Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige

Läs om hur rasism och främlingsfientlighet har studerats inom svensk forskning, och vilka resultat den forskningen har kommit fram till.

Om rapporten

Läs om hur rasism och främlingsfientlighet i Sverige har studerats inom svensk forskning, och vilka resultat den forskningen har kommit fram till.

Martin Ericsson, docent i historia vid Lunds universitet, har skrivit en analyserande kunskapsöversikt på uppdrag av Forum för levande historia. I översikten sammanställer och analyserar Ericsson svensk historisk forskning på området i en lättillgänglig rapport.

Översikten gavs ut första gången 2016. Detta är en andra reviderad utgåva. Ett åttiotal nya studier har lagts till och en ny kapitelindelning har gjorts.

Rapportförfattare är Martin Ericsson, docent i historia vid Lunds universitet, 2024.

För att skapa ett samhälle utan rasism och intolerans krävs kunskap om hur detta har kommit till uttryck under historien.

Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia

Frågor och svar

Vad handlar rapporten om?

Rapporten är en kunskapsöversikt som sammanställer den historiska forskningen om rasism i Sverige. Den tar bland annat upp forskning om antisemitism, afrofobi, rasism mot samer och mot romer och resande. Rapporten har även ett nytt kapitel om islamofobins historia i Sverige och ett om forskningen om rasism och diskriminering mot sverigefinnar och tornedalingar.

Varför har en ny utgåva tagits fram?

Den historiska forskningen om rasism och främlingsfientlighet har utvecklats snabbt de senaste åren. Det är åtta år sedan den förra utgåvan kom och sedan dess har ett stort antal nya studier publicerats, inte minst vad gäller rasism mot de nationella minoriteterna i Sverige.

Vem kan ha nytta av rapporten?
Rapporten ger exempelvis studenter, lärare, journalister och andra intresserade en snabb överblick över vad forskningen om rasism och främlingsfientlighet i Sverige har studerat och vilka resultat man kommit fram till.

Varför tar rapporten bara upp forskning som rör förhållanden fram till och med 1970-talet?

Forskning som berör förhållanden efter denna tid har inte tagits med eftersom gränsen då är svår att dra mellan historisk forskning och nutidsinriktad samhällsvetenskap.

Varför tar rapporten upp just dessa former av rasism?
I kunskapsöversikten sammanställs den forskning som faktiskt finns gällande hur rasism och främlingsfientlighet sett ut i Sverige fram till och med 1970-talet. I det första kapitlet redogör rapportförfattaren Martin Ericsson för urvalet och de avgränsningar som gjorts.