Kapitel 1: Rasbiologins bakgrund

Föreställningar om det egna folkets ”renhet” växer fram under romantiken, sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, sammanflätat med idéer som de om ”nationalstaten” och ”folksjälen”. Det är också under samma tid som idéerna om demokratin börjar ta form. Men vem ska få del av den nya demokratin, och vilka tillhör egentligen ”folket”?

Under artonhundratalet händer mycket med Europas befolkning. Barnadödligheten sjunker, livslängden ökar, befolkningen blir större. Industrialiseringen skjuter fart och förändrar livsmönstren. För en del forskare på den tiden ser detta ut som ”förfall”. När Darwins Om arternas uppkomst ges ut börjar en väldig debatt om utveckling och arvsanlag, en debatt som förstärks av den österrikiske munken Mendels upptäckt av just arvsanlagen. Men hur ska detta tillämpas på människan?

Några viktiga namn är Charles Darwin, Gregor Mendel, Thomas Malthus och Herbert Spencer. Liksom rasbiologins skapare Francis Galton, Darwins kusin.

I Sverige
Svenska forskare låg redan på 1700-talet långt framme när det gällde botanik och zoologi. I traditionen efter Linné arbetade 1800-talsforskare som Anders Retzius och hans son Gustaf med att kartlägga människans form och spridning. Man uppfann begreppen långskalliga och kortskalliga för att klassificera människan vetenskapligt. Här var Sverige helt i takt med omvärlden.

Vid artonhundratalets mitt uppgick Sveriges befolkning till ungefär 4 miljoner. Under de senaste hundra åren hade befolkningen mer än fördubblats – något poeten och biskopen Esaias Tegnér skrev berodde på ”freden, vaccinet, potäterna”. Den sista stora hungersnöden i Sverige inföll i slutet av 1860-talet och den sista stora koleraepidemin 1834, men helt borta var sjukdomen inte förrän på 1870-talet. Efter nödåren sköt emigrationen fart. Under perioden 1840-1930 utvandrade ungefär en miljon svenskar till USA och Kanada. Detta till trots fortsatte befolkningen att växa, för att runt år 1900 vara uppe i drygt 5 miljoner. Vid 1800-talets mitt hade spädbarnsdödligheten legat på dryga 22 procent, men drastiskt minskat.

Läskunnigheten hade alltid varit hög i Sverige. Men 1842 införs folkskolestadgan som säger att alla barn i Sverige ska gå i skolan och lära sig läsa, skriva och räkna. När det står klart att en liten grupp är ”obildbara” myntas uttrycket ”sinnesslö”. År 1867 får Sverige också en modern tvåkammarriksdag. Järnvägen börjar byggas runt 1850 och omgestaltar landet. Och en modern press börjar växa fram: år 1830 grundas Aftonbladet och 1864 Dagens Nyheter.

 

Läs också:

Fördjupningstexterna är skrivna av författaren och journalisten Ola Larsmo 2010.