Rasbiologiska institutets stadgar

N:r 841.

Kungl. Maj:ts kungörelse

Angående fastställande av stadga för statens institut för rasbiologi;

Given Stockholms slott den 31 december 1921.

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, göra veterligt: Sedan riksdagen, i anledning av Vår därom gjorda framställning, beslutat inrättandet av ett under en särskild av Kungl. Maj:t förordnad styrelse åt en chef för institutet dels å extra stat för år 1922 till upprätthållande av institutets verksamhet under samma år, hava Vi efter vederbörandes hörande funnits gott fastställa följande:

Stadga för statens institut för rasbiologi.

§ 1.

Institutet har till sin uppgift att, med erforderligt användande av medicinska, antropologiska, biologiska, genealogiska och statistiska metoder, idka vetenskaplig forskning inom rasbiologins område, med särskild hänsyn till det svenska folket och till förhållandena inom Sverige.

§ 2.

Såvitt det lämpligen kan ske och ej föranleder intrång i institutets vetenskapliga forskningsarbete, bör institutet emottaga forskare, företrädesvis inländska, vilka vilja utbilda sig i rasbiologiska arbetsmetoder eller utföra forskningar, som falla inom ramen för institutets uppgift.

§ 3.

Institutet har att tillse att, i den mån institutets egentliga verksamhet ej därav åsidosättes, vid Uppsala universitet genom lämplig person hållas rasbiologiska föreläsningar, vilka skola vara avgiftsfria och uppgå till ett antal av minst tio årligen. Dessa föreläsningar anordnas enligt närmare bestämmelser, som på förslag av vederbörande akademiska myndigheter och efter hörande av institutets styrelse meddelas av kanslärsämbetet för rikets universitet.

§ 4.

De vetenskapliga resultaten av institutets verksamhet böra, inom gränserna för tillgängliga medel, på lämpligt sätt publiceras i form av större verk, av avhandlingar eller av kortare uppsatser eller meddelanden. Samlingar av primärmaterial, statistiska sammanställningar, släkttavlor, fotografier, preparater o. dyl. böra, omsorgsfullt registrerade och ordnade, förvaras i institutets.

569-210045. Svensk författningssamling 1921, N:r 841 och 842.

Institutets arkiv, vilket, i den mån lämpligen kan ske, bör så inrättas, att de kan tjäna som grundval för ett blivande svenskt rasbiologiskt museum.

§ 5.

Varje år före den 1 mars skall institutets styrelse till ecklesiastikdepartementet avgiva berättelse om institutets verksamhet under det sistförflutna kalenderåret.

§ 6.

Av institutets styrelse eller enligt dess beslut kunna från statens eller kommuners myndigheter äskas de upplysningar, det biträde och den handräckningen, som erfordras för institutets verksamhet och som ligga inom vederbörande myndighets befogenhet samt utan dess oskäliga betungande kunna lämnas.

§ 7.

Institutet, som har sitt säte i Uppsala, är underställt kanslersämbetet för rikets universitet och står under överinseende av en särskild styrelse. Styrelsen utgöras av chefen för institutet såsom självskriven ledamot och av 6 andra ledamöter, vilka, jämte 3 suppleanter, efter förslag av kanslersämbetet förordnas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av högst 4 år. Bland de förordnade ledamöterna böra minst 3 innehava särskild sakkunskap inom rasbiologiens eller en närliggande vetenskaps område. Ordförande i styrelsen förordnas av Kungl.Maj:t. Styrelsen väljer inom sig vice ordförande för ett år i sänder.

§ 8.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse, i Stockholm eller Uppsala, när det enligt denna stadga erfordras eller då ordföranden eljest finner sammanträde nödigt eller minst 2 ledamöter därom göra framställning. När kallelse till sammanträde utfärdas, vilket, om hinder ej möter, bör ske minst 14 dagar i förväg, skall i den utsträckning, som är möjlig, uppgift meddelas om de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet. Protokoll föres av den styrelsen därtill utser och justeras, där ej styrelsen för visst fall annorlunda förordnat, av ordföranden. Utgående skrivelser undertecknas å styrelsens vägnar av ordföranden. Är varken ordföranden eller vice ordföranden vid sammanträde närvarande, föres ordet av den till levnadsåren äldste bland de tillstädesvarande ordinarie ledamöterna. För besluts fattande fordras, att minst 4 ledamöter äro närvarande. Vid lika röstetal är den tjänstförrättande ordförandens röst avgörande. Den, som ej biträtt ett fattat beslut, äger, efter anmälan vid sammanträdet, få sin skiljaktiga mening intagen i protokollet.

§ 9.

Styrelsen tillkommer:

Att hava överinseende över institutet och på allt sätt främja dess verksamhet;
att efter förslag av institutets chef utfärda erforderlig arbetsordning för dess personal;
att årligen i got tid på förslag av chefen fastställa arbetsplan för det kommande året ävensom besluta angående användande av de i institutets stat upptagna särskilda anslagsposter;
att anställa och entlediga den vid institutet anställda personalen;
att, på sätt i denna stadga finnes bestämt, handlägga frågor om tjänstledighet om de anslagsäskanden, som styrelsen finner böra göras hos nästföljande års riksdag;
att hos kanslersämbetet göra anmälan om uppkommande ledighet inom styrelsen;
att för omhänderhavda medel avgiva redovisning till riksräkenskapsverket senast tre månader efter utgången av vederbörande räkenskapsår;
att årligen till ecklesiastikdepartementet avgiva kortfattad berättelse över institutets verksamhet under det senast förflutna året.

§ 10.

Å ordinarie stat är såsom chef för institutet anställd en på förslag av kanslersämbetet av Kungl. Maj:t utnämnd professor med rasbiologisk, särskilt medicinskt rasbiologisk sakkunskap. Såsom extra personal anställas av styrelsen, på viss tid eller tillsvidare med ömsesidig uppsägningsrätt, en statistiker samt, i mån av behov och tillgångar, assistenter. Statistikern skall äga vetenskaplig utbildning i sitt fack. Assistent för medicin skall vara legitimerad läkare och liksom en var av övriga assistenter vara väl förfaren med det arbete, som varder honom anförtrott. Erforderliga tillfälliga biträden antagas, med anlitandet av därför av styrelsen anvisade medel, av chefen.

§ 11.
Chefen utövar den närmaste ledningen av institutet och dess verksamhet. Det tillkommer honom särskilt:
att vara föredragande inom styrelsen;
att bringa överordnade myndigheters beslut till verkställighet samt tillse, att meddelade föreskrifter iakttagas och anvisade medel bliva för sitt rätta ändamål använda;
att med biträde av underlydande personal utföra den vetenskapliga forskning, som är institutets uppgift, samt ombesörja undersökningar, bearbetningar och publikationer;
att hava inseende över institutets lokaler, arkiv och tillhörigheter;
att årligen i god tid upprätta och till styrelsen avgiva förslag dels till inkomst- och utgiftsstat, dels till arbetsplan och anslagna medels användande, dels angående de anslagsäskanden, som han finner böra göras hos nästföljande års riksdag, dels till styrelsens årsberättelse;
att, i enlighet med bestämmelsen i § 10 antaga tillfälliga biträden och att entlediga dem;
att upprätta semesterindelning för underlydande personal, som är till semester berättigad;
att handlägga frågor om tjänstledighet på sätt i denna stadga föreskrives;
att ansvara för behöriga räkenskapers förande;
att i enlighet med styrelsens föreskrifter närmast handhava den ekonomiska förvaltningen;
att vara förman för institutets övriga personal och ensam besluta i alla institutet rörande frågor, som icke handläggas av styrelsen eller högre myndighet.

§ 12.

Statistikern och assistenterna skola biträda chefen i enlighet med arbetsordning och andra gällande föreskrifter. Statistikern är chefens närmaste man och ställföreträdare samt har i sistnämnda egenskap att, där ej i särskilt fall annorlunda förordnats, under chefens tjänsteresor, semester eller annan ledighet företräde honom, dock, i avseende på viktigare eller ovanligare ärenden, med skyldighet att, där tiden sådant medgiver, avvakta chefens återinträde i tjänstgöring eller inhämta hans mening.

Det åligger statistikern att, där ej annorlunda förordnats, utan särskild gottgörelse vara arkivarie.

§ 13.

Statistikern har i sin egenskap av arkivarie att biträda chefen vid expeditionsgöromålen och ombesörjandet av ekonomiska angelägenheter.

Han skall såsom sådan tillse,
att fullständiga förteckningar föras över institutets arkiv, inventarier och material,
att alla till institutet inkommande skrivelser bliva diarieförda och förvarade,
att koncept till eller kopior av alla från institutet utgående skrivelser bliva diarieförda och förvarade.
 

§ 14.

För chefen eller den hans tjänst förrättar skall viss, för allmänheten avsedd daglig mottagningstid vara bestämd och tillkännagiven genom anslag inom institutets lokal ävensom å universitetets anslagstavla. I den mån chefen finner det erforderligt, skall även för annan tjänstinnehavare viss mottagningstid bestämmas och på nyss nämnda sätt tillkännagivas.

§ 15.

För institutets befattningshavare skall, där ej annat följer av anställningens art och villkor, arbetstiden å tjänsterummet utgöra 7 timmar, förlagda å tider, som fastställts i arbetsordning eller av chefen. Därest i vissa fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras utom tjänsterummet, må medgivande härtill lämnas av chefen.

Med avseende å forskningar och materialsamlande ute i landet äger chefen meddela föreskrifter. Om ersättning för rese- och uppehållskostnader därvid förordnar styrelsen.

§ 16.

I avseende å förening av tjänster gäller beträffande chefen vad i motsvarande hänseende är eller varder bestämt för universitetsprofessor. Statistikern och assistenterna må innehava annan avlönad befattning endast för det fall, att styrelsen prövar sådant kunna ske utan hinder för behörigt upprätthållande av vederbörande befattning vid institutet.

§ 17.

Rätt till årlig semester tillkommer chefen och statistikern under en och en halv månad, en var av assistenterna under en månad, dock, vad statistikern och assistent angår, under förutsättning, att anställning gäller för hela kalenderåret.

Chefen skall, då han vill begagna sig av semester, ävensom när han efter åtnjuten semester återinträder i tjänstgöring därom göra anmälan hos styrelsens ordförande. Annan ledighet än semester må, då skäl därtill förekommer, beviljas chefen av kanslersämbetet för högst fyrtiofem dagar. Tjänstledighet åt chefen för längre tid ankommer på Kungl. Maj:ts prövning. Åt annan befattningshavare må ledighet beviljas för högst en månad av chefen och för längre tid av styrelsen efter chefens hörande.

§ 18.

Vikarie för chefen under dennes semester förordnas, när så erfordras, av styrelsen. I övrigt meddelas beslut om förordnande av vikarie i samband med beviljande av ledighet.

Denna stadga skall äga tillämpning från och med den 1 januari 1922.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms slutt den 31 december 1921.

GUSTAF. (L.S.) (Ecklesiastikdepartementet.)

Olof Olsson.

-Slut på rasbiologiska institutets stadgar -

Entlediga: Att avskeda någon.

Institut: En plats där det bedrivs forskning, utredning och utbildning.

Rasbiologi: Läran om människors arvsanlag kopplade till deras egenskaper.

Ecklesiastikdepartementet var från 1840 till 1967 namnet på det svenska utbildningsdepartementet. Departementet behandlade kyrkliga och prästerliga frågor, kultur, allmän uppfostran, arkiv, bibliotek, museer, utbildning och forskning.

Eljest är ett annat ord för Annars