Invasionen i Normandie


Den 6 juni 1944 inleddes den västallierade invasionen av det europeiska fastlandet – Operation Overlord. Invasionen hade planerats länge och våren 1944 samlades stora allierade trupper i Storbritannien i väntan på klartecken. Den amerikanska generalen Dwight D. Eisenhower ledde hela operationen. Den brittiska generalen Bernard Law Montgomery var ledare för själva landstigningen.

Invasionen skulle egentligen ägt rum den 5 juni, men fick skjutas upp ett dygn på grund av hård storm. Invasionsstyrkan bestod av omkring 200 000 soldater, 30 000 strids- och transportplan och 5 000 fartyg.

Tidigt på morgonen den 6 juni inleddes anfallet över Engelska kanalen. De allierade landsteg på fem olika platser utefter den franska kusten i Normandie, som alla hade fått olika kodnamn: Utah och Omaha (amerikanska trupper), Gold och Sword (brittiska trupper) samt Juno (kanadensiska trupper). Det dåliga vädret försvårade landstigningen. Flygplan flög vilse och divisioner med fallskärmsjägare landade på fel ställen. Många soldater drunknade i de höga vågorna och mycket krigsmateriel gick förlorad.

Tyskarna visste att en invasion skulle komma, men inte var och när. De överraskades av anfallet, men lyckades ändå mobilisera ett starkare försvar än de allierade hade väntat sig. Trots de svåra förhållandena och det tyska motståndet lyckades invasionen. Omkring 150 000 allierade soldater landsattes det första dygnet. Efter några veckor hade de allierade tagit kontrollen över Normandie och marschen mot Tyskland kunde börja. Den 25 augusti 1944 befriades Paris. Senare på hösten befriades också Belgien.

Ungefär samtidigt med den västallierade invasionen påbörjade den sovjetiska armén en stark offensiv österifrån.

Texten är skriven av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009. Texten är senast uppdaterad/redigerad 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.