eller kyrkbröllop. Lagen gav upphov till lokala konflikter när vissa kommuner vägrade utse partnerskapsförrättare. Från 2000 blev det obligatoriskt för borgerliga vigselförrättare att också registrera partnerskap. Lagen ledde till ökad synlighet och flera kändisar ”kom ut”, alltså berättade om sin sexuella läggning, i massmedierna.

År 1999 inrättades myndigheten Ombudsmannen mot diskriminering på grund av homosexuell läggning, HomO.

Efter år 2000 har rättigheterna för homo- och bisexuella samt transpersoner stärkts. Prideparader över hela landet leder till synlighet och tolerans, men också till motreaktioner. Sedan 2003 omfattar lagen om hets mot folkgrupp även sexuell läggning. Sedan 2003 har samkönade par kunnat prövas som adoptivföräldrar, och 2005 fick lesbiska par tillgång till assisterad befruktning. 2009 blev äktenskapslagen könsneutral, vilket innebar att samkönade par fick gifta sig i kyrkan, och Socialstyrelsen strök sjukdomsstämpeln för transvestism.

Icke-binär identitet, att varken se sig som kvinna eller man, blev vanligare på 2010-talet. Vid samma tid motionerades det i riksdagen flera gånger om ett tredje juridiskt kön, men utan framgång. 2013 avskaffades kravet på sterilisering vid könsbekräftande behandling och drabbade fick rätt till skadestånd. 2021 inkluderades intersexpersoner i regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. 2024 ersattes 1972 års könstillhörighetslag av två nya lagar som reglerar juridisk könstillhörighet respektive tillgång till könsbekräftande behandling. Den nya lagen har kritiserats av RFSL för att inte bygga på självbestämmande, men förväntas göra det enklare att ändra juridiskt kön. 2025 presenterade regeringen en ny handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter.

Stora framsteg har gjorts, men de är inte självklara. I auktoritära stater är hbtqi-personer syndabockar och hbtqi-rättigheter ifrågasätts nu även i demokratiska länder. I vårt land lever människor med minnen av en tid när homosexualitet betraktades som en sjukdom och homosexuella var förföljda. Äldre homosexuella lever med traumatiska minnen av aidsepidemin och många transpersoner är utsatta för trakasserier och ifrågasättanden.