Belzec

1942

Belzec var ett förintelseläger som låg i Lublindistriktet i sydöstra Polen. De tyska nazisterna började bygga Belzec i november 1941, i syfte att utrota judarna i generalguvernementet Polen. Totalt mördades omkring 600 000 människor i Belzec. Bortsett från några hundra romer, var alla judar.

Belzec bemannades av en lägerkommendant, 20–30 SS-män och över 100 ukrainska vakter. De sistnämnda var ukrainska krigsfångar, som hade anmält sig till frivillig tjänstgöring i lägret. Lägret var indelat i en administrationsdel där fångarna togs emot och en del med tre gaskammare.

Under februari 1942 skickades flera grupper av judar till lägret, för att gaskamrarna skulle testas innan de togs i drift. Den 17 mars 1942 började Belzec officiellt att fungera som förintelseläger. Bara under de närmaste veckorna därefter mördades 80 000 judar i lägret. Under maj månad sändes tusentals judar från Krakow till Belzec.

Judarna transporterades till Belzec med godståg. Varje tåg bestod av mellan 40 och 60 vagnar. Resorna tog oftast lång tid, ibland flera dagar. Förhållandena inne i de fullpackade och igenbommade godsvagnarna var odrägliga. Många dog under transporterna.

När ett tåg anlände till Belzec togs 20 vagnar åt gången in i lägret, med omkring 2 000 judar. Vid ankomsten fick judarna veta att de befann sig i ett genomgångsläger, där de skulle duschas och desinfekteras innan de skulle transporteras vidare till ett arbetsläger. Män och kvinnor separerades. De fick klä av sig och lämna ifrån sig sina tillhörigheter och därefter fördes de in i gaskamrarna. I början tog denna procedur tre–fyra timmar men snart drevs tempot upp så det hela genomfördes på 60–90 minuter. Efter avrättningarna slängdes kropparna i massgravar.

I juni 1942 byggdes gaskamrarna ut, så att fler skulle få plats samtidigt. Mellan juli och december 1942 sändes 225 000 judar från Lvovområdet till Belzec, 130 000 från Krakowdistriktet och ytterligare tiotusentals från olika polska områden. I december 1942 stoppades deportationerna till Belzec. Då hade de flesta av judarna i generalguvernementet mördats.

Alla judar dödades inte omedelbart vid ankomsten. En del av de yngre, fysiskt starka männen togs ut som arbetskraft. Totalt arbetade mellan 700 och 1 000 judar i lägret under hela den period det existerade.

Arbetsuppgifterna för judarna i förintelselägret var ofta vedervärdiga. En grupp av judar rengjorde godsvagnarna efter varje transport och bar bort de människor som inte hade överlevt resan. En annan grupp sorterade offrens ägodelar. En tredje grupp forslade bort kropparna från gaskamrarna och grävde ner dem i massgravarna. Ytterligare en grupp tog bort guldplomber ur de döda offrens tänder. Dessa judiska arbetare behandlades mycket brutalt och samtliga dödades när de inte längre behövdes som arbetskraft.

Under våren 1943 grävdes gravarna i Belzec upp och kropparna brändes, i syfte att utplåna bevisen för massmördandet. Därefter stängdes lägret. De sista 600 fångarna sändes till förintelselägret Sobibor. Platsen där Belzec hade legat gjordes om till en lantgård.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.