Till innehåll

Tidslinje över rasbiologin och vetenskapen i Sverige

Från 1700-talet till 2000-talet.

1735

”Systema naturae”

- publiceras den första upplagan av Systema naturae. I den och efterföljande upplagor (som hela tiden byggs på) delar Carl von Linné in arten Homo Sapiens i olika grupper: Americanus, Europaeus, Asiaticus, Afer och Monstrosi. I de senare upplagorna (framför allt från 1758) knyts varje grupp till olika karaktäristika.

Skolplansch från omkring 1930. På planschen finns fem ansikten som ska illustrerar ”de fem olika människoraserna”.

Skolplansch, troligen från 1930-talet beskriver ”De fem olika människoraserna”. Bildkälla: Kungliga biblioteket, tillverkad av Gleerups universitetsbokhandel.

1840

Retzius skallindex

1840 introduceras skallindexet av Anders Retzius. Retzius menar att indexet kan hjälpa till att undersöka och fastställa samband mellan skallstorlek och vissa framträdande karaktärsdrag bland olika folkgrupper. Den svenska befolkningen delas in i två huvudtyper: långskalliga och kortskalliga.

1868

Begreppet sinnesslö myntas

Den första avhandlingen om intellektuell funktionsnedsättning skrivs i Sverige, ”Om cretinism och idioti”. Författare är läkaren och folkbildaren Anton Nyström. Nyström menar att det är skillnad mellan olika ”sinnesslöa” och att vissa är bildbara, andra obildbara.

1902

Svensk antropologi

1902 publiceras ”Svensk antropologi” av Gustaf Retzius. Det är en undersökning som bygger på mätningar av värnpliktiga män. Genom undersökningen anser Retzius sig kunna urskilja olika ”rasdrag” i olika delar av landet.

1909

Svenska sällskapet för rashygien

1909 bildas ”Svenska Sällskapet för Rashygien” i Stockholm. Sällskapet verkar för att rashygieniska perspektiv ska få inflytande över samhället.

1919

Svenska folktypsutställningen

1919 turnerar Svenska Folktypsutställningen under devisen ”Känn dig själv, din släkt, ditt folk!” runt i Sverige.

Affisch för föreläsningsserie om rasbiologi i samband med folktypsutställningen i Stockholm 1919.

Affisch för föreläsningsserie om rasbiologi i samband med folktypsutställningen i Stockholm 1919. Bildkälla: Kungliga biblioteket, Vardagstryck.

1922

Statens institut för rasbiologi

1922 inrättas ett rasbiologiskt institut i Uppsala med rasbiologen och läkaren Herman Lundborg som chef. Herman Lundborg ger också ut en skrift i Svenska sällskapet för rashygiens skriftserie med titeln ”Degenerationsfaran”

Ett äldre svartvitt foto av en stor byggnad med en park framför.

Dekanhuset i Uppsala där Rasbiologiska institutet bedrev sin verksamhet under 1922-1937. Bildkälla: Statens institut för rasbiologi/Uppsala Universitetsbibliotek.

1927

Svensk raskunskap

1927 producerar Herman Lundborg och Statens institut för rasbiologi en kortfattad och rikt illustrerad folkupplaga under titeln ”Svensk raskunskap”. Skriften trycks i 11 000 exemplar och sprids till bland annat skolor och bibliotek

1934

Kris i befolkningsfrågan

1934 publicerar Alva och Gunnar Myrdal boken ”Kris i befolkningsfrågan”. Boken är ett inlägg i en pågående befolkningsdebatt där sådant som låga födelsetal och ökad emigration diskuteras.

1935

Befolkningskommissionen

1935 påbörjar Befolkningskommissionen sitt arbete. Syftet är att komma till rätta med den sjunkande nativiteten.

1940

”Arv och ras”

1940 ger Gunnar Dahlberg ut boken ”Arv och ras” som tar avstånd från Herman Lundborgs rasteorier.

1956

Statens institut för rasbiologi avvecklas

1956 flyttas institutets forskning till Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

1985

Statens medicinsk-etiska råd

1985 inrättas statens medicinsk-etiska råd. Syftet är att ”bevaka tendenser inom medicinsk forskning och behandling som kan påverka respekten för människovärdet”.

2000-talet

Nya medicinsk-etiska dilemman

Under 2000-talet har medicinsk-etiska frågor fortsatt varit aktuella. I centrum av dessa debatter finns frågor om sådant som genterapi, fosterdiagnostik, kloning, stamcellsforskning med mera. Den medicinska tekniken och kunskapen har gett oss mycket stora möjligheter att idag påverka vilka individer, med vilken hälsa, som föds – samtidigt som respekten för den enskilda människans värde blivit centralt inom lagstiftningen.

Fundera

Hur tänker du kring de etiska dilemman som uppstår i takt med den medicinska utvecklingen?

Andra delar av materialet

    Om materialet för dig som lärare

    Här hittar du som lärare fördjupning, kopplingar till skolans styrdokument och lärarhandledning.

      Till materialets startsida

      Se alla delar av undervisningsmaterialet

        Rasbiologin och vetenskapen i världen

        Tidslinje över rasbiologin och vetenskapen utanför Sverige