Rasism i Sápmi idag

I Sverige så har frågor rörande kolonialism länge diskuterats som historiska fenomen eller som händelser som hör hemma på andra kontinenter. Detta har bidragit till att skapa en nationell självbild av Sverige som ett land utan en kolonial historia. Denna bild har på senare år utmanats och ifrågasatts av forskare, politiker och kulturarbetare, något som synts inte minst under se senaste årens gruvdebatt. Men okunskap om samisk kultur och historia fortsätter dock att försvåra arbetet med att motarbeta fördomar, rasism och förakt mot samer.

Det finns inte något särskilt begrepp som sätter fingret på den specifika form av rasism som samer blir utsatta för (så som exempelvis Afrofobi eller Antiziganism). I forskning och samhällsdebatt förekommer ibland begreppen samehat eller sameförakt, men det finns ingen djupare diskussion om vad dessa begrepp kan eller bör innehålla. Det råder också brist på forskning rörande hatbrott mot och diskriminering av samer.

Diskrimineringsombudsmannen har i en rapport (2008:1) lyft fram samers erfarenheter av rasism och diskriminering. Rapporten visar bland annat att samer blir utsatta för kränkningar, nedlåtande rasistiska kommentarer och diskriminering på arbetsplatser, diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Rasismen gör att samer i vissa delar av landet inte kan klä sig i kolt eller tala samiska offentligt på grund av rädsla för våld eller verbala påhopp.

Annan forskning visar på ett utbrett hat som riktas mot samer i sociala medier och i nättidningars kommentarsfält, framförallt när det rapporteras om frågor rörande renskötsel och rovdjur. Det händer att renägare får ta emot hotelser om att deras renar ska bli påkörda eller skjutna. Så sent som under 90-talet spreds dekalen “Rädda vargen - skjut en same”. En man i Spånga, som satt upp dekalen på sin bil, anmäldes 1999 för hets mot folkgrupp. Men ansvarig åklagare lade ner förundersökningen utan att ha talat med den anmälda mannen i fråga. I media beskrev mannen att han satte upp dekalen för att han tyckte att den var kul. Han berättade att “Alla på jobbet skrattade när jag kom med den. De tyckte att den var rolig, och det var den ju tyckte jag”.

Dekalen visar på den rasism och det hat som samer blir utsatta för, men den ger också exempel på de fördomar och den okunskap som finns om samisk kultur. Vidare så är den ett exempel på det hat som riktas mot just renskötande samer där tjuvjakt eller djurplågeri av renar är ett återkommande problem i Sápmi.

I syfte att stärka och utveckla det samiska språket så finns idag skyltar med samiska ortsnamn på många olika platser i svenska Sápmi. Dessa har återkommande utsatts för klotter och skadegörelse och på andra håll har samiska kulturlämningar vandaliserats och förstörts.


Tips för vidare läsning

  • På informationsportalen www.samer.se finns mycket information att hämta för den som arbetar i skolan. Utbildningsmaterial, filmtips och fakta som berör samisk kultur, språk och historia.
  • Pikkarainen, Heidi och Brodin, Björn, Diskriminering av samer: samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 

Texten är skriven 2016 av Isabelle Brännlund, filosofie doktor i historia, CEDAR – centrum för demografi och åldrandeforskning och Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet och Anna-Lill Drugge, filosofie doktor i historia, Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.

Källor

Dahre, Ulf Johansson. 2004. ‘Rädda en varg, skjut en same: Den historielösa jämlikheten och foraktet för samer i Sverige’. Nordisk tidsskrift for menneskerettigheter 22: 448.

Fur, Gunlög. 2013. ‘Colonialism and swedish history: Unthinkable connections?’ I Naum, Magdalena och Nordin, Jonas M. (red.) Scandinavian colonialism and the rise of modernity. s, 17–36. New York: Springer.

Heith, Anne. 2015. ‘Enacting COLONISED SPAce: Katarina Pirak Sikku and Anders Sunna’. Nordisk Museologi, no. 2: 69–83.

Hübinette, Tobias, and Catrin Lundström. 2011. ‘Sweden after the recent election: The double-binding power of swedish whiteness through the mourning of the loss of “old Sweden” and the Passing of “good Sweden”’. NORA—Nordic Journal of Feminist and Gender Research 19 (1): 42–52.

Inget åtal mot samefientlig dekal - Östersunds-Posten - Nyhetsklipp 1999-10-13

“Jag Satte Upp Dekalen För Att Den Var Kul” - Östersunds-Posten - Nyhetsklipp 1999-10-13

Johansson Lönn, Eva. 2014. ‘Varför ska dom få? : Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter’. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, no. 1: 41–49.

Liliequist, Marianne. 2015. ‘Strategies of decolonisation: Portraits of elderly female pioneers in the Sami ethno-political movement.’ Culture & Identity: 39-63.

Lundmark, Lennart. 2002. ‘Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm-’: Svenska statens samepolitik I rasismens tidevarv. Kulturens frontlinjer (41). Bjurholm: Norrlands universitetsförlag.

Naum, Magdalena, and Jonas M. Nordin. 2013. Scandinavian colonialism and the rise of modernity: Small time agents in a global arena. New York: Springer.

Pikkarainen, Heidi och Brodin, Björn. Diskriminering av samer: Samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

Torp, Eivind. 2001. ‘Rädda vargen - skjut en same’ i Naturresurser og miljøverdier i samiske områder: Forvaltning og forskningsutfordringer, s. 100-116. Kautokeino: Nordiskt samiskt institute.

Winka, Liselotte. 2015. ‘Searching for a sami identity in the contemporary arts of sweden–the personal, the political and the poetical in the art works of Katarina Pirak Sikku, Liselotte Wajstedt and Carola Grahn’. Paper presented at: IFLA WLIC 2015 - Cape Town, South Africa in Session 221 - Art Libraries

Åhrén, Mattias. 2001. ‘Racism and raciam discrimination against the Indigenous people in Scandinavia and Russia – The Saami people’ i Chakma, Suhas  och Jensen, Marianne (red.) Racism Against Indigenous Peoples, s, 136-174. IWGIA Document no 105.