NSDAP - tyska nazistpartiet

1919

Det lilla antikapitalistiska, antimarxistiska, nationalistiska, rasistiska och antisemitiska Deutsche Arbeiterpartei bildades i München 1919 och den då 30-årige Adolf Hitler anslöt sig. År 1920 antog partiet ett 25-punktsprogram och bytte namn till Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP).

Ras, blod och jord

NSDAP var starkt influerat av (Völkisch-rörelsens) idéer om den mytomspunna gamla germanska ”folkgemenskapen”. Idéerna var vitt spridda och många av rörelsens tankar återspeglades i det nazistiska partiprogrammet. Bland annat sågs historien som en kamp mellan den andliga blonda nordiska hjälten och den materialistiske, mörke och parasiterande ”juden”, som förknippades med det moderna stadslivet med dess nya varuhus, reklam och kommersialism. Völkisch-rörelsen betonade bandet mellan ”blod och jord” (Blut und Boden), d.v.s. att ett folks ”ras” och därmed dess egenskaper och karaktär, var oupplösligt förbundet med den jord och det landskap det bebodde. Den antisemitism som fanns inom Völkisch-rörelsen var central även i det nazistiska partiprogrammet. Judar sågs som en ”antiras” som utgjorde ett dödligt hot mot den ”ariska rasen”. De var farliga ”baciller” och ”skadegörare” som därför måste oskadliggöras och isoleras från den tyska ”folkkroppen”.

Nazisterna påverkades också av socialdarwinismen, som tolkades som att vissa individer eller grupper hade rätt att dominera genom sin påstått genetiska överlägsenhet. ”Svaga” individer och grupper skulle inte stödjas eftersom det var ”naturens gång” att de gick under. Sådana idéer hade fått stor genomslagskraft under slutet av 1800-talet och kunde användas för att försvara den rådande ojämlika samhällsordningen. De vitas maktpositioner i kolonierna kunde också rättfärdigas med att de tillhörde en högre stående ”ras”.

Upprättelse efter Versaillesfreden

För nazisterna var det viktigt att Tyskland fick upprättelse efter nederlaget i första världskriget. Villkoren i Versaillesfreden tillbakavisades. De förlorade landområdena skulle vinnas tillbaka, alla tysktalande skulle förenas i ett Stortyskland som ytterligare skulle utvidga sitt territorium eller ”livsrum” (Lebensraum). Framför allt österut i slaviska länder som t.ex. Polen och Ukraina som skulle bli tyska kolonisationsområden. Befolkningarna där påstods vara lägre stående än tyskarna.

Ett folk en ledare

Den 29 juli 1921 blev Adolf Hitler partiledare för NSDAP. Partiet hade då några få tusen medlemmar. Flera partiorganisationer skapades, bl.a. det paramilitära SA (stormavdelningarna) som skyddade de egna mötena och angrep politiska motståndare med våld. NSDAP förkastade det demokratiska styrelseskicket med flerpartisystem. I stället ville man ha en stark stat uppbyggd kring en ledare med diktatorisk makt, en Führer.

Texten är skriven av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009. Texten är senast uppdaterad/redigerad 2010-2011.


Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.