Till innehåll

Definition av demokrati

Ordet betyder i korthet ”folkstyre”. Men samtidigt som demokrati är något som är en självklarhet för många finns det inte en enda definition på vad en demokrati är som alla håller med om. På den här sidan kan du läsa om vad demokrati är.

Foto: Amanda Dalbjörn/Unsplash.com

Definition av demokrati

Begreppet demokrati har sitt ursprung i antikens Grekland och innebar det vi i dag kallar för direktdemokrati, som skiljer sig markant från den moderna representativa demokratin. Ordet betyder i korthet ”folkstyre” men i antikens Grekland uteslöts den stora majoriteten av befolkningen från styret. Demokrati är både ett sätt att organisera våra samhällen och ett sätt att lösa maktfrågan. Tidigare ställdes demokrati mot diktatur som två väsensskilda styrelseskick, men inom statsvetenskapen i dag finns en relativ samsyn kring att det finns ett antal så kallade hybridregimer.

Sverige har en lång tradition att vara ett demokratiskt styrt land, och det betraktas som självklart av många. I den svenska grundlagen står det exempelvis att "all offentlig makt ska utgå från folket", vilket i praktiken innebär att det är folkvalda politiker som beslutar om hur landet ska styras. Det brukar beskrivas som en representativ demokrati. Därutöver finns det också andra sätt att låta folket styra som exempelvis genom olika former av direktdemokrati, folkomröstningar och genom att engagera organisationer i civilsamhället när politiken utformas.

Samtidigt som demokrati är något som är en självklarhet för många finns det inte en enda definition på vad en demokrati är som alla håller med om. Däremot finns det relativt stor enighet om vilka egenskaper som demokratier kan sägas ha. En bärande princip som framhålls av statsvetaren Robert A. Dahl knyter an till vikten av att makten utgår från folket via fria val. Andra viktiga principer är möjligheten att tänka och tycka det man vill, vilket beskrivs som tryckfrihet och yttrandefrihet. Ett ytterligare viktigt inslag i demokratier är att alla människor är lika inför lagen och att ingen person får dömas utan en rättvis och riktig rättegång. Människor ska också vara fria att mötas i grupp för att demonstrera offentligt mot det man inte tycker fungerar i samhället.

När vi i dag använder begreppet demokrati menar vi ofta inte enbart folkstyre. Det innefattar även sådant som går utöver själva folkstyret: en rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter. Detta beskrivs ofta med termen liberal demokrati och betyder att folkstyret har gränser. I den svenska grundlagen står uttryckligen att ”den offentliga makten utövas under lagarna”. I en liberal demokrati är det således inte bara den styrande majoriteten som åtnjuter rättigheter, utan det gör också minoriteten. Inom demokratiteori talas det om olika idealtyper. De flesta existerande demokratier är liberala demokratier med inslag från övriga idealtyper. De övergripande principerna för dessa idealtyper är:

  • Rättvisa val: öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
  • Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle.
  • Jämlikhet: här betonas behovet att alla medborgare ska ha samma faktiska möjligheter (inte bara formella) att delta i samhället och utnyttja sina politiska rättigheter. Detta innebär också en strävan efter en mer jämlik resursfördelning i samhället.
  • Kommunikation och öppenhet: här betonas behovet av ett rationellt åsiktsutbyte och förnuftsbaserat politiskt samtal i den offentliga sfären. Det handlar alltså om respektfulla samtal, öppen debatt samt öppet beslutsfattande.
  • Deltagande: här betonas vikten av att alla deltar samt folkligt deltagande i alla samhällets och politikens sfärer.

Röster om demokrati

I filmklippen nedan möter du personer som själva upplevt diktatur. Här pratar de om demokratins värden. Varför behövs demokrati? Vad betyder demokrati egentligen och hur kan vi gemensamt förbättra den?

Alexander Rothman

Alexander Rothman föddes 1930 i Ungern. Överlevde nazisternas förföljelser och förintelselägret Auschwitz. Kom till Sverige 1947.

Speltid - 1:25

Alexander Rothman om varför demokrati behövs

Francesco Kovacs

Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Hölls fängslad av den sovjetiska diktaturen. Kom till Sverige 1954.

Speltid - 1:30

Francesco Kovacs om vikten av demokrati

Dina Rajs

Dina Rajs föddes 1938 i Jugoslavien. Var barn under nazisternas förföljelser och levde under den kommunistiska diktaturen. Kom till Sverige 1968.

Speltid - 2:07

Dina Rajs om vad som r demokrati för henne

Relaterat

    Mer fakta om demokrati

    På våra faktasidor om Demokrati hittar du allt från definition och historia till filmade panelsamtal och undersökningar.

      Lättläst fakta om demokrati

        Demokratins framväxt i Sverige

        Se en tidslinje över hur demokratin växt fram i Sverige och lyssna till berättelser om från personer som i olika tider inte fått ta vara en del av demokratin.