En definition av afrofobi

Afrofobibegreppet kan jämföras med begrepp som homofobi eller islamofobi och är ett samlingsbegrepp för rasism, diskriminering och hatbrott mot afrikaner och människor av afrikansk härkomst.

Afrofobibegreppet har blivit ett vedertaget begrepp inom svensk politik och allmänheten, inte minst på grund av Afrofobirapporten som gavs ut av Mångkulturellt centrum 2014 och beställdes av den dåvarande regeringen.

Den grupp som utsätts för afrofobi är afrosvenskar. Afrosvenskar är en demografisk kategori som inkluderar alla invånare i Sverige med någon form av afrikanskt påbrå. Antalet afrosvenskar uppgår till ca 180 000 individer, av vilka 60 % är utlandsfödda och 40 % är födda i Sverige.

Afrofobi är ett samhällsproblem och ett samhällshinder för afrosvenskars grundläggande demokratiska rättigheter.

Afrofobi bygger på rasistiska föreställningar och idéer av att se och behandla afrikaner och människor av afrikansk härkomst som mindervärdiga.

Afrofobi och rasism

Centralt för afrofobin är socialt konstruerade föreställningar om ”rasegenskaper” och att det finns en hierarki mellan "raser". Eftersom sådana föreställningar saknar vetenskapligt stöd, ska rasbegreppet inte förstås som biologiskt utan som en socialt betydelsefull kategori, som framförallt tar sig uttryck i olika former av strukturell diskriminering och institutionell rasism.

Liksom andra rasistiska föreställningar och beteenden har afrofobin djupa historiska rötter i Sverige. Det återspeglar sig i grundlösa antaganden om att vissa grupper är biologiskt och/eller kulturellt överlägsna/underlägsna andra.

Afrofobi och diskriminering

Afrofobi återfinns inom alla samhällsområden. Det kan till exempel komma till uttryck inom kulturlivet som stereotypa och nedvärderande nidbilder och diskriminerande behandling.

Afrosvenskar blir utsatta för afrofobi i sin vardag; på bussen, i affären, på gatan, på arbetsplatsen, i hälso-och sjukvården och skolan. Kränkningarna kan vara allt från negativa kommentarer till skällsord och afrofobiska hatbrott. En viktig aspekt för att förstå afrofobi, är att utgå från ett intersektionellt perspektiv och normkritiskt synsätt. Det handlar om att uppmärksamma samverkande diskrimineringsgrunder i afrosvenskars liv. Det är på grund av sådan samverkan mellan till exempel föreställningar om ras och kön, som det främst är afrosvenska män som utsätts för rasprofilering och afrosvenska kvinnor som utsätts för sexualisering och exotifiering i det offentliga rummet.

Begreppet afrofobi har erkänts internationellt

Afrofobibegreppet har fått ett internationellt erkännande på EU-nivå genom EU-Parlamentets Hearing on Afrophobia och rapporter från Europeiska myndigheten för Grundläggande Rättigheter (FRA).  Det Pan-Europeiska Nätverket Mot Rasism (ENAR) arbetar för ett implementerande av en europeisk handlingsplan mot afrofobi och har publicerat rapporten Invisible/Visible Minorities om afrofobin inom EU.  Det är framför allt i arbetet efter FN:s världskonferens mot rasism i Durban, 2001, som införandet av och stödet för afrofobibegreppet har byggts upp inom FN. Afrofobi som begrepp har erkänts internationellt i en resolution antagen av FN:s råd för mänskliga rättigheter och av FN:s Working Group of Experts on People of African Descent. FN:s generalförsamling har i linje med detta förklarat 2015–2024 som det internationella årtiondet för människor av afrikansk härkomst.

Texten är skriven av Victoria Kawesa i mars 2016, doktorand vid Linköpings universitet och lektor vid Södertörns högskola.

Här hittar du källhänvisningar.