![](/wp-content/uploads/2024/06/Identifiera-ojämlikhet-scaled.jpg)
Identifiera ojämlikhet
Utgångspunkten för den här vägledningen är att rikta in arbetet på att förebygga och motverka rasism genom att hantera utmaningar i verksamheten som bidrar till ojämlikhet.
Det innebär att undersöka på vilket sätt er verksamhet bidrar till att osakliga skillnader uppstår, upprätthålls eller motverkas, och hur det hör ihop med föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Skapa överblick
Börja med att skapa överblick av hur rasism tar sig uttryck och vad det finns för ojämlikhet i samhället och inom det samhällsområde ni verkar. Det kan ni göra genom att
- involvera representanter för minoritetsgrupper från det civila samhället och skapa utrymme för delaktighet i problemformulering
- använda er av omvärldsbevakning, forskning, statistik och kunskapsunderlag från det civila samhället och offentliga aktörer som till exempel Statistikmyndigheten SCB, Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, lokala antidiskrimineringsbyråer, aktörer som direkt knyter an till det samhällsområde ni verkar inom
- använda er av internationella granskningar av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna inom FN-systemet och Europarådet
- använda er av analyser som ni själva har gjort i verksamheten
I avsnittet "Fyll på med kunskap" kan du läsa mer om rasism och ojämlikhet på samhällsnivå och inom olika samhällsområden.
Att reflektera över:
- Vilka nya insikter om rasism och ojämlikhet har ni fått genom de kunskapsunderlag ni har använt för att skapa överblick?
- Vilka mönster av ojämlikhet som kan ha kopplingar till rasism, kan ni identifiera på samhällsnivå?
- På vilket sätt kan ojämlikhet på samhällsnivå påverka målgrupperna för er verksamhet?
- Vilka ojämlikhetsproblem som är centrala inom ert samhällsområde eller för era målgrupper, kan ni identifiera?
- Finns det några kunskapsluckor eller begränsat med kunskapsunderlag om rasism och ojämlikhet inom det samhällsområde ni verkar?
- På vilket sätt har kunskap och erfarenheter från minoritetsgrupper omhändertagits för att skapa överblick om ojämlikhet?
- På vilket sätt kan kunskap om vad det finns för ojämlikhet i samhället bidra till verksamhetens analyser av den egna verksamheten?
Bedöm vad som är relevant och möjligt att undersöka
För att kunna identifiera mönster i den egna verksamheten, som bidrar till att ojämlikhet uppstår, upprätthålls eller motverkas, behöver ni ta ställning till vilket tillvägagångssätt som är bäst lämpat för uppgiften och samtidigt är genomförbart i er verksamhet.
Insamling av kunskapsunderlag kan göras genom kvantitativa och kvalitativa metoder. Ofta behövs en kombination av båda för att i möjligaste mån kunna synliggöra relationen mellan olika grupper och identifiera eventuella skillnader. Oavsett vilka metoder ni använder, behöver ni göra en sammanvägd bedömning av vad det innebär för fördelar, begränsningar och risker.
Fyll på med kunskap genom att ta del av hur andra verksamheter har gjort för att samla in underlag och identifiera ojämlikhet.
Involvera berörda grupper i bedömningen av tillvägagångssätt. Utgå ifrån verksamhetens uppdrag och den kunskap ni i föregående steg har samlat in om rasism och ojämlikhet i samhället.
Planera tillvägagångssätt utifrån er bedömning av
- i vilken utsträckning era nuvarande processer och metoder för att samla in och analysera underlag, möjliggör att identifiera ojämlikhet som kan höra ihop med föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande
- vilka fördelar, begränsningar och risker ni ser med nuvarande metoder och på vilket sätt ni skulle kunna utveckla dem för att bättre identifiera mönster i verksamheten
- om det är möjligt att utifrån mönster av ojämlikhet och uttryck för rasism på samhällsnivå kan göra antaganden om att det återspeglas även i er verksamhet
- vilka nya metoder som skulle kunna användas inom ramen för verksamheten för att förbättra förutsättningarna att förebygga och motverka ojämlikhet
- vilka fördelar, begränsningar och risker ni ser med att avstå från att använda nya metoder för att synliggöra ojämlikhet i er verksamhet
- på vilket sätt en utveckling av processer och metoder för att identifiera ojämlikhet kan gynna kärnverksamheten
- vilka funktioner i verksamheten som behöver involveras i arbetet för att förbättra förutsättningarna att identifiera ojämlikhet och på vilket sätt de bör involveras
- om det finns några juridiska hinder för de metoder ni väljer
Reflektera över
- På vilket sätt kan ni använda befintliga processer och metoder för att förbättra förutsättningarna att analysera hur er verksamhet bidrar till att ojämlikhet uppstår, upprätthålls eller motverkas?
- Mot bakgrund av den kunskap ni har om rasism och ojämlikhet i samhället, vilka eventuella skillnader mellan olika grupper bedömer ni är en utmaning att synliggöra i er verksamhet?
- Vilka antaganden om ojämlikhet i verksamheten kan ni göra utifrån er kunskap om hur det ser ut inom ert samhällsområde eller i samhället i stort?
- Vilka ytterligare metoder för insamling och analys skulle kunna bidra till att i högre utsträckning identifiera ojämlikhet som kan höra ihop med rasism?
- I vilka sammanhang bedömer ni att det är relevant och möjligt att använda kvantitativa metoder respektive kvalitativa metoder, för att samla in underlag och analysera ojämlikhet?
- Vilken risk finns att underlaget ni får fram genom de metoder ni valt ut, blir för litet för att kunna redovisa resultat på gruppnivå?
- På vilket sätt har ni i val av tillvägagångssätt beaktat hur olika former av rasism kan ta sig uttryck, till exempel afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer?
- Hur har synpunkter från företrädare för minoritetsgrupper i det civila samhället omhändertagits i bedömningen av tillvägagångssätt för insamling och hantering av underlag?
- Finns det några juridiska hinder för de metoder ni överväger att använda er av i arbetet?
- På vilket sätt kan ni säkerställa att underlag hanteras på ett sätt så att personers identitet inte kan röjas?
- Vad är möjligt att genomföra på kort sikt, och hur kan ni arbeta för att genomföra förbättringar på lång sikt?
Börja med att skapa överblick av hur rasism tar sig uttryck och vad det finns för ojämlikhet i samhället och inom det samhällsområde ni verkar. Det kan ni göra genom att
- involvera representanter för minoritetsgrupper från det civila samhället och skapa utrymme för delaktighet i problemformulering
- använda er av omvärldsbevakning, forskning, statistik och kunskapsunderlag från det civila samhället och offentliga aktörer som till exempel Statistikmyndigheten SCB, Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, lokala antidiskrimineringsbyråer, aktörer som direkt knyter an till det samhällsområde ni verkar inom
- använda er av internationella granskningar av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna inom FN-systemet och Europarådet
- använda er av analyser som ni själva har gjort i verksamheten
I avsnittet "Fyll på med kunskap" kan du läsa mer om rasism och ojämlikhet på samhällsnivå och inom olika samhällsområden.
Att reflektera över:
- Vilka nya insikter om rasism och ojämlikhet har ni fått genom de kunskapsunderlag ni har använt för att skapa överblick?
- Ser ni några mönster av ojämlikhet på samhällsnivå som kan ha kopplingar till rasism?
- På vilket sätt kan ojämlikhet på samhällsnivå påverka målgrupperna för er verksamhet?
- Går det att ringa in ett eller fler ojämlikhetsproblem som är centrala inom ert samhällsområde eller för era målgrupper?
- Finns det några kunskapsluckor eller begränsat med kunskapsunderlag om rasism och ojämlikhet inom det samhällsområde ni verkar?
- På vilket sätt har kunskap och erfarenheter från minoritetsgrupper omhändertagits för att skapa överblick om ojämlikhet?
- På vilket sätt kan kunskap om vad det finns för ojämlikhet i samhället bidra till verksamhetens analyser av den egna verksamheten?
För att kunna identifiera mönster i den egna verksamheten, som bidrar till att ojämlikhet uppstår, upprätthålls eller motverkas, behöver ni ta ställning till vilket tillvägagångssätt som är bäst lämpat för uppgiften och samtidigt är genomförbart i er verksamhet.
Insamling av kunskapsunderlag kan göras genom kvantitativa och kvalitativa metoder. Ofta behövs en kombination av båda för att i möjligaste mån kunna synliggöra relationen mellan olika grupper och identifiera eventuella skillnader. Oavsett vilka metoder ni använder, behöver ni göra en sammanvägd bedömning av vad det innebär för fördelar, begränsningar och risker.
Fyll på med kunskap genom att ta del av hur andra verksamheter har gjort för att samla in underlag och identifiera ojämlikhet.
Involvera berörda grupper i bedömningen av tillvägagångssätt. Utgå ifrån verksamhetens uppdrag och den kunskap ni i föregående steg har samlat in om rasism och ojämlikhet i samhället. Planera tillvägagångssätt utifrån er bedömning av
- I vilken utsträckning era nuvarande processer och metoder för att samla in och analysera underlag, möjliggör att identifiera ojämlikhet som kan höra ihop med föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande.
- Vilka fördelar, begränsningar och risker ni ser med nuvarande metoder och på vilket sätt ni skulle kunna utveckla dem för att bättre identifiera mönster i verksamheten.
- Om det är möjligt att utifrån mönster av ojämlikhet och uttryck för rasism på samhällsnivå kan göra antaganden om att det återspeglas även i er verksamhet.
- Vilka nya metoder som skulle kunna användas inom ramen för verksamheten för att förbättra förutsättningarna att förebygga och motverka ojämlikhet.
- Vilka fördelar, begränsningar och risker ni ser med att avstå från att använda nya metoder för att synliggöra ojämlikhet i er verksamhet.
- På vilket sätt en utveckling av processer och metoder för att identifiera ojämlikhet kan gynna kärnverksamheten.
- Vilka funktioner i verksamheten som behöver involveras i arbetet för att förbättra förutsättningarna att identifiera ojämlikhet och på vilket sätt de bör involveras.
- Om det finns några juridiska hinder för de metoder ni väljer.
Att reflektera över:
- På vilket sätt kan ni använda befintliga processer och metoder för att förbättra förutsättningarna att analysera hur er verksamhet bidrar till att ojämlikhet uppstår, upprätthålls eller motverkas?
- Mot bakgrund av den kunskap ni har om rasism och ojämlikhet i samhället, vilka eventuella skillnader mellan olika grupper bedömer ni är en utmaning att synliggöra i er verksamhet?
- Vilka antaganden om ojämlikhet i verksamheten kan ni göra utifrån er kunskap om hur det ser ut inom ert samhällsområde eller i samhället i stort?
- Vilka ytterligare metoder för insamling och analys skulle kunna bidra till att i högre utsträckning identifiera ojämlikhet som kan höra ihop med rasism?
- I vilka sammanhang bedömer ni att det är relevant och möjligt att använda kvantitativa metoder respektive kvalitativa metoder, för att samla in underlag och analysera ojämlikhet?
- Finns risk att underlaget ni får fram genom de metoder ni valt ut, blir för litet för att kunna redovisa resultat på gruppnivå?
- På vilket sätt har ni i val av tillvägagångssätt beaktat hur olika former av rasism kan ta sig uttryck, till exempel afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer?
- Hur har synpunkter från företrädare för minoritetsgrupper i det civila samhället omhändertagits i bedömningen av tillvägagångssätt för insamling och hantering av underlag?
- Vilka eventuella juridiska hinder finns för de metoder ni överväger att använda er av i arbetet?
- På vilket sätt kan ni säkerställa att underlag hanteras på ett sätt så att personers identitet inte kan röjas?
- Vad är möjligt att genomföra på kort sikt, och hur kan ni arbeta för att genomföra förbättringar på lång sikt?
Här får ni stöd i att identifiera mönster i utfallet av verksamheten. Utfallet är det tillstånd eller den förändring som verksamheten bidrar till för era målgrupper och i samhället.
Använd de metoder för insamling och hantering av underlag som ni i samråd med berörda grupper har bedömt vara relevanta för er verksamhet. Välj ett eller ett par utfall att undersöka, till exempel vilka som får eller inte får ett visst beslut, en viss insats, en viss information, en viss tjänst, en viss service eller annat som ni utifrån ert uppdrag ska tillhandahålla allmänheten. Beakta att det finns variationer inom grupper, då olika maktordningar (till exempel kön, ålder, socioekonomi, etc.) samspelar, påverkar, kan förstärka varandra samt utvecklas över tid.
Utgå till exempel från följande frågeställningar:
- Hur ser relationen mellan olika grupper ut i de utfall ni undersöker, finns det skillnader?
- Finns det grupper som förefaller vara mer förfördelade i någon viss typ av insats, tjänst eller service, eller i högre utsträckning än andra är föremål för en viss typ av beslut eller handläggning?
- Är det några skillnader som utmärker sig särskilt i era underlag? I så fall, på vilket sätt?
- Finns det grupper som ni inte kan identifiera i underlagen trots att de ingår i er målgrupp? På vilket sätt kan ni ta reda på mer om vad verksamheten bidrar med för dessa målgrupper?
- Hur förhåller sig eventuella skillnader i er verksamhet till mönster av ojämlikhet som har identifierats på samhällsnivå eller inom ert samhällsområde?
- Hur förhåller sig eventuella skillnader i er verksamhet till hur rasism tar sig uttryck på samhällsnivå eller inom ert samhällsområde?
- Hur förhåller sig eventuella skillnader till kunskap och erfarenheter bland minoritetsgrupper från det civila samhället?
Här får ni stöd i att identifiera faktorer som kan påverka de skillnader ni analyserar.
Det kan handla om organisatoriska faktorer som till exempel ledning och styrning, kommunikation, rutiner, kompetenser, mallar, resurser, organisationskultur eller bemötande.
Det kan handla om faktorer utanför verksamheten som orsakar eller förstärker skillnader, till exempel förutsättningar och omständigheter som bostadsområde, bostadsort (stad, landsbygd), inkomst, normer, sysselsättning, utbildningsbakgrund, ålder.
Använd er av kunskap ni har samlat in, forskning på området eller andra relevanta rapporter och kunskapsunderlag. Involvera berörda grupper i arbetet. Utgå ifrån ert uppdrag och ringa in var i verksamheten det finns utmaningar och vad de utmaningarna består i. Det kan ni göra genom att
- identifiera möjliga faktorer utanför verksamheten som kan påverka utfallet
- identifiera möjliga organisatoriska faktorer som kan påverka utfallet
- kartlägga och beskriva en eller ett par relevanta processer kopplade till de organisatoriska faktorer ni har identifierat i verksamheten
Reflektera över
- Vilka konkreta faktorer utanför verksamheten kan orsaka eller bidra till att förstärka skillnaderna? Vilka faktorer kan bidra till att motverka skillnader?
- På vilket sätt kan faktorerna orsaka eller bidra till att förstärka eller motverka skillnader?
- Vilka normer eller föreställningar i samhället kan påverka de faktorer ni har identifierat?
- Vilka aktörer kan påverka de faktorer som ni har identifierat utanför verksamheten?
- Vilka konkreta faktorer inom verksamheten kan orsaka eller bidra till att förstärka skillnaderna? Vilka faktorer kan bidra till att motverka skillnader?
- På vilket sätt kan faktorerna orsaka eller bidra till att förstärka eller motverka skillnader?
- Vilka normer eller föreställningar inom er verksamhet kan påverka de faktorer ni har identifierat?
- Bidrar kartläggningen av processer till att synliggöra ytterligare faktorer inom verksamheten som kan påverka utfallet? I så fall vilka?
Här får ni stöd för att bedöma om de skillnader ni har identifierat bör åtgärdas. Involvera berörda grupper i arbetet.
Utgå från följande frågeställningar:
- Konsekvenser: Vad får skillnaden för konsekvenser för individen? Hur avgörande är skillnaden i människors liv?
- Storlek: Hur stor är skillnaden? Hur många berörs?
- Motiverad/omotiverad skillnad: Fungerar skillnaden kompenserande för en viss grupp, eller är skillnaden osaklig?
- Uppdrag och mål: Hur förhåller sig skillnaden till de uppdrag och mål verksamheten har?
- Möjliga orsaker till skillnaden: Kan förändringar inom er verksamhet påverka skillnaden för era målgrupper? Vilka andra aktörer kan påverka skillnaden?
Formulera vilka skillnader ni i er verksamhet vill bidra till att lösa, vilka målgrupper som påverkas av skillnaderna och vad i verksamheten som kan bidra till att skillnaderna uppstår, upprätthålls eller motverkas.
Skilj på faktorer och processer som indirekt och direkt påverkar era målgrupper. Indirekta faktorer kan till exempel handla om verksamhetens mål eller budgetprioriteringar, rutiner, rekrytering, verksamhetsstöd. Direkta faktorer kan till exempel handla om råd och stöd, information, handläggningstider, tillgång till tolk, beslut, bemötande.
Gör en samlad bedömning av behovet och möjligheten att göra förändringar i verksamheten för att åtgärda den eller de skillnader ni har identifierat.
Här kommer det finnas en text som beskriver bilden.
![Illustration av en buss vars tre dörrar är formade som trianglar. Utanför bussen står tre personer som på varsitt objekt som är format som en triangel. en cirkel och en kvadrat.](/wp-content/uploads/2024/04/buss1-scaled.jpg)
Illustration: Linnea Blixt
Här kommer det finnas en text som beskriver bilden.
![Illustration av en buss vars tre dörrar är formade som en kvadrat, en cirkel och en triangel. Utanför bussen står tre personer som bär på former som passar för att komma in genom dörrarna.](/wp-content/uploads/2024/04/buss2-scaled.jpg)
Illustration: Linnea Blixt
Så här har andra gjort
Här kommer det ligga exempel. Innehållet är under utveckling.